BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Ny Brisrapport om skolans roll för barn som flytt

Dela

Det är avgörande, både för det enskilda barnet och för samhället i stort, att barn som flytt till Sverige får en god start i sitt nya land. Bris nya rapport Skolans roll för barn som flytt – platsen för inkludering, hälsa och lärande visar att den svenska skolan kan ges bättre förutsättningar för ett bättre mottagande av nyanlända elever.

De kan fråga alla i klassrummet, men de kommer inte fråga dig om vill ha hjälp eller nåt, som om du inte finns. Du kommer känna dig tvungen att gå därifrån. Du går på första lektionen, andra lektionen, tredje lektionen, men sen kommer du inte gå dit igen. Du är inte sedd, varför ska du gå dit?

Så berättar ett av de barn som deltagit i Bris fokusgrupper om skolans roll för barn som flytt. Gemensamt för alla barn som kommit till Sverige de senaste åren är att de har rätt till utbildning och rätt till bästa uppnåeliga hälsa enligt barnkonventionen. Skolan är en central aktör när Sverige ska leva upp till det.

– Den svenska skolan har tagit emot ett ökande antal nyanlända elever, och man har fått lära längs vägen utan att alltid ha rätt förutsättningar. Hur huvudmän och skolenheter väljer att organisera och leda skolan spelar stor roll för hur väl eleverna kommer att lyckas, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris.

Samtidigt tydliggör rapporten att det krävs beslut på en rad andra politikområden för att barn som flytt ska få möjlighet att tillgodogöra sig utbildning, må bra och känna tillhörighet. Barn och familjer som flytt till Sverige påverkas av faktorer som bostadsbrist, boendesegregation och socioekonomisk utsatthet.

– Många lever i vad som bäst kan beskrivas som en permanent tillfällighet, där det tillfälliga uppehållstillståndet måste förnyas regelbundet – i praktiken en gång per läsår för vissa grupper. Framtiden och möjligheten att etablera sig i det nya landet är därför osäkra, och det påverkar förstås barns situation i skolan. Den permanenta tillfälligheten måste brytas, säger Magnus Jägerskog.

En annan slutsats i rapporten är att en framgångsrik väg är att skapa en stödjande skolkultur kring nyanlända elever, där mottagandet är ett gemensamt ansvar för alla vuxna på skolan, med ett strukturerat lagarbete kring eleverna.

– Det finns ett stort behov av praktisk stöttning till nyanlända föräldrar, som riskerar att falla på en redan belastad skolverksamhet om det inte finns en modell för samverkan med andra samhällsfunktioner såväl som med civilsamhället, säger Magnus Jägerskog.

Rapporten bygger på barns egna röster, aktuell forskning och intervjuer med viktiga professioner med stor kunskap om mottagande av nyanlända elever i Sverige, och mynnar ut i rekommendationer till beslutsfattare på nationell nivå, till kommuner och huvudmän samt till rektorer och enskilda skolor.

Rekommendationer till beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå:

  • Permanenta uppehållstillstånd bör vara huvudregel, om detta inte kan uppnås är ett minimikrav att de tillfälliga uppehållstillstånd som ges är minst tre år och därmed lika långa för alla barn.

  • Inför skolplikt för alla barn i pågående asylprocesser.

  • Riktade informationsinsatser om det fria skolvalet till nyanlända föräldrar.

  • Stärk kvaliteten på studiehandledning genom att bland annat tydliggöra rollen, fastställa utbildningskrav och krav på samverkan med ämneslärare.

  • Ställ krav på lärarutbildningen att nya lärare ska få kunskap om språkutvecklande arbetssätt, och skapa förutsättningar för att kompetensutveckla behöriga lärare i språkutvecklande arbetssätt.

  • Skapa strukturer för samverkan mellan skolan och viktiga samhällsfunktioner för att ge nyanlända föräldrar praktiskt stöd i vardagen och samhällsinformation, i syfte att avlasta skolan och främja inkludering av familjer.

  • Utveckla en sammanhållen vårdkedja för barn och unga med psykisk ohälsa – där det finns specialistkunskap om flyktingskap, kris och trauma. En samordnad individuell plan (SIP) bör alltid upprättas när barn som flytt behöver stöd från olika vårdgivare. 

Rekommendationer till rektorer och enskilda skolor:

  • Stärk kompetensen hos skolpersonal, både lärare och elevhälsa, i frågor om flyktingskap, kris och trauma, och bemötande av barn med erfarenhet av flykt.

  • Hitta former för samverkan och lagarbete kring nyanlända elever på skolan där all personal involveras oavsett befattning. En strukturerad bedömning av det enskilda barnets bästa ska vara vägledande för allt arbete.

Inom ramen för projektet Tillsammans för barn som flytt erbjuder Bris hälsofrämjande och evidensbaserade stödgrupper för asylsökande och nyanlända barn enligt en metod som heter Teaching Recovery Techniques, i samarbete med kommuner runtom i landet. Arbetet baseras på bred samverkan och dialog med bland annat skola, socialtjänst, boende och civilsamhälle i de aktuella kommunerna.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Dokument

Länkar

Om

BRIS - Barnens Rätt i Samhället
BRIS - Barnens Rätt i Samhället
Arenavägen 61
121 77 Johanneshov

08-598 888 00https://www.bris.se

Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Folkrörelsen Bris startade 1971 och bidrog till att Sverige fick världens första förbud mot barnaga. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället för barnets rättigheter och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.

Läs mer på www.bris.se 

Följ BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från BRIS - Barnens Rätt i Samhället

Idag fyller Bris 50 år: ”Nu är det dags för en ny bred mobilisering för att skydda barn från våld”1.9.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Idag, för femtio år sedan, grundades folkrörelsen Bris – utifrån den då radikala idén att vuxna inte skulle slå sina barn för att uppfostra dem. Trots att samhället förändrats oerhört sedan dess är våld, övergrepp och kränkningar fortfarande bland de vanligaste ämnena när barn söker stöd hos Bris – och utsattheten finns främst i hemmet.

Var tolfte barn i Sverige har föräldrar med skulder hos Kronofogden22.6.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Nästan 177 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering hos Kronofogden, men det finns stora skillnader mellan olika kommuner. I Lomma är det färre än ett av sextio barn, i Ljusnarsberg ett av fyra. – Vi vill lyfta fram en osynlig grupp och visa att det finns många barn i landet som lever i ekonomisk utsatthet, säger Tina Häggmark på Kronofogden.

Bris välkomnar åtgärdspaket och vill att insatser som rör barn prioriteras21.6.2021 13:35:19 CEST | Pressmeddelande

Givet att mäns våld mot kvinnor ofta även innebär våld mot barn välkomnar Bris regeringens presenterade åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Vi ser det som positivt att en rad av åtgärdspunkterna har ett tydligt barnrättsfokus och många viktiga delar rörande ett förebyggande arbete. För att det tilltänkta syftet ska uppfyllas och åtgärdsprogrammet ska få en riktig effekt måste det dock tillåtas kosta. Bris vill därför se att åtgärderna och insatserna prioriteras i den kommande höstbudgeten.

Bris stöttar dygnet runt – hela sommaren17.6.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Förra årets sommar liknade inget annat i Bris historia. Då fördubblades samtalen från barn som var nedstämda och oron inför hur pandemin skulle påverka tillvaron var stor. Under våren har trycket varit högt dygnet runt hos Bris. Nu lättas en del restriktioner efter en lång och påfrestande tid – men för många barn som befinner sig i utsatta situationer är sommaren fortfarande en utmanande period under året.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum