Ny digitaliseringsstrategi sätter undervisningens kvalitet i fokus
Med den nya digitaliseringsstrategin vill Skolverket visa vägen mot ett skolväsende som bygger förutsättningar för en undervisning av hög kvalitet där elever får utveckla kunskaper och förmågor, får tillgång till fakta, blir motiverade, inspirerade och får en mångfald av verktyg i sitt lärande. Syftet med strategin är att peka ut en gemensam riktning för det fortsatta arbetet och på så sätt öka likvärdigheten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen.
− Det viktiga är att förskola och skola använder digitala verktyg och läromedel på ett sätt som stärker kvaliteten i undervisningen så att barn och elever får bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.
Barn och elever ska utveckla digital kompetens
Det första målet i den nationella strategin handlar om att barn och elever ska få utveckla sin digitala kompetens för att rustas för framtiden och kunna leva och verka i vårt demokratiska samhälle. Målet handlar om att utveckla digital kompetens för att kunna fortsätta att lära livet ut, ha förmågan att använda digitala verktyg och läromedel, och att utveckla ett intresse för digital teknik.
Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. För att kunna vara en aktiv medborgare och ha en plats på framtidens arbetsmarknad behöver barn och elever utveckla digital kompetens. Digitaliseringen av samhället medför också olika utmaningar och därför behöver alla kunna agera källmedvetet och säkert i digitala miljöer. Att utveckla barns och elevers digitala kompetens är också en fråga om likvärdighet. Elever som inte får med sig tillräcklig digital kompetens från skolan har sämre förutsättningar vid fortsatta studier, att få jobb och att delta i vårt demokratiska samhälle.
Utvecklingen av digital kompetens behöver ske med hänsyn till barns och elevers ålder och behov. Inom förskolan handlar det om att barnen ska få en första kontakt med digital teknik.
- Det handlar inte om att barnen ska få skärmtid på bekostnad av böcker, pussel, klossar och socialt samspel. I förskolan ska barnen ges möjlighet att leka, vara kreativa, utforska och skapa. Det är förskolepersonalen som har kompetens att avgöra vilka verktyg som ska användas och när, säger Peter Fredriksson.
Digitaliseringen ska öka undervisningens kvalitet
Det andra målet i strategin handlar om att skolan ska dra nytta av digitaliseringens möjligheter för att öka undervisningens kvalitet och ge alla barn och elever goda förutsättningar att nå målen i skolan. Förskollärare, lärare och annan pedagogisk personal ska använda digitala verktyg och läromedel för att utveckla och förbättra undervisningen så att fler elever når kunskapsmålen. Skolorna ska också använda digitaliseringens möjligheter i sin utveckling och uppföljning av verksamheten.
- De verktyg, analoga eller digitala, som ger bäst kvalitet i undervisningen är de som ska användas. Digitala läromedel och verktyg kan höja undervisningens kvalitet om de används vid rätt tillfällen och på rätt sätt, till exempel genom att ge möjlighet att ta till sig kunskap på olika sätt och skapa engagemang. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan digitala verktyg och läromedel vara en förutsättning för lärande, säger Peter Fredriksson.
Bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen
Med den nya digitaliseringsstrategin vill Skolverket peka ut en gemensam riktning mot ett skolväsende som skapar nya möjligheter i elevernas lärande och på så vis ger barn och elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen.
- För att nå målen i strategin måste förskollärare och lärare ges förutsättningar att fortsätta att utveckla sin digitala kompetens och hur digitaliseringen kan användas i undervisningen. Skolorna måste kontinuerligt följa upp hur digitaliseringen används i undervisningen. Det är också viktigt att ha insikt om relevant forskning om digitaliseringens möjligheter och utmaningar för att göra medvetna val som bidrar till att höja undervisningens kvalitet, säger Peter Fredriksson.
Om den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet
Den föreslagna nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet ska gälla för åren 2023−2027 och innehåller, förutom de två övergripande målen, tillhörande delmål. Delmålen utgår från sju särskilt prioriterade områden där skolväsendet behöver ta kliv framåt.
Enligt strategin innebär digital kompetens att barn och elever, utifrån ålder och mognad får möjlighet att utveckla:
- förståelsen för hur digitalisering påverkar individen och samhället
- förmågan att använda och förstå digitala verktyg och medier
- förmågan att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt
- förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling med hjälp av digitala verktyg.
Relaterat
Ta del av Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023-2027
Nyckelord
Bilder
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum