Ny forskning om hur illegitima arbetsuppgifter påverkar hälsan i kontaktyrken

– Illegitima arbetsuppgifter är uppgifter som man upplever inte ingår i ens yrkesroll och som är antingen onödiga eller oskäliga, säger Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet.

– Onödiga uppgifter är sådant som skulle kunna förhindras om arbetet var annorlunda organiserat, som att man måste lägga in samma information i flera datasystem därför att de inte är kompatibla. Oskäliga uppgifter är sådant som egentligen är någon annans ansvarsområde, till exempel att en sjuksköterska får städa eller att en lärare utför administrativa uppgifter som en sekreterare skulle kunna göra.

Constanze Leineweber har tidigare bland annat forskat på relationen mellan arbetsliv och privatliv, att ha kontroll över sin arbetstid, organisatorisk rättvisa och egenföretagande. En stor del av hennes forskning är baserad på studier av data över tid och avancerade statistiska modeller. Nu ska hon ta reda på hur vanligt det är i olika yrkesgrupper att man utför andra uppgifter än de som borde ingå i ens arbete och hur det påverkar hälsan.

– De få studier som har gjorts i Sverige visar att det främst är människonära yrken, som inom skolan och vården, som drabbas av illegitima arbetsuppgifter. Vi kommer framför allt att fokusera på dessa grupper, men vi är också intresserade av att se om den här typen av arbetsuppgifter förekommer inom andra yrken, säger Constanze Leineweber.

– Det har däremot gjorts en hel del studier i Schweiz. Där har man sett att illegitima arbetsuppgifter upplevs som stressande och har negativa hälsoeffekter. De kan till exempel bidra till dålig självskattad hälsa, att man känner sig mindre tillfreds med arbetet och till utmattning. Känner man att man inte kan utföra sina huvudsakliga arbetsuppgifter kan det i längden leda till att man väljer att lämna sitt yrke.

Analyser av den arbetande befolkningens hälsa över tid

I projektet analyserar man data om hälsoförhållanden på arbetsmarknaden hämtade från långtidsstudien SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health.

– SLOSH-studien startades 2006 av Stressforskningsinstitutet här på Stockholms universitet och innehåller enkät- och registerdata om cirka 40 000 yrkesarbetande personer. Sedan 2018 har vi vid tre tillfällen inkluderat illegitima arbetsuppgifter i studien och den senaste mätningen gjordes i år. Svaren representerar hela den svenska arbetande befolkningen, säger Constanze Leineweber.

– I de få tidigare studier som har gjorts av illegitima arbetsuppgifter har man inte följt personer under någon längre tid. I och med att vi hämtar data från SLOSH har vi möjlighet att se om deltagarna upplever att den här typen av arbetsuppgifter har ökat och påverkat hälsan över tid.

Vad hoppas du på av projektet?
– Jag hoppas att vi ska kunna synliggöra att illegitima arbetsuppgifter är något som förekommer och att vi ska få en uppfattning om inom vilka yrken det är vanligast. Nu är inte det här någon interventionsstudie, men förhoppningsvis kan resultaten ge arbetsgivare möjlighet att förändra arbetsuppgifter som kan anses vara onödiga eller oskäliga. Ofta är nog illegitima arbetsuppgifter förknippade med att arbetsgivare försöker spara pengar, men i längden blir det inte någon besparing om anställda blir sjuka och lämnar arbetet.

Forskning som kommer till praktisk nytta

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Susanna Stymne Airey, chef för enheten Förebygga på Afa Försäkring.

– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Constanze Leineweber och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet Detta ingår inte i mitt arbete! Långsiktiga hälsokonsekvenser av illegitima arbetsuppgifter inom kontaktyrken startar i oktober 2022 och pågår i tre år.

Läs mer om projektet och om andra forskningsprojekt Afa Försäkring finansierat inom arbetsmiljö och hälsa.

Kontakt:
Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet, 073–707 89 37, constanze.leineweber@su.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Varje år satsar vi 150 miljoner kronor på forskning och utveckling för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa. Syftet är att bidra till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.