Akademiska sjukhuset

Ny forskning visar: Mantelcellslymfom kan behandlas effektivare med bättre uppföljning

Dela

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. Detta uppmärksammas i anslutning till internationella lymfomdagen 15 september.

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. (Genrebild från BOT, Akademiska sjukhuset)
Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. (Genrebild från BOT, Akademiska sjukhuset)

- Med bättre kontroll av kvarvarande sjukdom kan man pausa och, vid behov, återuppta den målsökande behandlingen. Idag använder vi både bcl-2 hämmare, tyrosinkinashämmare och immunmodulerande läkemedel, som ges som tabletter i stället för cytostatika. För patienterna blir det mycket lättare att ta medicinerna och förhoppningen är också effektivare behandling och mindre risk för biverkningar, säger Ingrid Glimelius,överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

Fokus för den nordiska studien har varit patienter som haft återfall av mantelcellslymfom efter tidigare behandling med cytostatika eller annan intensiv terapi. Totalt har 59 patienter inkluderats i studien, varav 18 på Akademiska sjukhuset.

Det nya är att forskarna löpande mätt kvarvarande cancerceller var tredje månad. När patienten vid två upprepade tillfällen hade mindre än en kvarvarande lymfomcell på 100 000 celler i blodet eller benmärgen pausades behandlingen. Sedan återstartades den när det åter gick att mäta antalet cancerceller.

- På så vis får patienten behandling endast när man behöver det vilket minskar risken för biverkningar, förklarar Ingrid Glimelius.

En nyligen publicerad studie har visat att patienter med mantelcellslymfom, även efter avslutad behandling, har högre risk för annan sjuklighet än friska personer som ingått i kontrollgrupp, bland annat infektioner, lungsjukdomar, andra blodsjukdomar och annan cancer.

- För vissa patienter har vi kunnat mäta återkomst av sjukdomen på ett väldigt tidigt stadium och framgångsrikt återstartat behandlingen. Vi såg dock att närmare nio av tio behövde justering av doserna och tillägg med tillväxtfaktorer för de vita blodkropparna eftersom behandlingen medförde ökad risk för låga vita blodkroppar och infektioner. Här finns behov att förbättra existerande behandlingsrekommendationer, framhåller Ingrid Glimelius.

Hon understryker samtidigt att många av patienterna i studien kunde avsluta behandlingen efter att ha haft omätbar sjukdom i två upprepade mätningar. Likaså att flera av patienterna fortfarande är utan behandling och inte har fått något återfall. Vid uppföljningen efter sex månader hade en majoritet av patienterna svarat bra på behandlingen. Två år efter behandlingsstart lever många fortfarande utan sjukdom.

I en ny studie, som startade i våras, går forskarna vidare med ett liknande koncept, men med en nyare generation av målstyrda läkemedel, acalabrutinib. En viktig skillnad är att man även tar in patienter som har helt nyupptäckt sjukdom. Även dessa kan erbjudas de målsökande tabletterna och få sin behandling styrd av hur väl de svarar på terapin.

I Uppsala pågår även studier med immunterapi, så kallade bispecifika antikroppar och i september startar studier med antikropps-cytostatika konjugat, där cytostatika sitter fastsatt på antikroppen och på så vis verkar precis där tumörcellerna finns. Planer finns också att inleda studier med CAR-T celler framöver.

- De patienter som får återfall efter dessa målstyrda läkemedel kan således erbjudas immunterapi inom ramen för andra studier, avrundar Ingrid Glimelius.


För mer information/intervju, kontakta:
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet,
018-611 18 52 eller 070-225 39 12
ingrid.glimelius@igp.uu.se

Läs mer om delresultat av den nordiska studien.


Läs mer delresultat om studierna om biverkningar efter avslutad behandling: Late effects in mantle cell lymphoma patients treated with or without autologous stem cell transplantation

 FAKTA: Mantelcellslymfom

  • I Sverige diagnostiseras ungefär 120 personer årligen med mantelcellslymfom, som är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom.
  • Det är en malign tumörsjukdom som utgår från en sorts vita blodkroppar (B-lymfocyter) som normalt finns i lymfkörtlarna.
  • Sjukdomen drabbar oftast äldre och är vanligare bland män.
  • Traditionellt är den vanligaste behandlingen en kombination av cytostatika och antikroppar. För yngre patienter gör man sedan en stamcellstransplantation för att få ännu bättre effekt.

Nyckelord

Bilder

Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. (Genrebild från BOT, Akademiska sjukhuset)
Mantelcellslymfom är en av de tio vanligaste undergrupperna av lymfom; en kronisk cancersjukdom där prognosen är dålig på lång sikt. Cytostatika ersätts allt oftare med målstyrda läkemedel. En nordisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att uppföljning gör det möjligt att pausa och återuppta behandlingen för patienter med återfall, beroende på hur patienten svarar. (Genrebild från BOT, Akademiska sjukhuset)
Ladda ned bild
ngrid Glimelius,överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet. Foto: Ewa Ahlin
ngrid Glimelius,överläkare på onkologkliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet. Foto: Ewa Ahlin
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Coronapandemin har försvårat kvinnors abortbeslut2.12.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kvinnors beslut att göra abort kan bero på flera faktorer och vara mer eller mindre svårt. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset genomfördes på sju sjukhus i Sverige under covid-19 pandemin. Vanliga faktorer som påverkade beslutets svårighetsgrad var om deras partner var tveksam till graviditeten, om kvinnorna var födda utanför Norden, ålder över 30 år samt om de önskade (fler) barn i framtiden. Pandemin gjorde också att en del kvinnor upplevde beslutet som extra svårt.

Aktiv träning utan operation lika bra som operation och gipsning vid benbrott på mellanhandsbenen23.11.2022 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Fraktur på mellanhandsbenen är en mycket vanlig skada som ofta leder till sjukfrånvaro. Traditionellt behandlas patienterna med operation och gips om röntgenundersökning visar betydande felställning. En forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandling med aktiv, daglig träning utan operation ger lika bra resultat och med kortare sjukfrånvaro.

Studiedeltagande på distans ska underlätta patientmedverkan i diabetesforskning14.11.2022 10:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med typ 2-diabetes i Uppsala län erbjuds att medverka i en klinisk studie på närmaste vårdcentral. I den rikstäckande SMARTEST-studien jämförs dagens standardbehandling med en mer modern läkemedelsbehandling för att utvärdera vilket läkemedel som är mest effektivt för att minska risken för följdsjukdomar. Det är den hittills största läkemedelsprövningen inom diabetes i Sverige.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum