Ny forskningsstudie: Diabetes och hjärtkärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens
I takt med att befolkningen åldras insjuknar allt fler i demens. Idag har uppskattningsvis 160 000 personer diagnostiserad demenssjukdom och betydligt fler är drabbade. En forskningsstudie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att systemsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdom bör ses som riskfaktorer för demens som uppkommer hos personer över 80 år. Med tidig och adekvat behandling av ”riskfaktorer” kan man eventuellt minska förekomsten av demens hos denna grupp från 24 procent till lägre.
- Studien visar att 66 procent av de individer som hade konstaterad demenssjukdom samtidigt hade flerapatologiska förändringar i hjärnan, bland annat förändringar som ses vid Alzheimers sjukdom, förändringar i kärnproteinet, så kallade TDP43, och vaskulära förändringar. Till skillnad från förändringar vid Alzheimers sjukdom visade sig de två sistnämnda förändringarna vara påverkade av diabetes och/eller hjärt- och kärlsjukdom vilket indikerar att dessa sjukdomar bör ses som riskfaktorer för demens, säger Irina Alafuzoff, överläkare och tf sektionschef inom klinisk patologi vid Akademiska sjukhuset, tillika professor emerita vid Uppsala universitet.
Både kliniska och epidemiologiska studier har tidigare undersökt huruvida systemsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes ska ses som riskfaktorer för Alzheimers sjukdom och annan demens hos äldre. Man har även spekulerat att dessa riskfaktorer direkt påverkar de förändringar i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom.
Målsättningen med studien var att undersöka vilka åldersrelaterade förändringar som förekommer i hjärnan och i vilken omfattning. Dessutom ville forskarna undersöka om det finns en orsaksrelation mellan förekomst av dessa hjärnförändringar och de vävnadsförändringar man ser i hjärta och njurar vid hjärt- och kärlsjukdomar.
- En del av förändringarna vi fann var relaterade till sjukdomar som diabetes och kärl- och hjärtsjukdomar som i vissa fall kan kontrolleras och/eller behandlas. Därmed väcks en förhoppning att man med korrekta, riktade sjukvårdsinsatser ska kunna sänka den aktuella demensförekomsten hos denna åldersgrupp från 24 procent till lägre. För närvarande görs en liknade detaljerad analys av förekomsten av förändringar i hjärnan hos individer i 60 till 80 årsåldernför att få bättre grepp om när de riktade sjukvårdsåtgärderna bör initieras, säger Irina Alafuzoff.
I den aktuella studien ingick 119 individer som avlidit i 80-89 årsåldern. Forskarna undersökte vävnad från hjärna, hjärtmuskel och njure som var tillgänglig via en utförd obduktion på Akademiska sjukhuset. Detta gjordes histologiskt enligt vedertagna internationella metoder.
Närmare en fjärdedel av individerna hade avlidit av en demenssjukdom och 15 procent hade diagnosen diabetes. Den vanligaste hjärnförändringen var förändringar av nervcellernas strukturprotein (tau) som sågs i 99 procent av fallen. Forskarna hittade även förändringar i beta-amyloid hos 71 procent.
- När dessa förändringar förekommer samtidigt i riklig omfattning lider individen av Alzheimers sjukdom. Denna diagnos kunde fastställas för 47 procent av alla individer med kliniskt observerad demenssjukdom. För 62 procent sågs en förändring av ett kärnprotein (TDP43). När denna patologi ses hos en äldre individ kan hen lida av en relativt nyligen definierad åldersrelaterad demenssjukdom och en sådan diagnos ställdes för 14 procent av alla med demenssjukdom, förklarar Irina Alafuzoff.
Hon berättar vidare att den proteinförändring som orsakar Parkinsons sjukdom, och demens relaterad till Parkinsons sjukdom, α-synuklein, sågs i 21 procent av fallen och diagnosen demens relaterad till Parkinsons sjukdom ställdes i 14 procent av fallen med demens. Hjärnförändringar som direkt orsakas av hjärt- och kärlsjukdomar som infarkter sågs hos nio procent av alla och ingen av individerna med demenssjukdom fick diagnosen ren vaskulär demens.
För mer information, kontakta:
Irina Alafuzoff, överläkare och tf sektionschef inom klinisk patologi vid Akademiska sjukhuset, tillika professor emerita vid Uppsala universitet och ordförande i Svensk förening för patologi, tel: 070-611 48 22, e-post: irina.alafuzoff@akademiska.se
Nyckelord
Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Digital daglig styrning ska öka tillgängligheten på Akademiska20.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2021 införs digital daglig styrning sjukhusövergripande på Akademiska. Syftet är framförallt att säkerställa att sjukhusets samlade slutenvårdskapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ett exempel på digitala arbetssätt som tagit fart under coronapandemin.
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
Akademiska först med byte av mekanisk klaffprotes på slående hjärta22.12.2020 12:30:00 CET | Pressmeddelande
Byte av hjärtklaffar är ofta grannlaga på sköra patienter. Nu har kirurger inom thoraxkirurgi på Akademiska sjukhuset lyckats utföra ett byte av en mekanisk klaffprotes utan att stanna hjärtat, en så kallad TAVI-hybrid-operation. Det är det första kända fallet någonsin där ett sådant klaffbyte genomförts.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum