Ny modell bidrar till bättre prognoser för kompetensförsörjning inom järnvägsyrken

Trafikverket räknar med att persontransportarbetet på järnväg kommer öka med 54 procent fram till 2040, jämfört med 2014. I Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2018–2029 beskrivs den största satsningen på järnvägen i modern tid. För att möta de framtida behoven behövs kunskapsuppbyggnad och kompetensförstärkning.

VTI har på uppdrag och i samarbete med Trafikverket utvecklat en modell för prognostisering av framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik. Prognosmodellen utgår från infrastrukturförvaltares budgetplan över åtgärder som ska utföras fram till år 2029. Modellen ska kunna användas som underlag för beslut om till exempel riktade utbildningsinsatser för att förhindra framtida kompetensbrist. Den möjliggör också för branschaktörer att göra en långsiktig strategisk planering som motsvarar och anpassas efter tillgången på resurser och kompetens.

Arbetet med prognosmodellen kastade ljus på vikten av samverkan mellan myndigheter, utbildningsaktörer och näringsliv.

– Vårt arbete med prognosmodellen förutsatte exempelvis att branschen delade omfattande informationsmängder till projektet. För framtiden tror jag det är viktigt att hitta metoder för att förenkla denna datainsamling. Detta kommer i sin tur föra med sig viktiga diskussioner mellan branschaktörer rörande hur informationen ska kategoriseras, exempelvis vilka yrkesroller som ska ingå. Lösningen på kompetensproblematiken kommer inte vara ensidiga insatser, säger Peter Torstensson, senior forskare vid VTI.

Studien tar hänsyn till personal i Sverige med så kallad järnvägsspecifik kompetens det vill säga yrkesroller som kräver särskild kunskap om banöverbyggnadens fysiska utformning. Idag finns totalt 5 865 personer med denna kompentens i Sverige. Prognosresultatet visar att det år 2025 kommer behövas 7 032 personer, en ökning med 20 procent.

– Transportsektorn orsakar cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Bidraget från spårtrafik är i sammanhanget obetydligt. Därför planerar Trafikverket infrastrukturåtgärder som ska stödja en överflyttning av person- och godstrafik från väg till järnväg. Kompetensbristen riskerar att dessa åtgärder inte kan genomföras och i förlängningen förhindra utvecklingen av ett hållbart transportsystem, säger Peter Torstensson.

– Den modell som vi utarbetat kan hjälpa till att synliggöra kompetensbristen så att förebyggande insatser kan sättas in.

Mer om studien

Prognosmodellen utgår från Trafikverkets, Region Stockholms, Trafikkontoret i Göteborgs och Norrköpings spårvägars budgetplaner över framtida åtgärder som ska utföras fram till år 2029.

Resultatet från studien presenteras i tre rapporter. Första delen introducerar metoden som tillämpats. Andra delen beskriver insamlingen av de indata som prognosen är baserad på. Tredje delen fokuserar på presentationen av prognosresultat för framtida resurs- och kompetensbehov.

Prognos över framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik: delrapport 3 av 3 i projektet ”Prognosmodell för framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik”

Kartläggning av personal med järnvägsspecifik kompetens knuten till svensk infrastruktur för spårburen trafik: delrapport 2 av 3 i projektet ”Prognosmodell för framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik”

Prognosmetod för framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik: delrapport 1 av 3 i projektet Prognosmodell för framtida kompetens- och resursbehov knutet till svensk infrastruktur för spårburen trafik

Ytterligare information

Peter Torstensson, 031–750 26 12, peter.torstensson@vti.se