Europaparlamentet

Ny opinionsundersökning: Så påverkar kriget medborgarnas syn på EU-samarbetet

Dela

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har stärkt allmänhetens stöd för EU. Det visar en ny Eurobarometer-opinionsundersökning som Kantar har genomfört på uppdrag av Europaparlamentet.

  • 65 procent av EU:s medborgare ser positivt på EU-medlemskapet, det är den högsta noteringen sedan 2007
  • 80 procent stöder EU:s sanktioner mot Ryssland
  • 59 procent anser att frihet och demokrati är den viktigaste prioriteringen
  • 61 procent tror att Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer att medföra förändringar i deras liv
  • 10 procent har en positiv bild av Ryssland

Nästan två tredjedelar (65 procent) av EU-medborgarna anser att EU-medlemskapet är en bra sak, vilket är den högsta noteringen sedan 2007. I Sverige är motsvarande andel 75 procent.

En relativ majoritet av medborgarna i alla länder förutom Grekland och Slovakien ser EU-medlemskapet som en positiv sak. I Grekland och Slovakien anser en majoritet av de tillfrågade att EU-medlemskapet är ”varken bra eller dåligt”.

Undersökningen visar också att 52 procent av de tillfrågade EU-medborgarna har en positiv bild av EU, vilket motsvarar en ökning med tre procentenheter sedan november-december 2021 och är den högsta noteringen sedan 2007. I Sverige är motsvarande andel 65 procent, vilket är en ökning med två procentenheter.

Europaparlamentets talman Roberta Metsola välkomnar resultaten.

”När kriget återvänder till vår kontinent känner sig medborgarna trygga med att vara en del av Europeiska unionen. Medborgarna är djupt fästa vid frihet och är redo att försvara våra värderingar. De inser att demokratin inte längre kan tas för given”, säger Roberta Metsola.

Enligt undersökningen har den senaste tidens händelser också påverkat medborgarnas bild av andra stora internationella aktörer. Endast 10 procent av de tillfrågade anger att de har en positiv bild av Ryssland, en minskning från 30 procent år 2018. I Sverige har endast två procent av de tillfrågade en positiv bild av Ryssland.

Kina hamnar på näst sista plats i rankningen med 22 procent (-14 procentenheter). Däremot har européerna fått en mer positiv bild av Storbritannien (65 procent, +1 procentenhet), som följs av USA med 58 procent (+13 procentenheter).

Undersökningen visar även att de flesta medborgare upplever att Rysslands krig mot Ukraina har medfört förändringar: 61 procent av EU-medborgarna anger att de tror att deras liv kommer att förändras. Drygt en tredjedel av de tillfrågade (37 procent) tror att deras liv kommer att fortsätta som tidigare.

Enligt en undersökning[1] som EU-kommissionen publicerade förra veckan stöder 80 procent av de tillfrågade EU:s ekonomiska sanktioner mot Rysslands regering, ryska företag och medborgare. I 22 EU-länder anger en majoritet av medborgarna att de är nöjda med EU:s svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Eurobarometer-undersökningen visar också att en majoritet av såväl svenskar (85 procent) som övriga EU-medborgare (59 procent) prioriterar frihet och demokrati, även om det kan påverka priser och levnadsomkostnader. Det kan tolkas som ett tecken på europeisk motståndskraft och solidaritet.

Prioriterade frågor

Ekonomisk oro återspeglas även i frågan om vad Europaparlamentet bör prioritera. 38 procent av EU-medborgarna anger att EU bör prioritera kampen mot fattigdom och socialt utanförskap, följt av folkhälsa (35 procent, -7 procentenheter) samt demokrati och rättsstatsprincipen (32 procent, +7 procentenheter).

Enligt svenskarna bör Europaparlamentet prioritera följande tre områden:

  • bekämpa klimatförändringar (53 %)
  • bekämpa organiserad brottslighet och terrorism (47 %)
  • värna demokratin och rättsstatsprincipen (45 %)

Värderingar

Uppfattningen om kriget och vad det betyder för EU återspeglas också i frågan om vilka värderingar Europaparlamentet bör försvara. ”Demokrati” är det mest populära svaret bland såväl svenskar (58 %, + 13 procentenheter) som övriga EU-medborgare (38 %, + 6 procentenheter). Detta följs av yttrandefrihet samt skydd av mänskliga rättigheter i EU och resten av världen.

Bakgrund

Intervjuerna för Europaparlamentets Eurobarometer genomfördes mellan den 19 april och den 16 maj 2022 i samtliga EU-länder. Totalt har 26 578 personer intervjuats (personligen och online), varav 1 043 svenskar. Resultaten har vägts utifrån befolkningsstorleken i varje land.

En detaljerad redovisning av undersökningsresultaten, nationella faktablad samt fullständiga datatabeller finns här: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2792

Mer information:

Uttalande av talman Roberta Metsola

Infografik

Multimedia material

EC Eurobarometer survey “Key challenges of our times - the EU in 2022”

Kontakter

Om

Europaparlamentet
Europaparlamentet
Regeringsgatan 65
111 56 Stockholm

08-562 444 55https://www.europarl.europa.eu/portal/sv

Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.

Följ Europaparlamentet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum