Ny prognos från Försäkringskassan

– Det innebär att prognosen för sjukpenningtalet skrivs ner. Sjukpenningtalet minskar nu tydligt och vi bedömer att det finns goda förutsättningar att uppnå målet om ett sjukpenningtal på maximalt 9,0 nettodagar år 2020. Men prognosen är naturligtvis väldigt osäker på så lång sikt. Det säger Axel Arvidsson, prognoschef på Försäkringskassan.

Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas blir cirka 600 miljoner kronor lägre i år och sedan 1–2 miljarder kronor lägre per år för perioden 2018–2021, jämfört med bedömningen i föregående prognos.

– En låg och stabil nivå på sjukfrånvaron är viktigt för att människor inte ska hamna i ett långvarigt utanförskap. Allas bidrag är nödvändiga för att nå dit; arbetsgivarna, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och den enskilde, säger Lars-Åke Brattlund, chef för avdelningen för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Även utgifterna för assistansersättningen beräknas bli lägre och prognosen justeras ner med drygt 1 miljard kronor per år. Sänkningen beror i huvudsak på att antalet brukare beräknas bli färre än tidigare, samt att förändrade kontroller och redovisningsrutiner i samband med övergången till efterskottsutbetalning antas medföra lägre utgifter. Prognosen för barnbidraget höjs däremot med 4–5 miljarder kronor per år från 2018 och framåt på grund av att barnbidraget föreslås höjas med 200 kronor per barn och månad från 1 mars 2018.

De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag blev 203 miljarder kronor 2016 och förväntas öka till 204 miljarder kronor i år. Därefter förväntas utgifterna fortsätta öka till 222 miljarder kronor 2022. Prognoser är osäkra och osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser.

Prognosen bifogas

Kontakt:

Vill du veta mer eller ha hjälp med kontakt: ring presstjänsten på 010-116 98 88.