Ny rapport: fortsatt stora skador i svenska skogar

Rottickan är just nu den allvarligaste skadesvampen i landet. Den angriper flera olika trädslag men främst gran och leder till röta i både trädets stam och rötter. Enbart virkesförsämringen beräknas kosta skogsbruket upp emot en miljard kronor per år. Det framgår i Skogsstyrelsens skaderapport för 2021 som tagits fram i samarbete med Skogsskadecentrum vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Rapporten sammanfattar skadeläget och de allvarligaste skadorna på skog under året.

Utvecklingen av flera skador väntas också förvärras av klimatförändringarna. Det är en orsak till att det blir allt viktigare för skogsägare att anpassa skogsskötseln men också storleken på viltstammarna för att möta många av de skadegörare och skadeorsaker som hotar skogen. Rapporten tar även upp att det är viktigt att skogsägare ståndortsanpassar bestånden så mycket som möjligt, det vill säga att man sätter träd på marker där de också trivs.

Skogsägaren kan påverka

˗ Som skogsägare ska man till exempel inte föryngra med gran på torra magra marker, det motverkar angrepp av granbarkborre men även angrepp av andra skadeinsekter och rotröta, säger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare på Skogsstyrelsen.

˗ Genom aktiv skogsskötsel kan man begränsa snöbrott och förebygga stormskador. Även betesskador av älg och andra hjortdjur kan minskas genom att ha en bra balans mellan storlek på viltstammen och tillgång till naturligt foder.

Skogsstyrelsen jobbar med flera samverkansprojekt tillsammans med skogsbruket, myndigheter och forskare för att begränsa olika skogsskador genom kunskapsinhämtning och informationsspridning. Utöver detta satsar Skogsstyrelsen bland annat på utveckling av metoder för inventering och upptäckt av olika skogsskador exempelvis med hjälp av artificiell intelligens (AI). Nya föreskrifter om krav på att inte plantera gran på magra och torra marker är också ett led i att förebygga skogsskador.

Skadorna varierar över landet:

Götaland
Betesskadorna är fortsatt höga i hela landet men mest drabbat är Götaland, där älgbetesinventeringen (Äbin) visar att i genomsnitt 15 procent av ungtallarna har allvarliga betesskador. Skogarna i Götaland, främst i de östra delarna, har även drabbats hårt av granbarkborreangrepp.

Svealand
Granbarkborreangrepp ligger i samma nivå som de gjorde 2020 och de största skadorna återfanns i den östra delen. Tendensen är att tyngdpunkten på angreppen har flyttats norrut, med epicentrum i Södermanland. Även Svealand är hårt drabbat av betesskador med 12 procent årsskador på tall.

Norrland
Norrland är hårt drabbat av så kallade multiskador, det vill säga att ungskogen drabbas av flera olika skador och där betesskador från älg har störst betydelse men svampangrepp av exempelvis törskate också är vanliga. En konsekvensanalys utförd 2021 visar att den framtida skogstillväxten i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland riskerar att bli ungefär 20 procent mindre per år jämfört med tidigare beräkningar i skoglig konsekvensanalys (SKA).

Läs hela rapporten här: Rapport 2022 06 Skogsskador i Sverige 2021 (skogsstyrelsen.se)

Mer information:

Lennart Svensson, nationell skadesamordnare, Skogsstyrelsen, 0470-72 61 31,
070-548 57 30, lennart.svensson@skogsstyrelsen.se

Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se

AnnaLena Olausson, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, annalena.olausson@skogsstyrelsen.se

Regionala kontakter:

Tobias Gramner, regional skadesamordnare Nord, Skogsstyrelsen,
0970-643 45, 072-514 66 11, tobias.gramner@skogsstyrelsen.se

Matts Rolander, regional skadesamordnare Mitt, Skogsstyrelsen, 018-27 88 43,
070-396 67 01,matts.rolander@skogsstyrelsen.se

Mats Carlén, regional skadesamordnare Syd, Skogsstyrelsen, 035-13 68 41,
070-215 71 35,mats.carlen@skogsstyrelsen.se