Ny rapport från MUCF: Villkoren för ideella föreningar behöver förbättras
En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, belyser villkoren för Sveriges ideella föreningar. Resultatet bygger på en enkät som drygt 1 100 föreningar svarat på.
- Generellt upplever föreningar att förutsättningarna för att bedriva sin kärnverksamhet är goda. Men flera efterlyser bättre dialog med det offentliga, enklare regler för till exempel bidragsansökningar och ökad långsiktighet, säger generaldirektör Lena Nyberg.
MUCF har i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida kunskap om civilsamhällets villkor samt att varje år göra uppföljning av detta. I fjol handlade uppföljningen om det civila samhället på landsbygd och i tätort.
Årets rapport fokuserar på ideella föreningar och hur deras villkor skiljer sig åt utifrån de sex principerna om självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald (SFS 2018:1425). Den baseras på en enkät som skickats till 2 100 slumpmässigt utvalda ideella föreningar, varav drygt 1 100 föreningar svarade.
- Vi undersöker om och hur villkoren för olika föreningar, till exempel kultur- och idrottsföreningar, skiljer sig åt. Likaså undersöker vi om villkoren är olika för föreningar som endast är verksamma på lokal nivå och för de som även är verksamma på nationell eller internationell nivå, säger Marit Gisselmann, uppdragsledare på MUCF.
Lokalt stöd viktigt
De flesta ideella föreningar som svarat på enkäten har verksamhet på lokal nivå, 62 procent finns enbart på lokal nivå. Det är vanligare att föreningar får huvuddelen av offentliga medel från kommunen än från staten. Kontakt och dialog mellan föreningar och offentliga företrädare är också mycket vanligare på kommunal nivå än på statlig och regional nivå.
Flera föreningar uppger att det kan vara svårt att få kontakt med offentliga aktörer, att skapa dialog med politiker och att få återkoppling.
Mindre än hälften av föreningarna tycker att det är lätt att hitta information om de bidrag som finns att söka. Flera föreningar uppger dessutom att de saknar resurser för att kunna söka bidrag.
- Det är viktigt att skapa ömsesidig förståelse och förtroende mellan civilsamhället och beslutsfattare genom dialog. På nationell nivå arbetar MUCF sedan många år med att utveckla och sprida metoder för dialogarbete. Rapporten visar tydligt att dialogen mellan civilsamhället och kommuner samt regioner behöver utvecklas, till exempel genom fler lokala föreningssamordnare, säger Lena Nyberg.
- Här kan MUCF vara en förebild och bidra med kunskap om dialogarbetet. Generellt behöver alla offentliga aktörer underlätta för och stödja civilsamhället.
Planera på längre sikt
De flesta ideella föreningar som besvarat MUCF:s enkät bedömer att de har goda ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Men det finns några områden som alla organisationer önskar förbättra, bland annat möjligheten att planera på längre sikt.
Organisationer inom det civila samhället har under lång tid fört fram önskemål om ökad långsiktighet när det gäller bidragssystemet. I departementspromemorian ”Långsiktigt stöd till det civila samhället” (Ds 2018:13) föreslås också en rad åtgärder för att uppnå detta för statliga bidrag. MUCF pekar i rapporten på att även bidrag från kommuner kan behöva ses över för att möta ideella föreningars behov.
Storleken på det statliga bidraget till organisationer är en annan sak som lyfts i rapporten. MUCF föreslår att riksdagens anslag för bidrag både ska räknas upp enligt index för att kompensera för prisutvecklingen och justeras efter söktrycket för respektive bidragsform.
Det civila samhället är i förändring, vilket bland annat yttrar sig i form av att allt färre människor är medlemmar i organisationer och att allt fler i stället väljer att engagera sig ideellt under kortare perioder.
- Vi bedömer att det finns ett behov av mer kunskap om nya former av ideellt arbete och att den här utvecklingen följs upp. Vi föreslår därför att MUCF får i uppdrag att genomföra en sådan utredning, säger Marit Gisselmann.
Läs mer om politiken och civilsamhället på MUCF:s hemsida
För mer information om rapporten kontakta:
Marit Gisselmann, tfn 010-160 10 54, e-post marit.gisselmann@mucf.se
Sofia Zere, tfn 010-160 10 08, e-post sofia.zere@mucf.se
MUCF:s presstjänst, tfn 010-160 10 20 eller e-post press@mucf.se
Nyckelord
Bilder
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum