Schyst resande – nätverket för hållbar turism

Ny rapport från Schyst resande: Lokalbefolkning vräks för att ge plats åt ökad turism

Dela

Globala turistföretags expansion bidrar till att lokalbefolkningen i låginkomstländer fördrivs från sina hem, för att ge plats åt nya turistattraktioner och hotellanläggningar. En ny rapport från Schyst resande ”Landgrabbing – en av turismens mörka sidor” beskriver hur människor körs iväg från sina hem för att bereda plats åt den ökade turistnäringen.

Bild: Sofie Lantto
Bild: Sofie Lantto

Landgrabbing, eller markrofferi som är den svenska översättningen, är ett vanligt problem i turismsektorn, men har sällan lyfts i den offentliga debatten eller granskats av media, trots att det drabbar många människor. Det sker i spåren av turismens utbredning när lokalbefolkning körs iväg från områden vid stränder, i nationalparker och nära kulturella monument för att bereda plats åt hotell och turister.

Ett kännetecken på landgrabbing är att människor i det lokala samhället förlorar kontroll över markområden genom tvång, förödmjukelse och missledande information. Detta leder i sin tur till att det blir svårare att klara traditionell försörjning, såsom jordbruk och fiske. 

– Motivet är oftaatt skapa nya jobb och tillväxt genom turism. Men det är svårt, om inte omöjligt, att hitta exempel där lokalbefolkning som förlorat sitt hem eller jordbruksmark fått det ekonomiskt bättre, säger Helena Myrman projektledare för Nätverket Schyst resande.  

Sker i flera av våra vanligaste turistländer
Det finns många exempel där landgrabbing kopplat till turism, har skadat lokalbefolkningen och miljön. Flera av dessa övergrepp sker i de turistländer som vi svenskar gärna reser till. 

  • I Tanzania har myndigheterna kört bort människor från hundratals byar i nationalparkerna, däribland Serengeti. Lokalbefolkningen har vräkts för att skapa förutsättningar för en större utländsk turism.

  • I samband med tsunamin i Asien 2004 slogs många samhällen och människors liv i spillror. När dessa sen har byggts upp igen, har återbyggnaden anpassats för utländsk turism istället för lokalbefolkningen. Det skedde exempelvis i kustområdet Andaman i Thailand. Där kan människorna inte längre försörja sig på ex sjöfart och fiske, pga begränsad rörlighet och tillgång till havet.

  • På Bali i Indonesien beskattas markägarna utifrån markens värde. När turismen ökar stiger även markpriserna, vilket gör att lokalbefolkningen inte har råd att bo kvar. Systematiskt har den ursprungliga befolkningen tvingats bort från de mest attraktiva platserna vid havet.                           

Ett genomgående mönster för landgrabbing är den ojämlika maktrelationen, där de som vill komma åt marken har starkare ekonomiska muskler och ett politiskt kontaktnät, jämfört med lokalbefolkningen. Den ojämna maktbalansen förstärks genom att turistsektorn har blivit en viktig källa till inflöde av utländskt kapital i de FN-klassade ”minst utvecklade länderna”. Förlorarna blir de fattigaste grupperna i samhället, som ofta representerar en ursprungsbefolkning eller etniska minoritetsgrupper.  

Trots FN-konventioner, som reglerar ursprungsbefolkningens rättigheter, och EU direktiv sker landgrabbing fortlöpande och drabbar idag många människor. För att komma åt problemet krävs en ökad samverkan mellan internationella turistorganisationer, större reseföretag och lokala NGO: s. Särskilt viktigt är det att stödja lokalbefolkningarnas organisering, bistå med juridiskt kunnande samt att dokumentera den landgrabbing som förekommer, för att ha bevismaterial om det blir juridiska processer. 
 
– Det är hög tid att reseföretagen tar sitt ansvar och aktivt motverkar alla former av landgrabbing. Här handlar det om att ha policyer på plats och kartlägga processer kopplat till hotell och deras leverantörer för att säkerställa att mänskliga rättigheter inte kränks, säger Helena Myrman projektledare för Nätverket Schyst resande.

Faktaruta – motverka landgrabbing
Storskalig turism är en vansklig strategi för att skapa en hållbar och långsiktig utveckling i fattiga länder. Risken är stor att massturism främst leder till ekonomiska vinster inom den globala turistindustrin medan miljö och ursprungsbefolkningar i fattiga stater får betala priset. För att bli långsiktigt hållbar bör turismen istället samverka med lokalt näringsliv, det civila samhället och bli en del av lokalsamhället. 
För att initiera en ny inriktning av turismen som tar avstånd från landgrabbing - kopplat till turism - krävs konkreta förändringar.
  • Det nationella lagliga skyddet för att förhindra att människor tvingas bort från mark för att expandera turistsektorn eller annan verksamhet bör skärpas. 
  • Frivilliga överenskommelser kan också ha effekt. Den sk Voluntary Guidelines in the Responsible Governance of Tenure (VGGT), det vill säga frivilliga riktlinjer för en ansvarsfull förvaltning av besittningsrätten.
  • Det går också att stärka människors rätt till landområden genom att kräva efterlevnad av FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Deklarationen slår fast ursprungsbefolkningars rätt till försörjning, mark, territorier och resurser. .
  • Det behövs ökad kunskap och dokumentation av landgrabbing. All storskalig konfiskering av mark där mark förs över från lokalbefolkning till privata ägare eller stater bör registreras.
  •  Det är nödvändigt att utkräva ansvar av hotellkedjor och turistföretag. Dessa bör utforma uppförandekoder och policyer som tar avstånd från landgrabbing enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
  • Genom att media kritiskt granskar satsningar på turism som leder till landgrabbing är det möjligt att sätta press på hotellkedjor och turistindustrin.

Nyckelord

Kontakter

Mats Wingborg
Författare till rapporten ”Landgrabbing – en av turismens mörka sidor”
Mail: mats.wingborg@gmail.com
Tel. 070-7743722

Bilder

Bild: Sofie Lantto
Bild: Sofie Lantto
Ladda ned bild

Länkar

Om

Schyst resande – nätverket för hållbar turism
Schyst resande – nätverket för hållbar turism



https://schystresande.se/

Schyst resande – nätverket för hållbar turism

Schyst resande är ett nätverk av sju organisationer som jobbar för hållbar turism, ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Några av de frågor som vi driver är bra arbetsvillkor, värna om miljöfrågor, barnens rättigheter, frihet från sexuell exploatering, sundare alkoholvanor, främja den lokal ekonomin, rättvis tillgång till vatten. Grunden för vårt arbete är de globala målen i Agenda 2030 och vi fokuserar i stor utsträckning på hur turismen påverkar låg- och medelinkomstländer.

Nätverket Schyst resande är ett samarbete mellan Unionen, Childhood, Fair Action, Hotell- och restaurangfacket, IOGT-NTO-rörelsen, RealStars och Union to Union.

Följ Schyst resande – nätverket för hållbar turism

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Schyst resande – nätverket för hållbar turism

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum