Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Hot och hat riskerar att tysta röster i civilsamhället

Dela
FOTO: GABBY BALDROCCO
FOTO: GABBY BALDROCCO

En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att hot och hat även drabbar civilsamhället och då särskilt föreningar som ägnar sig åt opinionsbildning.

Flera ideella föreningar vittnar om att den eller dess enskilda medlemmar därför avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt.

Det här är en allvarlig och oroande utveckling. Att utsättas för hot och hat är alltid en kränkande och obehaglig upplevelse för individen men när det leder till verksamhet som inte utförs eller åsikter som inte utrycks riskerar det att urholka demokratin, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten bygger bland annat på den årliga enkät som MUCF gör för att följa upp det civila samhällets villkor. I årets enkät, som besvarades av 1 456 föreningar, ställdes för första gången frågor om hot och hat.

Även om nio av tio föreningar uppger att de inte har utsatts för hot och hat så förekommer det i högre utsträckning bland vissa typer föreningar. Bland föreningar som ägnar sig åt opinionsbildning är det ungefär var femte förening som uppger att de, eller dess medlemmar, blivit utsatta för hot och hat det senaste året.

  • Mest utsatta för hot och hat är politiska föreningar och fackföreningar men även andra opinionsbildande föreningar. De flesta föreningar som svarar att de utsatts för hot och hat uppger också att det hänt vid mer än ett tillfälle.
  • Föreningar som riktar sig till hbtq-personer, personer med utländsk bakgrund och till kvinnor utsätts i högre utsträckning än föreningar med andra målgrupper. Resultaten är i linje med tidigare kunskap om hot och hat bland ungdomsorganisationer (LSU 2020).
  • Ungefär en av fyra av de föreningar som har utsatts svarar att de avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt av rädsla för att utsättas för hot och hat.

När det gäller förekomsten av självcensur är det inga skillnader mellan olika typer av föreningar. Det som verkar vara avgörande är om de har utsatts för hot och hat eller inte. Ju mer utsatt en förening är desto mer riskerar deras röster att tystna.

- Troligtvis har pandemin påverkat resultaten men det är svårt att säga i vilken riktning. Förekomsten av hot och hat kan ha varit lägre än normalt då föreningar till exempel inte kunnat ha fysiska demonstrationer eller möten. Samtidigt kan den ökande digitaliseringen ha lett till mer hot och hat via nätet, säger Lena Nyberg.

Tidigare studier visar att högre närvaro på sociala medier ökar risken att utsättas bland politiker (Brå 2019) och att sociala medier är den kanal som flest använder för att framföra hot och hat mot ungdomsorganisationer (LSU 2020). Bland förtroendevalda som utsatts för trakasserier, hot eller våld har var tredje avstått från att engagera eller uttala sig i en specifik fråga (Brå 2019).

MUCF har under de senaste åren delat ut bidrag till flera olika projekt som syftar till att motverka hot och hat. Myndigheten har nyligen även fått i uppdrag av regeringen att göra en större kartläggning av omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhället. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2022.

- Det civila samhället i Sverige organiserar många människor och företräder en mångfald av olika åsikter. Ideella föreningar har en viktig roll både som opinionsbildare och röstbärare. Förekomsten av upprepat hot och hat mot föreningar, och dess medlemmar, riskerar att leda till att färre personer engagerar sig ideellt. Det vore en förlust, inte bara för den enskilde, utan även för samhället i stort, säger Lena Nyberg.

Datainsamlingen för enkäten pågick 2 januari – 23 mars 2021 och föreningarna fick svara på om de upplevt hot och hat de sista 12 månaderna.

Läs rapporten ”Hot och hat bland ideella föreningar” på mucf.se

Läs mer om regeringsuppdraget på regeringen.se

Läs mer om statsbidraget för att minska hot och hat i det offentliga samtalet på mucf.se

Nyckelord

Kontakter

Bilder

FOTO: GABBY BALDROCCO
FOTO: GABBY BALDROCCO
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson.
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Foto: Linnea Bengtsson.
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Årets Kunskapskonferens: Fokus på civilsamhällets roll för lokal utveckling25.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

På torsdag, 28 oktober, samlas ledande forskare och andra experter för att diskutera civilsamhällets roll och villkor. Kunskapskonferensen arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillsammans med Ideell Arena, Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Demokratin bygger på människors samhällsengagemang och civilsamhället är en grundsten i det arbetet. Civilsamhället värnar om människors lika värde och villkor, det ger människor en röst, oberoende av bakgrund och bostadsort. För att kunna bidra i samhällsutvecklingen och möta nya behov behöver civilsamhället goda förutsättningar, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Den nationella Kunskapskonferensen arrangeras i år för åttonde gången. Flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltar och presenterar aktuell forskning. Kunskapskonferensen hålls i år digitalt och temat är ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling”. Hittills är 250 personer an

Tre forskare får dela på tre miljoner kronor för forskningsprojekt om civilsamhället22.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bjuder på regeringens uppdrag in forskare att ansöka om finansiering av studier som rör det civila samhället. I årets ansökningsrunda hade MUCF tre miljoner kronor att fördela. - Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg. I år har MUCF valt att prioritera ett antal områden och frågor. Det handlar bland annat om forskning om hur styrning och krav från externa aktörer påverkar civilsamhället och hur civilsamhällets aktörer kan ha dialog med det offentliga på lokal och regional nivå. Andra viktiga frågor som MUCF prioriterat är hur, i vilka former och för vilka syften som människor organiserar sig idag. En annan viktig fråga är hur digitalisering påverkar organisering. - Det behövs mer forskning om det civila samhället. Vi behöver även mer kunskap om vilka personer eller grupper som inte deltar i det civila samhäll

Ny rapport om näthat: Unga tjejer mer oroliga än vad killar är21.10.2021 10:05:46 CEST | Pressmeddelande

Nyligen kom en rapport om svenskar utsatthet för näthat och hur det exempelvis påverkar människors samhällsengagemang. Nu presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en rapport om ungas upplevelser av näthat. - Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen och båda grupperna upplever att samtalsklimatet på nätet är för hårt. Däremot ser unga inte näthat som ett lika stort hot mot demokratin som vad äldre gör, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. MUCF:s rapport bygger på den enkätundersökning som även ligger till grund för rapporten ”Näthat i Sverige 2021” och som gjordes av Insight Intelligence tillsammans med MUCF, TietoEVRY, Trygg-Hansa och Göteborgs Stad. 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige intervjuades under juni och juli genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten visar att relativt få svenskar, sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Or

14 miljoner kronor i EU-bidrag till 35 svenska ungdomsprojekt19.10.2021 08:53:29 CEST | Pressmeddelande

35 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 382 585 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. - Vi är glada över att vi i år ser fler solidaritetsprojekt än tidigare. Positivt är också att vi fått ansökningar om bidrag till projekt för att öka ungas delaktighet vilket är ett nytt område inom Key Action 1, Erasmus+ Ungdom, säger Ellen Gosdoum, chef för avdelningen för internationellt samarbete på MUCF. I 2021 års första ansökningsrunda, som påbörjades den 18 maj, fick MUCF in totalt 68 ansökningar till Erasmus+ Ungdom, Key Action 1. Av dessa får 26 projekt i bland annat Göteborg, Eskilstuna och Örebro dela på cirka tio miljoner kronor (982 311 euro). En stor del av ansökningarna handlar om miljö, kunskap om hållbarhet/miljöfrågor, europeisk identitet och medborgarskap. MUCF fick e

MUCF skriver på Demokratideklarationen: ”Ungas delaktighet viktig för demokratins överlevnad”6.10.2021 12:13:27 CEST | Pressmeddelande

I dag skrev generaldirektör Lena Nyberg under Deklarationen för en stark demokrati i MUCF:s lokaler i Växjö, tillsammans med Rosaline Marbinah som är en av regeringens demokratiambassadörer. I och med undertecknandet förbinder Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att bidra till de mål som anges i deklarationen för att på olika sätt främja och stärka demokratin i Sverige. - Flera studier visar att förekomsten av hat och hot i offentliga samtal ökar. Vi ser också att det finns aktörer som ifrågasätter demokratins principer och alla människors lika värde. Det är viktigt att alla krafter i samhället går samman och tydligt arbetar för att stärka demokratin och mänskliga rättigheter, säger Lena Nyberg. Deklarationen är en del av regeringens demokratisatsning för att fira att det i år är 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Tanken är att samla och engagera de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att

Statsbidraget till civilsamhället: Tiotusentals matkassar, stödsamtal, sovplatser, läkarvård och hjälp att studera  28.9.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Tiotusentals matkassar, ännu fler måltider och matlådor. Sovplats för natten, en värmande jacka, hjälp att kunna studera på distans och tröst för sjuka och ensamma. Det är några exempel på hur samhällets mest utsatta fick hjälp tack vare det statsbidrag som 2020 betalades ut till ideella organisationer och trossamfund. - Myndigheten bedömer att bidraget hade stor, ibland avgörande, betydelse för organisationernas verksamhet under coronapandemins första år, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I juni 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att fördela 48 miljoner kronor till civilsamhället med anledning av covid-19. Bidraget skulle gå till organisationer som arbetar med människor i socialt särskilt utsatta situationer, till exempel hemlösa, papperslösa och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. Av de 17 organisationer som beviljades bidrag var fem trossamfund, samverkansorgan eller församlingar och rester

Drygt 85 miljoner kronor fördelas i tredje satsningen på socialt särskilt utsatta: ”Vi når fler grupper den här gången”3.9.2021 09:01:33 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 85 miljoner kronor i statsbidrag för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Det är tredje gången som MUCF fördelar detta riktade statsbidrag på uppdrag av regeringen. - Nu har vi mer pengar att fördela än tidigare och därför får fler organisationer del av regeringens satsning. Vi når också fler utsatta grupper i samhället, exempelvis människor med psykisk ohälsa, med missbruksproblematik, hbtqi-flyktingar, människor med ätstörningar och ensamkommande unga, säger Marie Pettersson Hallberg, chef på avdelningen för statsbidrag. Statsbidraget ska användas för att stärka organisationernas verksamhet och för att möta ett ökat behov av hjälp- och stödinsatser under pandemin. Begreppet ”socialt särskilt utsatta” syftar på personer som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät och som är svåra att nå för andra aktörer än civilsamhällets organisationer. Sommaren 2020 fördela

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum