Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Många hinder för unga utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Dela
Photo by Eric Ward on Unsplash
Photo by Eric Ward on Unsplash

Unga utrikes födda kvinnor, framförallt de från länder utanför Europa, har en svagare position på den svenska arbetsmarknaden än andra jämnåriga.

De upplever diskriminering och bemöts fördomsfullt av arbetsgivare. Kvinnor som bär slöja är särskilt utsatta.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

I dag yrkesarbetar 52 procent av unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år, för jämnåriga utrikes födda män gäller 67 procent. Motsvarande siffor för inrikes födda kvinnor är 73 procent och 79 procent för män.

Rapporten visar att unga utrikes födda kvinnor (175 000 i åldern 16 ̶ 29) möter en rad olika hinder och svårigheter i arbetslivet. De har svårt att matcha krav på goda språkkunskaper, arbetslivserfarenhet, referenser och utbildning.

- Coronapandemin har inneburit svårigheter för alla unga att få ett första jobb eller praktikplats. Nuvarande arbetsmarknadsläge riskerar att särskilt drabba unga utrikes födda kvinnor, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Unga utrikes födda kvinnor har eftergymnasial utbildning i högre utsträckning än utrikes och inrikes födda män, men har ändå en lägre sysselsättningsgrad än andra unga.

"Viktig resurs i samhället"

Unga utrikes födda kvinnor upplever att de har svårare att få jobb än utrikes födda män. De begränsar även sitt jobbsökande till yrken som de tror kan vara möjliga att få, inte till yrken som de verkligen skulle vilja ha.

- Unga utrikes födda kvinnor är en viktig resurs för samhället. De har som alla andra rätt att få ett bra stimulerande och tryggt yrkesliv, säger Lena Nyberg.

På arbetsmarknaden gäller nolltolerans för diskriminering. Men flera av de kvinnor som intervjuas i rapporten vittnar om att diskriminering är en del av vardagen, liksom fördomsfullt bemötande och rasistiska kommentarer.

Nekas jobb för att de bär slöja

Unga kvinnor som bär slöja utsätts i högre grad än andra för diskriminering. Slöjan ses som ett hinder i arbetet och det förekommer att kvinnor nekas jobb på grund av att de bär slöja.

- Det är oacceptabelt och mycket allvarligt att diskriminering förekommer. Det finns mycket okunskap och fördomar som vi måste bli bättre på att bemöta och utbilda kring, säger Lena Nyberg.

Rapporten visar också att föräldraskap och ansvar för barn och hem gör att unga utrikes födda kvinnor etablerar sig senare på arbetsmarknaden än männen. Kvinnor som lever i hederskontexter möter dessutom särskilda hinder. De som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck lider ofta av psykisk och fysisk hälsa som försvårar för dem i arbetslivet.

MUCF föreslår en rad åtgärder för att stärka unga utrikes födda kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden, bland annat mer forskning om vilka arbetsmarknadspolitiska insatser som fungerar för denna grupp. MUCF vill också utveckla språkutbildningen och kombinera den med arbetsplatspraktik. 

- Arbetet mot diskriminering, kränkningar och trakasserier mot unga utrikes födda kvinnor i arbetslivet behöver intensifieras.  Vi behöver också utveckla nya strategier för att motverka stereotypa uppfattningar om utrikes födda kvinnor, säger Lena Nyberg. 

FAKTA/Resultaten i MUCF:s rapport "Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter" bygger på intervjuer med 22 unga utrikes födda kvinnor i åldern 20–29 år som MUCF genomförde under hösten 2020. Intervjuer med 26 hedersutsatta kvinnor som gjordes inom ramen för Storstadskartläggningen under 2017 och 2018. Enkätsvar från MUCF:s nationella ungdomsenkät 2018 för nästan 3000 unga i åldern 16–25 år. Registerdata för år 2018 från Statistiska centralbyrån för alla unga i åldern 16–29.

Länk till rapporten Unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet. En analys av hinder och möjligheter

Se filmen där Emma Neuman, uppdragsansvarig för uppdraget om unga utrikes födda kvinnors etablering i arbetslivet, berättar om några av rapportens resultat. 

Nyckelord

Kontakter

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCFPresstjänsten, klockan 08.00-15-00, söndag 14 mars.

Tel:010 160 10 20press@mucf.se

Bilder

Photo by Eric Ward on Unsplash
Photo by Eric Ward on Unsplash
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Ladda ned bild
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye