Ny rapport om plågsam separation av ko och kalv

Idag släpper vi rapporten ”Separation av kor och kalvar i mjölkindustrin”. Rapporten beskriver hur separationen mellan kor och kalvar leder till påtagliga problem, som inte är förenliga med en bra djurvälfärd.

Amanda Dahlberg, expert på djur i livsmedelsindustrin i World Animal Protection Sverige, säger:

”Vi behöver skapa förutsättningar för att ko och kalv ska kunna vara med varandra. Alla inblandade behöver jobba tillsammans för att hitta bra lösningar, så att de mjölkproducenter som vill ställa om sina system kan göra det. Glädjande nog visar en färsk opinionsundersökning som Novus har gjort att många konsumenter är beredda att betala mer för mjölken om ko och kalv får vara tillsammans.”

Hälsoproblem

När ko och kalv skiljs från varandra strax efter födseln kan kalven tas till en ensambox eller kalvhydda. Där har den mycket begränsad möjlighet att ha kontakt med andra kalvar. Kalven får hållas på det här sättet tills den är åtta veckor. Den tidiga separationen rimmar illa med kors och kalvars naturliga beteenden. Om de får möjlighet, lever de gärna i grupper med varandra.

Separationen skapar stressreaktioner hos både ko och kalv. Kon börjar ofta råma när kalven tas ifrån henne och kan fortsätta med det under flera dagar, ända upp till en vecka. Ett tecken på stresspåslag hos kalven är en ökad mängd av hormonet kortisol i blodet, när den inte får vara med sin mamma.

Längre kontakt mellan ko och kalv uppmuntrar normala sociala beteenden. Kalvar som inte får vara med sin mamma och dia uppvisar i större utsträckning ohälsa genom beteendestörningar. Som att de suger på varandra, så kallad cross sucking, och rullar med tungorna på ett onaturligt sätt.

Det finns också fysiska hälsofördelar med att ha ko och kalv tillsammans. Kalvar som får gå med sin mamma och dia får en bättre tillväxt än kalvar som inte får den möjligheten. Samvaro mellan ko och kalv under råmjölksutfodringen kan också leda till ett större upptag av antikroppar, som kan bidra till att stärka kalvens immunförsvar mot sjukdomar.

Juversjukdomar hos kor är ett stort problem, som står för nästan 70 procent av den antibiotika som används i mjölkproduktionen. Forskning visar att kor som blir diade av sina kalvar sannolikt löper mindre risk att drabbas av den allvarliga juversjukdomen mastit, som är en vanlig orsak till att kor permanent tas bort från mjölkproduktionen.

Folkligt stöd

Amanda Dahlberg säger:

”Vår uppmaning att ge ko och kalv möjlighet att vara tillsammans har starkt stöd hos svenska folket. Det visar en ny undersökning som Novus har gjort på vårt uppdrag.”

I svenskt regelverk finns i dag ingen tidsgräns angiven för hur länge ko och kalv minst ska få vara tillsammans efter att kalven har fötts. En majoritet i Novus-undersökningen, 56 procent, anser att det borde införas en sådan minimigräns. Bara 9 procent säger nej och 22 procent svarar kanske.

Lite drygt 50 procent är dessutom beredda att betala mer för mjölk som producerats så att ko och kalv får vara tillsammans, medan 26 procent säger kanske och 13 procent inte vill betala mer.

Att nyfödda kalvar kan placeras i ensambox och hållas där i åtta veckor, är 63 procent negativa till. Endast 5 procent tycker att reglerna för ensamboxar är bra.

Djurvänlig omställning

Ko och kalv bör med andra ord få vara tillsammans utifrån ett djurvälfärdsperspektiv. Men hur ska den här omställningen kunna genomföras i praktiken?

Ja, det finns redan flera positiva tendenser. Novus-undersökningen ovan visar alltså att många konsumenter kan tänka sig att betala mer för mjölk från produktionssystem där ko och kalv är tillsammans. Vi har också goda exempel, på svensk djurhållning som kombinerar kommersiell försäljning av mjölk med att kor och kalvar får umgås med varandra. Samtidigt pågår forskning, bland annat vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), för mer kunskap om djurvänligare produktionssystem.

För att stimulera möjligheterna för enskilda producenter som vill låta ko och kalv vara tillsammans, skulle en statlig finansiering kunna ge ökad trygghet åt producenterna. Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik (CAP) kan regeringen exempelvis betala ut ersättning till djurhållning med högre djurvälfärdskrav. En sådan djurvälfärdsersättning skulle kunna ges till mjölkproducenter som håller ihop ko och kalv. Sedan skulle även mejerier och handlare kunna välja att betala mer för mjölk från sådan djurhållning, för att underlätta en omställning.

Amanda Dahlberg säger:

”Med utgångspunkt från vår nya rapport deltar vi gärna i en diskussion med ansvariga politiker och näringen, om hur olika möjligheter skulle kunna skapas så att enskilda mjölkproducenter kan hålla ko och kalv tillsammans.”