Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Unga hbtq-personer mer otrygga, mer ekonomiskt utsatta och har sämre socialt skyddsnät

Dela
Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem

Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Det visar en ny rapport från Myndigheten från ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt. Alla som arbetar för och med unga behöver kraftsamla för att få till en faktisk förändring, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. De ska ges möjligheter till självständighet och oberoende utan att begränsas av stereotypa könsroller, tvång eller förtryck som minskar individens handlingsutrymme.

- Vi ser tyvärr flera oroande signaler i unga hbtq-personers vardag, allt ifrån hur de mår och möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid, utsatthet för våld, till deras möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt finns relativt lite kunskap om den här gruppen. Vår rapport är ett försök att visa en mer samlad bild av unga hbtq-personers levnadsvillkor jämfört med andra unga, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Resultaten i rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor bygger på MUCF:s nationella ungdomsenkät, som under våren år 2018 skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år. Svarsfrekvensen var 46 procent.

Det stora flertalet unga som svarade definierar sig som heterosexuella cispersoner (personer vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop i enlighet med den rådande samhällsnormen). De som inte gör det definieras i rapporten som hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Denna grupp utgör 372 personer i underlaget, det vill säga 16 procent av den totala andelen svarande.

Rapporten visar att unga hbtq-personer i högre utsträckning än andra unga utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande. Det är dubbelt så vanligt att unga hbtq-personer upplever sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem. Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill. Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.

- Vår rapport visar tydligt att mycket återstår att göra för att unga hbtq-personer ska uppleva lika goda levnadsvillkor som andra unga. Det krävs riktade åtgärder på framförallt lokal och regional nivå, och ett både långsiktigt och strategiskt arbete för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

- Vi kommer därför, i början på nästa år, att bjuda in andra myndigheter och organisationer till att diskutera rapportens resultat och hur unga hbtq-personers situation kan förbättras.

Exempel på skillnader i levnadsvillkor för unga hbtq-personer jämfört med andra unga: 

  • Det är vanligare bland unga hbtq-personer att känna sig otrygga, både på offentliga platser och i hemmet.
  • Drygt hälften av unga hbtq-personer vill prata med en förälder eller vårdnadshavare om bekymmer och oro, men gör det inte. Motsvarande andel bland andra unga är tre av tio. Det är mindre vanligt att unga hbtq-personer känner sig inkluderade i sina familjer.
  • Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
  • Unga hbtq-tjejer upplever i lägst utsträckning sin psykiska hälsa som god I jämförelse med heterosexuella cistjejer samt killar oavsett sexualitet och könsidentitet.
  • Unga hbtq-personer är i större utsträckning ekonomiskt utsatta. 38 procent har haft svårigheter med löpande utgifter såsom mat och hyra en eller flera gånger under det senaste halvåret. Motsvarande siffra bland andra unga är 25 procent. Det är mindre vanligt unga hbtq-personer upplever att de har möjlighet att få ekonomisk hjälp av närstående.
  • Sex av tio unga hbtq-personer ser positivt på sin framtid, jämfört med åtta av tio bland andra unga. Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att se negativt på sin framtid.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem
Ladda ned bild
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

17 organisationer får dela på bidrag till civilsamhället: "Hjälp till de mest utsatta under coronapandemin"1.7.2020 14:26:50 CESTPressmeddelande

17 organisationer får nu bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, till insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Bland de som får bidrag finns Sveriges Stadsmissioner, Frälsningsarmén och Läkare i Världen. - Vi är glada över att få fördela medel till civilsamhällets viktiga verksamheter, de gör oerhörda insatser även i kristider. Det här är hjälp som går till de mest utsatta i samhället, de som helt saknar skyddsnät under coronapandemin. Vi har haft ett omfattande arbete på myndigheten för att snabbt kunna bedöma och prioritera bland ansökningarna, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Regeringen beslutade den 4 juni om en förordning om statsbidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig mot människor som befinner sig i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. MUCF fick i uppdrag att fördela bidraget som riktar sig till ideella föreningar inom det civila samhället samt vissa

Stort tryck på civilsamhället - 230 har sökt om bidrag till insatser för socialt särskilt utsatta24.6.2020 09:24:31 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har fått in rekordmånga ansökningar om bidrag till insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Totalt har 230 organisationer ansökt. - Det stora söktrycket visar på den viktiga roll som civilsamhället spelar för utsatta människor. Vi vet att det här är ett livsviktigt stöd för många verksamheter och vi planerar att kunna ge besked redan nästa vecka till de organisationer som har sökt bidraget, säger Kenneth Condrup, avdelningschef på MUCF. Regeringen beslutade den 4 juni om en förordning om statsbidrag för att fördela 50 miljoner kronor till organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig mot människor som befinner sig i socialt särskilt utsatta situationer. Det kan exempelvis vara hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. MUCF fick i uppdrag att fördela bidraget som riktar sig till ideella föreningar inom det civila samhället samt viss

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar18.6.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende. Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram. Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad. Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. ”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet” 2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strate

Rätt av MUCF att återkräva bidrag från Sveriges Unga Muslimer: ”Viktig prövning av demokratins idéer”15.6.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Organisationen Sveriges Unga Muslimer (SUM) ska återbetala tidigare utbetalt statsbidrag från MUCF eftersom organisationen brustit i kravet att respektera demokratins idéer. Det står klart efter att Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att inte pröva frågan. - Det här är en av de första rättsliga prövningar av vad det innebär att verka i enlighet med demokratins idéer. Den är principiellt viktig och visar att vår tolkning av förordningen och att myndighetens beslut var rätt bedömning. Kammarrättens dom blir nu vägledande för vår och andra myndigheters bidragsgivning, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. MUCF beslutade i december 2016 att avslå en ansökan från Sveriges Unga Muslimer, SUM, om statsbidrag för 2017 enligt förordning (2011:65) om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Myndigheten bedömde att SUM inte uppfyllde kravet i förordningen på att i sin verksamhet respektera demokratins idéer, inklusive jämställdh

MUCF ska fördela bidrag till civilsamhället: ”Viktigt uppdrag för socialt utsatta under coronapandemin”4.6.2020 13:02:21 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ska fördela 50 miljoner kronor i statsbidrag till civilsamhällets insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Pengarna ingår i den satsning på totalt 100 miljoner kronor som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna föreslog i maj. - Civilsamhället gör varje dag fantastiska insatser för att hjälpa utsatta människor, till exempel för de som saknar tak över huvudet eller inte har råd med mat. Vi är mycket stolta över det här uppdraget och sätter genast i gång arbetet för att kunna fördela bidraget så snabbt som möjligt, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen på totalt 100 miljoner kronor för 2020 ska dels gå till civilsamhällets insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer, dels till insatser mot äldres ensamhet under coronapandemin. Regeringen har beslutat om en förordning om statsbidrag för att fördela 50 miljoner kronor till organisationer som bedriver verksa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum