Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Unga hbtq-personer mer otrygga, mer ekonomiskt utsatta och har sämre socialt skyddsnät

Dela
Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem

Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Det visar en ny rapport från Myndigheten från ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt. Alla som arbetar för och med unga behöver kraftsamla för att få till en faktisk förändring, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. De ska ges möjligheter till självständighet och oberoende utan att begränsas av stereotypa könsroller, tvång eller förtryck som minskar individens handlingsutrymme.

- Vi ser tyvärr flera oroande signaler i unga hbtq-personers vardag, allt ifrån hur de mår och möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid, utsatthet för våld, till deras möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt finns relativt lite kunskap om den här gruppen. Vår rapport är ett försök att visa en mer samlad bild av unga hbtq-personers levnadsvillkor jämfört med andra unga, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Resultaten i rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor bygger på MUCF:s nationella ungdomsenkät, som under våren år 2018 skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år. Svarsfrekvensen var 46 procent.

Det stora flertalet unga som svarade definierar sig som heterosexuella cispersoner (personer vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop i enlighet med den rådande samhällsnormen). De som inte gör det definieras i rapporten som hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Denna grupp utgör 372 personer i underlaget, det vill säga 16 procent av den totala andelen svarande.

Rapporten visar att unga hbtq-personer i högre utsträckning än andra unga utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande. Det är dubbelt så vanligt att unga hbtq-personer upplever sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem. Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill. Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.

- Vår rapport visar tydligt att mycket återstår att göra för att unga hbtq-personer ska uppleva lika goda levnadsvillkor som andra unga. Det krävs riktade åtgärder på framförallt lokal och regional nivå, och ett både långsiktigt och strategiskt arbete för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

- Vi kommer därför, i början på nästa år, att bjuda in andra myndigheter och organisationer till att diskutera rapportens resultat och hur unga hbtq-personers situation kan förbättras.

Exempel på skillnader i levnadsvillkor för unga hbtq-personer jämfört med andra unga: 

  • Det är vanligare bland unga hbtq-personer att känna sig otrygga, både på offentliga platser och i hemmet.
  • Drygt hälften av unga hbtq-personer vill prata med en förälder eller vårdnadshavare om bekymmer och oro, men gör det inte. Motsvarande andel bland andra unga är tre av tio. Det är mindre vanligt att unga hbtq-personer känner sig inkluderade i sina familjer.
  • Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
  • Unga hbtq-tjejer upplever i lägst utsträckning sin psykiska hälsa som god I jämförelse med heterosexuella cistjejer samt killar oavsett sexualitet och könsidentitet.
  • Unga hbtq-personer är i större utsträckning ekonomiskt utsatta. 38 procent har haft svårigheter med löpande utgifter såsom mat och hyra en eller flera gånger under det senaste halvåret. Motsvarande siffra bland andra unga är 25 procent. Det är mindre vanligt unga hbtq-personer upplever att de har möjlighet att få ekonomisk hjälp av närstående.
  • Sex av tio unga hbtq-personer ser positivt på sin framtid, jämfört med åtta av tio bland andra unga. Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att se negativt på sin framtid.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem
Ladda ned bild
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

58 etniska och hbtq-organisationer får dela på 28 miljoner kronor i statsbidrag14.1.2020 07:00:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 28 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 78 organisationer som sökt om bidrag för 2020 får 58 bifall. - Det är ungefär lika många organisationer som får bidrag i år jämfört med tidigare år, säger Kenneth Condrup, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Bland organisationerna som nu får bidrag finns till exempel Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, Internationella Kvinnoförbundet, Nordic Bears och SFQ – Sveriges förenade HBTQIA+studenter. Av cirka 28 miljoner kronor fördelas totalt nästan 19 miljoner kronor till 47 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Totalt drygt nio miljoner kronor fördelas till elva hbtq-organisationer som arbetar med att stärka ställningen i samhället för homo- och bisexuella, transpersoner och personer me

105 barn- och ungdomsorganisationer får dela på 212 miljoner kronor i statsbidrag20.12.2019 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 212 miljoner kronor i bidrag till barn- och ungdomsorganisationer. Totalt rör det sig om 105 organisationer runt om i landet. - Syftet med bidraget är att stödja barn och ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar och ungdomsförbund för en viss etnisk grupp, säger Kenneth Condrup, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. 123 barn- och ungdomsorganisationer har ansökt om organisationsbidrag för 2020. Av dessa får alltså 105 bifall på ansökan. Bland organisationerna finns till exempel RFSL Ungdom, Romska ungdomsförbundet, Ung Teaterscen och Unga Hörselskadade Sveriges Frimärksungdom. För att barn- och ungdomsorganisationer ska beviljas organisationsbidrag krävs generellt: att medlemskapet är frivilligt, att organisationen har haft verksamhet i Sverige under mins

MUCF-konferens i Malmö: ”Viktigt prata med unga som är nya i Sverige om hälsa, sexualitet, relationer och jämställdhet”6.12.2019 07:00:00 CETPressmeddelande

Den 10 december arrangerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en nationell konferens i Malmö. Sex- och samlevnadsexperter, jurister och kända föreläsare utbildar vuxna i hur de ska prata med unga som är nya i Sverige om viktiga frågor. - Alla unga har samma rättigheter till kunskap om de här frågorna. Vår förhoppning är att utbildningen ger vuxna mer kunskap och nya verktyg för att våga samtala med unga som är nya i Sverige om hälsa, sexualitet, relationer och jämställdhet, säger generaldirektör Lena Nyberg som inledningstalar på konferensen. MUCF har fått i uppdrag av regeringen att genomföra informationsinsatser i samverkan med den nationella webbaserade ungdomsmottagningen UMO. 2017 lanserade UMO webbsidan youmo.se med information om sex, hälsa och relationer för 13–20-åringar på sex olika språk, lätt svenska, tigrinska, arabiska, dari, somaliska och engelska. MUCF har under åren 2017 och 2019 utbildat totalt cirka 3 000 personer i utbildningen ”Rätt att veta”.

Fyra miljoner kronor till forskning om civilsamhället - rekordmånga ansökningar2.12.2019 08:49:18 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågpr, MUCF, fördelar nu drygt fyra miljoner kronor som stöd till forskning om det civila samhället. Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället. MUCF har fått in 35 ansökningar 2019, vilket nästan är en fördubbling jämfört med tidigare ansökningsomgångar. Tre forskningsprojekt har beviljats bidrag: Civilsamhällets (nya?) roller för att motverka hemlöshet? En uppföljande studie, Marie Nordfeldt, Karlstads Universitet (1 201 041 kronor) Unga och organiserad politik. En medlemsstudie av de svenska riksdagspartiernas ungdomsförbund, Niklas Bolin, Mittuniversitetet (1 622 064 kronor) Flickors deltagande i idrott och dess potential för inkludering och jämställdhet, Magnus Dahlstedt, Linköpings universitet (1 222 300 kronor) Anslaget ska fördelas till ett- eller två-åriga forskningsprojekt eller som stöd till att utveckla forskningsansökningar. MUCF bedömer att kvali

MUCF i ny rapport: Fler insatser behövs för att ge alla unga inflytande27.11.2019 08:30:00 CETPressmeddelande

Unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor och vill vara med och påverka lokalt. Men de upplever oftast att beslutsfattare varken lyssnar eller bryr sig om deras synpunkter. Unga deltar sällan i beslutsprocesserna. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Många kommuner bedriver ett impo­nerande arbete för att skapa delaktighet och inflytande för unga. Men vi ser stora skillnader, både sett till ambitionsnivå och till hur stor grupp unga som nås. Därför föreslår vi nu fler och fördjupade insatser för att öka ungas kunskaper om demokrati och delaktighet i lokala beslutsprocesser, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten är en del av myndighetens uppföljning av de nationella ung­domspolitiska målen. Den bygger på resultat från tre enkätunder­sökningar (Ungdomsenkäten, Attityd- och värderingsstudien 2019, MUCF:s och SKL:s enkät om ungas politiska deltagande) och 24 intervjuer med fokusgrupper, både unga och tjänstepersoner, i sex ko

Ny rapport från SKR och MUCF om ungas inflytande lokalt och regionalt27.11.2019 08:02:08 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, undersökt ungas inflytande lokalt. Enkäten skickades i våras ut till totalt 310 kommuner och regioner. En majoritet, 243 kommuner och 17 regioner, svarade. Sammantaget visar resultaten att ungas möjligheter att göra sina röster hörda har ökat då de oftare får chansen att föra dialog med beslutsfattare. Men ungas åsikter och kunskaper tas oftast inte med när beslut fattas på lokal nivå. Enkätundersökningen har sin grund i den enkätstudie som genomfördes 2015 av SKL och 2014 års Demokratiutredning. Resultatet från årets enkät finns samlat i rapporten ”Ungas inflytande-Ungas inflytande i den lokala beslutsprocessen”. Rapporten syftar till att beskriva det arbete som Sveriges kommuner och regioner bedriver för att stärka ungas möjligheter till inflytande. - Att unga får inflytande i beslut på lokal nivå stärker deras kännedom om och tillit till det demokratiska systemet. Ungas

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum