Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny rapport: Unga hbtq-personer mer otrygga, mer ekonomiskt utsatta och har sämre socialt skyddsnät

Dela
Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem

Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Det visar en ny rapport från Myndigheten från ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt. Alla som arbetar för och med unga behöver kraftsamla för att få till en faktisk förändring, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. De ska ges möjligheter till självständighet och oberoende utan att begränsas av stereotypa könsroller, tvång eller förtryck som minskar individens handlingsutrymme.

- Vi ser tyvärr flera oroande signaler i unga hbtq-personers vardag, allt ifrån hur de mår och möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid, utsatthet för våld, till deras möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt finns relativt lite kunskap om den här gruppen. Vår rapport är ett försök att visa en mer samlad bild av unga hbtq-personers levnadsvillkor jämfört med andra unga, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Resultaten i rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor bygger på MUCF:s nationella ungdomsenkät, som under våren år 2018 skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år. Svarsfrekvensen var 46 procent.

Det stora flertalet unga som svarade definierar sig som heterosexuella cispersoner (personer vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop i enlighet med den rådande samhällsnormen). De som inte gör det definieras i rapporten som hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Denna grupp utgör 372 personer i underlaget, det vill säga 16 procent av den totala andelen svarande.

Rapporten visar att unga hbtq-personer i högre utsträckning än andra unga utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande. Det är dubbelt så vanligt att unga hbtq-personer upplever sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem. Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill. Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.

- Vår rapport visar tydligt att mycket återstår att göra för att unga hbtq-personer ska uppleva lika goda levnadsvillkor som andra unga. Det krävs riktade åtgärder på framförallt lokal och regional nivå, och ett både långsiktigt och strategiskt arbete för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

- Vi kommer därför, i början på nästa år, att bjuda in andra myndigheter och organisationer till att diskutera rapportens resultat och hur unga hbtq-personers situation kan förbättras.

Exempel på skillnader i levnadsvillkor för unga hbtq-personer jämfört med andra unga: 

  • Det är vanligare bland unga hbtq-personer att känna sig otrygga, både på offentliga platser och i hemmet.
  • Drygt hälften av unga hbtq-personer vill prata med en förälder eller vårdnadshavare om bekymmer och oro, men gör det inte. Motsvarande andel bland andra unga är tre av tio. Det är mindre vanligt att unga hbtq-personer känner sig inkluderade i sina familjer.
  • Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
  • Unga hbtq-tjejer upplever i lägst utsträckning sin psykiska hälsa som god I jämförelse med heterosexuella cistjejer samt killar oavsett sexualitet och könsidentitet.
  • Unga hbtq-personer är i större utsträckning ekonomiskt utsatta. 38 procent har haft svårigheter med löpande utgifter såsom mat och hyra en eller flera gånger under det senaste halvåret. Motsvarande siffra bland andra unga är 25 procent. Det är mindre vanligt unga hbtq-personer upplever att de har möjlighet att få ekonomisk hjälp av närstående.
  • Sex av tio unga hbtq-personer ser positivt på sin framtid, jämfört med åtta av tio bland andra unga. Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att se negativt på sin framtid.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Antonio Guillem
Foto: Antonio Guillem
Ladda ned bild
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor”
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Allt fler unga ägnar fritiden åt kultur – men allt färre läser böcker8.4.2020 08:01:33 CESTPressmeddelande

Allt fler unga i Sverige ägnar fritiden åt kulturaktiviteter, antingen som utövare eller som konsumenter av kultur. Ökningen är särskilt tydlig bland unga som är utrikes födda. Samtidigt minskar andelen unga som läser. Mellan åren 2007 och 2018 har andelen unga som läser böcker varje vecka halverats från 60 till 30 procent. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten är en del av MUCF:s uppföljning av det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Den baseras på statistik från den nationella ungdomsenkät som MUCF genomför vart tredje år bland unga i åldrarna 16–25 år. Nio av tio unga tycker att det är viktigt att ha roligt på fritiden. Många unga vill också få möjlighet att lära sig nya saker på fritiden. Viktigt att mäta över tid MUCF har undersökt i vilken utsträckning som unga ägnar sig åt 13 olika fritidsaktiviteter och hur ofta de ägnar sig

Mångmiljonsatsning på projekt för unga resulterade i jobb och studier31.3.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Åren 2016–2018 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, nästan 52 miljoner kronor i bidrag till projekt för unga som varken arbetar eller studerar. I en ny rapport redovisas hur pengarna använts och vad projekten resulterat i. MUCF lyfter också framgångsfaktorer och pekar på de utmaningar som projekten haft. - Antalet unga som nåtts har varit begränsat men det är tydligt att bidraget har haft stora positiva effekter för de unga som deltagit. Alla unga som går från utanförskap till sysselsättning är en stor vinst för individen och samhället, både ekonomiskt och mänskligt, säger generaldirektör Lena Nyberg. 2016 fick myndigheten i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till samverkansinsatser för unga som varken arbetar eller studerar (uvas).Beslutet grundade sig på utbildningsdepartementets strategi Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar, från november 2015. Syftet med åtgärderna var att förbättra möjligheterna för dessa ungdo

Corona-krisen slår hårt mot flera organisationer: "Vi gör nu allt vi kan för att stödja civilsamhället"20.3.2020 13:17:01 CETPressmeddelande

Utbrottet av coronavirussjukdom (covid-19) slår hårt även mot civilsamhällets organisationer och projekt. Många planerade aktiviteter kan inte genomföras och flera organisationer är oroliga för sin ekonomi och överlevnad. - Civilsamhället är nu viktigare än någonsin. Vi gör allt vi kan för att stödja dess organisationer och hjälpa till att skapa goda förutsättningar för dem att hantera problem som kan uppstå på grund av pandemin, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Det stora flyktingmottagandet 2015 visade på civilsamhällets nyckelroll i samhället, då både etablerade organisationer och nya initiativ mobiliserade människors engagemang. Nu märks samma utveckling. Varje dag ser vi prov på hur civilsamhället ställer upp för att möta de behov som uppstår, till exempel initiativ i sociala medier för att hjälpa riskgrupper med vardagsärenden och ideella krafter som sprider information på olika språk och till grupper som inte är så del

Ny rapport från MUCF: Tydlig koppling mellan ungas fritid och psykisk ohälsa12.3.2020 08:33:36 CETPressmeddelande

De flesta unga i Sverige upplever att de har lagom med fritid och bra tillgång till meningsfulla och utvecklande aktiviteter. Unga som är nöjda med sin fritid har också mindre symtom på psykisk ohälsa. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Men det finns stora skillnader, både mellan olika grupper av unga och över tid. Utrikes födda och unga hbtq-personer har till exempel ofta inte råd med fritidsaktiviteter. Vi ser också att unga med funktionsnedsättning och unga hbtq-personer oftare avstår från att delta av rädsla för att bli dåligt bemötta, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten ”Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder (Ung idag 2020)” baseras på den nationella ungdomsenkät som MUCF genomför vart tredje år bland unga i åldrarna 16–25 år. MUCF undersöker i vilken utsträckning unga ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter och hur ofta: aldrig, någon gång varje vecka, varje månad eller varje år. I rapport

MUCF:s kartläggning visar: Inga mötesplatser för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner5.3.2020 08:42:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har kartlagt hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. De flesta, 29 av 50, finns i storstadsområden medan landsbygdskommuner helt saknar mötesplatser. - Det här resultatet är oroande. Alla unga har rätt till en meningsfull och utvecklande fritid, en rättighet som är ännu tydligare i och med att barnkonventionen nu är lag. Även i kommuner som har mötesplatser för unga hbtq-personer kan det finnas hinder för att delta, till exempel stora avstånd som kan göra det dyrt och tidskrävande att ta sig till fritidsaktiviteter, säger generaldirektör Lena Nyberg. Under 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa mötesplatser för unga hbtq-personer. Bakgrunden är att flera undersökningar visar att det kan finnas särskilda hinder för denna grupp att delta i fritidsaktiviteter. Exempelvis visar MUCF:s tidigare rapporter att en fjärdedel av unga hbtq-personer avstått från att delta av r

Dags söka bidrag för projekt mot hot och hat i det offentliga samtalet3.2.2020 07:30:00 CETPressmeddelande

I regeringens satsning mot hot och hat i det offentliga samtalet ingår bland annat bidrag till projekt som ökar kunskapen om konsekvenser eller som stödjer de som drabbas. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar i år totalt sex miljoner kronor till projekt mot hot och hat. - Projekten kan stärka opinionsbildare och andra som deltar i det offentliga samtalet och som utsätts för hot, våld och kränkningar efter att de yttrat sig i en samhällsfråga i till exempel massmedier, på internet och i sociala medier, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Statsbidraget kan sökas av ideella organisationer samt stiftelser utan vinstsyfte som inte är statliga eller kommunala. Den organisation som ansöker om bidraget ska stödja sig på demokratins idéer, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering. Ansökan är öppen mellan den 1 januari och den 18 februari 2020. Även under 2019 och 2018 fördelade MUCF cirka sex miljoner kronor i statliga bidrag till

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum