Ny rapport: Unga hbtq-personer mer otrygga, mer ekonomiskt utsatta och har sämre socialt skyddsnät

Unga hbtq-personer känner större otrygghet, är mer ekonomiskt utsatta och har sämre sociala skyddsnät än andra unga. Det visar en ny rapport från Myndigheten från ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt. Alla som arbetar för och med unga behöver kraftsamla för att få till en faktisk förändring, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Enligt regeringens ungdomspolitiska mål ska alla unga ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck slår regeringen fast att unga hbtq-personer ska ha verklig tillgång till välfärd och inflytande. De ska ges möjligheter till självständighet och oberoende utan att begränsas av stereotypa könsroller, tvång eller förtryck som minskar individens handlingsutrymme.

- Vi ser tyvärr flera oroande signaler i unga hbtq-personers vardag, allt ifrån hur de mår och möjligheter till en meningsfull och utvecklande fritid, utsatthet för våld, till deras möjligheter att påverka samhällsutvecklingen. Samtidigt finns relativt lite kunskap om den här gruppen. Vår rapport är ett försök att visa en mer samlad bild av unga hbtq-personers levnadsvillkor jämfört med andra unga, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Resultaten i rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” bygger på MUCF:s nationella ungdomsenkät, som under våren år 2018 skickades ut till 5 000 slumpmässigt utvalda unga i Sverige mellan 16 och 25 år. Svarsfrekvensen var 46 procent.

Det stora flertalet unga som svarade definierar sig som heterosexuella cispersoner (personer vars juridiska kön, biologiska kön och könsidentitet hänger ihop och alltid har hängt ihop i enlighet med den rådande samhällsnormen). De som inte gör det definieras i rapporten som hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner). Denna grupp utgör 372 personer i underlaget, det vill säga 16 procent av den totala andelen svarande.

Rapporten visar att unga hbtq-personer i högre utsträckning än andra unga utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande. Det är dubbelt så vanligt att unga hbtq-personer upplever sig orättvist behandlade på ett sätt som kränkt dem. Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill. Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.

- Vår rapport visar tydligt att mycket återstår att göra för att unga hbtq-personer ska uppleva lika goda levnadsvillkor som andra unga. Det krävs riktade åtgärder på framförallt lokal och regional nivå, och ett både långsiktigt och strategiskt arbete för att förbättra villkoren för unga hbtq-personer, säger Lena Nyberg.

- Vi kommer därför, i början på nästa år, att bjuda in andra myndigheter och organisationer till att diskutera rapportens resultat och hur unga hbtq-personers situation kan förbättras.

Exempel på skillnader i levnadsvillkor för unga hbtq-personer jämfört med andra unga: 

• Det är vanligare bland unga hbtq-personer att känna sig otrygga, både på offentliga platser och i hemmet.
• Drygt hälften av unga hbtq-personer vill prata med en förälder eller vårdnadshavare om bekymmer och oro, men gör det inte. Motsvarande andel bland andra unga är tre av tio. Det är mindre vanligt att unga hbtq-personer känner sig inkluderade i sina familjer.
• Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att avstå från en fritidsaktivitet på grund av rädsla för att bli dåligt bemött.
• Unga hbtq-tjejer upplever i lägst utsträckning sin psykiska hälsa som god I jämförelse med heterosexuella cistjejer samt killar oavsett sexualitet och könsidentitet.
• Unga hbtq-personer är i större utsträckning ekonomiskt utsatta. 38 procent har haft svårigheter med löpande utgifter såsom mat och hyra en eller flera gånger under det senaste halvåret. Motsvarande siffra bland andra unga är 25 procent. Det är mindre vanligt unga hbtq-personer upplever att de har möjlighet att få ekonomisk hjälp av närstående.
• Sex av tio unga hbtq-personer ser positivt på sin framtid, jämfört med åtta av tio bland andra unga. Det är dubbelt så vanligt bland unga hbtq-personer att se negativt på sin framtid.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!, Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!