Brå

Ny statistik över personer misstänkta för brott 2016

Dela

I dag publicerar Brottsförebyggande rådet, Brå, ny statistik dels över misstänkta personer och dels över handlagda brottsmisstankar 2007–2016. Den nya statistiken är en revidering av den tidigare statistiken över misstänkta personer och ersätter därmed denna. Det främsta syftet med revideringen är att öka kvaliteten och därigenom har statistikens relevans och tillförlitlighet höjts. Även möjligheten till samanvändbarhet med annan brottsstatistik har ökat.

Den nya statistiken ger en totalbild av de personer som misstänkts för brott, till skillnad från tidigare statistik där endast de misstänkta personer där misstanken kvarstod efter avslutad utredning ingick. En annan nyhet är att misstänkta personer med lagföringsbeslut särredovisas. Även statistiken över handlagda brottsmisstankar är indelad efter beslut, vilket möjliggör uppföljning av andelen lagföringsbeslut på brottsmisstankar.

Slutlig statistisk över Misstänkta personer 2016

Antalet misstänkta personer

  • År 2016 misstänktes 173 000 personer för brott, vilket var en minskning med 2 150 personer eller 1 procent jämfört med 2015. Sett över en tioårsperiod (2007–2016) har antalet personer misstänkta för brott ökat med 2 460 personer eller 1 procent.
  • Av de misstänkta personerna 2016 var 35 500 kvinnor och 137 000 män, vilket ger en könsfördelning på 21 procent kvinnor och 79 procent män. Utvecklingen av antalet misstänkta efter kön och därmed även könsfördelningen har varit relativt likartad de senaste tio åren.
  • Majoriteten (80 procent) av de misstänkta personerna var 21 år eller äldre 2016, medan en femtedel (20 procent) var unga personer i åldern 15–20 år. Andelen unga misstänkta personer ökade något (+ 1 procentenhet) jämfört med 2015, men har under en tioårsperiod minskat med 4 procentenheter.
  • År 2016 misstänktes 2 110 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2015. Minskningen gäller både kvinnor (– 4 procent) och män (– 2 procent) per 100 000 invånare.
  • Sedan 2007 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 6 procent. Minskningen gäller framförallt unga kvinnor (15–20 år), där antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 19 procent jämfört med 2007.

Personer med lagföringsbeslut

  • Antalet misstänkta personer som fått ett lagföringsbeslut 2016 var 79 000 personer, vilket är en minskning med 4 940 personer eller 6 procent jämfört med 2015. Sedan 2007 har antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut minskat både totalt (−14 procent) och i relation till befolkningen (−20 procent).
  • Av de som misstänktes för brott 2016 hade närmare hälften (46 procent) också fått ett lagföringsbeslut. Andelen skiljer sig åt mellan olika brottstyper, vilket bland annat hänger samman med hur svårutredda brotten generellt sett är. År 2016 var andelen misstänkta personer med ett lagföringsbeslut störst bland de som misstänktes för trafikbrott (71 procent) och narkotikabrott (62 procent), och minst för de som misstänktes för bedrägeribrott (22 procent) och brott mot person (19 procent).
  • Andelen misstänkta med lagföringsbeslut har totalt sett minskat från 54 till 46 procent de senaste tio åren. Minskningen avsåg misstänkta för samtliga brottskategorier men är starkast för personer misstänkta för skadegörelsebrott (–16 procentenheter) och bedrägeribrott (–11 procentenheter).

Slutlig statistisk över Handlagda brottsmisstankar 2016

Samtliga handlagda brottsmisstankar

  • En person kan vara misstänkt för flera brott under ett år, så kallade brottsmisstankar. År 2016 handlades 503 000 brottsmisstankar, vilket var 43 600 eller 8 procent färre brottsmisstankar jämfört med 2015. Över en tioårsperiod har antalet handlagda brottsmisstankar ökat med 13 procent.
  • Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2016 avsåg den största andelen (25 procent) brott mot person. Stora andelar utgjordes också av narkotikabrott (17 procent), stöld- och tillgreppsbrott (14 procent) och trafikbrott (11 procent). Brottsstrukturen för brotts­misstankar påverkas bland annat av polisens insatser och inflödet av anmälda brott.

Förundersökningsbegränsade brottsmisstankar

  • År 2016 förundersökningsbegränsades 43 700 (9 procent) av alla brotts­misstankar, vilket var ungefär samma nivå som året innan. Andelen förundersökningsbegränsade brottmisstankar har ökat med 3 procentenheter sedan 2007.

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

  • År 2016 ledde 215 000 av samtliga brotts­misstankar till ett lagföringsbeslut. Det var 34 900 eller 14 procent färre lagförda brottsmisstankar än 2015. Sett i ett tioårsperspektiv (2007–2016) har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagföringsbeslut minskat med 6 procent.
  • Andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut uppgick till 43 procent 2016, jämfört med 2015 är det en minskning med 3 procentenheter. Sedan 2007 har andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut minskat med 9 procent­enheter.

Fakta

Ändamålet med statistiken är att visa på nivå, struktur och utveckling för de personer som är skäligen misstänkta för brott under ett kalenderår, samt ge en övergripande bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av deras brottsmisstankar.

Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till förändringar över tid. Den kan användas för bland annat allmän information, samt som underlag för granskning och uppföljning av de brottsutredande myndigheternas verksamheter.

All statistik finns att hämta på www.bra.se under Brott och Statistik/Statistik

För mer information

Definitioner/avgränsningar

Misstänkt person: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad.

Personer med lagföringsbeslut: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där ett lagföringsbeslut fattats under redovisningsåret.

Lagföringsbeslut: Åklagarens beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse/straffvarning.

Brottsmisstanke: Brottsmisstanke är en misstanke om en persons deltagande i en brottslig gärning. Om en person är misstänkt för flera brott upprättas en brottsmisstanke för varje brott personen är misstänkt för. Om flera personer är misstänkta för samma brott upprättas en brottmisstanke för varje misstänkt person. Exempel: 3 personer är misstänkta för 2 brott, vilket ger 6 brottsmisstankar.

Handlagda brottsmisstankar: Med handlagd brottsmisstanke menas att utredande myndighet fattat ett beslut på brottsmisstanken som innebär att brottsutredningen avslutas, eller att beslut fattas att inte inleda en utredning. Beslut indelas efter lagföringsbeslut, förundersökningsbegränsning eller övrigt beslut.

Nyckelord

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Tidiga insatser kan påverka framtida brottslighet och våldsamt beteende - Timely address of the causes of violence är huvudtemat på årets The Stockholm Criminology Symposium13.6.2017 10:22Pressinbjudan

Välkommen till 2017 års upplaga av The Stockholm Criminology Symposium, som hålls på Norra Latin den 19–21 juni. I år med särskilt fokus på tidiga insatsers betydelse på framtida brottslighet och våldsamt beteende. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson medverkar i den inledande paneldiskussionen.

Kvinnor i socialt utsatta områden mer otrygga1.6.2017 08:30Pressmeddelande

Mer än varannan kvinna som bor i ett socialt utsatt område känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. För kvinnor i övriga urbana områden är siffran 23 procentenheter lägre. Även om utsattheten för brott och otryggheten är högre i socialt utsatta områden, så skiljer sig utvecklingen i stort i dessa områden inte från utvecklingen i andra områden. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar idag.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum