Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Antikroppar som tilläggsbehandling minskar skov vid Myasthenia Gravis

Dela
Myasthenia Gravis är en kronisk muskelsjukdom där antikroppar angriper skelettmusklerna, vilket leder till onormal muskeltrötthet. En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras och/eller behov av ytterligare behandlingar.
En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison vid Myastenia Gravis, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras. Fotograf: Johan Alp
En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison vid Myastenia Gravis, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras. Fotograf: Johan Alp

- Våra resultat visar på en signifikant skillnad. 71 procent av patienterna som fått en engångsbehandling med den monoklonala antikroppen Rituximab som tillägg till standardbehandling med kortison hade endast minimala symtom fyra månader efteråt jämfört med 29 procent av patienterna som fått placebo. Därför kan läkemedlet övervägas tidigt efter sjukdomsdebut för att minska risken för försämring och/eller behov av ytterligare behandlingar, säger Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

I Sverige har cirka 2 500 personer den autoimmuna, neurologiska sjukdomen Myasthenia Gravis (MG). Förutom onormal muskeltrötthet i armar och ben är dubbelseende, sluddrigt tal och problem att tala och svälja vanliga symtom. Förändringarna kommer ofta smygande, vilket kan göra sjukdomen svår att diagnostisera.

Enligt Rostedt Punga har globala epidemiologiska studier de senaste fem-tio åren pekat på en ökning av incidensen till 29 fall per miljon invånare och år. De flesta som får diagnosen är över 50 år.

Grunden i behandlingen är läkemedel som lindrar symtom, framförallt kortison för att minska inflammation, men också immunhämmande läkemedel. De senaste fem åren har nya biologiska läkemedel, så kallade monoklonala antikroppar, tillkommit, liksom behandlingar som minskar mängden MG-antikroppar.

Den aktuella behandlingsstudien har genomförts på sju svenska sjukhus, bland annat inom neurologi och klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset. Totalt ingick 47 patienter. I studien undersökte forskarna effekten och säkerheten av läkemedlet Rituximab jämfört med placebo som ett tillägg till standardbehandling. Det är en antikropp som fäster på ytan av en typ av vita blodkroppar som kallas B-celler. Då aktiveras kroppens eget immunsystem så att B-cellerna elimineras ur blodet vilket minskar den inflammatoriska aktiviteten och därmed risken för nya skov.

Från Akademiska sjukhuset medverkade, förutom Anna Rostedt Punga, Ingela Nygren, överläkare och docent i neurologi samt Amalia Feresiadou, biträdande överläkare i neurologi.

Den kliniska behandlingsstudien har nyligen publicerats i JAMA Neurology.
Läs mer.

För mer information/intervju, kontakta:
Anna Rostedt Punga, överläkare och professor inom klinisk neurofysiologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
070-611 54 38
anna.rostedt.punga@neuro.uu.se eller anna.rostedt.punga@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison vid Myastenia Gravis, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras. Fotograf: Johan Alp
En klinisk studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att immunterapi med Rituximab, som komplement till kortison vid Myastenia Gravis, kraftigt minskar risken för att sjukdomen förvärras. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye