Nya rön om autoreglering av hjärnans blodflöde kan förbättra vården vid svåra hjärnskador

Forskningsresultat från flera centra i världen talar för att patienternas normala förmåga att reglera blodflödet i hjärnan så att det inte påverkas av svängningar i blodtrycket, så kallad tryckautoreglering, är en viktig mekanism att ta hänsyn till i neurointensivvården där patienten med svåra skallskador vårdas.

- Studier på neurointensiven här på Akademiska har tidigare visat att behandlingsresultaten för patienter med dålig autoreglering är bättre om blodtrycket ligger lägre medan ett högre blodtryck är bättre för patienter med bevarad autoreglering, säger Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neurointensivvårdsavdelningen är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador. Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.

Enligt Per Enblad har neurointensiven byggts upp till en unik forskningsplattform för studier av hjärnskademekanismer med standardiserad vård, ett stort antal tekniska metoder för övervakning av hjärnans och kroppens fysiologi/patofysiologi, avancerade radiologiska avbildningsmetoder och kraftigfulla datorsystem för insamling och analys av data.

- Varje minut samlas flera tusen mätvärden in från bland annat tryckgivare i hjärnan och blodkärlssystemet. Genom att alla insamlade övervakningsdata sparas kan data analyseras i detalj i efterhand och mönster kan upptäckas som ger ledtrådar till hur hjärnskador utvecklas och hur behandlingen skulle kunna förbättras, förklarar han.

En aktuell studie från forskargruppen på neurointensiven, som nyligen publicerades i den högt ansedda tidskriften Journal of Neurotrauma, visar att fixa målgränser för hjärnans perfusionstryck (skillnaden mellan blodtrycket och trycket i skallen), som nu är praxis, är sämre för hjärnans ämnesomsättning än en mer individualiserad behandling anpassad till patientens egen förmåga till autoreglering av hjärnans blodflöde.

I studien, som leddes av Teodor Svedung Wettervik, ingick 98 patienter med svår traumatisk hjärnskada. Patienterna övervakades med så kallad mikrodialysteknik där vätska från en mikrodialyskateter i hjärnan analyserades regelbundet för att se hjärnans ämnesomsättning och energitillgång. Genom att analysera tryckvärden, som mäts med mycket hög frekvens, och beräkningar på hur trycket i skallen reagerar på svängningar i blodtrycket kan man bestämma patientens förmåga att autoreglera och vid vilket blodtryck som autoregleringen fungerar bäst.

Det visade sig att hjärnan hade bäst energitillgång när perfusionstrycket låg nära den beräknade nivån för optimalt perfusionstryck. Enligt Enblad talar detta starkt för att det är av stort värde att kontinuerligt övervaka patienternas förmåga att autoreglera och att finjustera blodtrycket till den nivå där autoregleringen av blodflödet fungerar bäst vilket kan variera för olika patienter och också ändras över tid för enskilda patienter.

- Forskningsplattformen på neurointensiven utnyttjas nu för att överföra den nya kunskapen från dessa studier till att studera patienter med blödningar från pulsåderbråck i hjärnan och patienter med hjärnhinneinflammation (meningit) med mera. Förhoppningen är att kunna identifiera vad som är karakteristiskt för dessa tillstånd och utifrån detta förfina neurointensivvården även för dessa patientgrupper, avrundar han.

FAKTA: Neurointensivvårdsavdelningen Akademiska sjukhuset

• Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador.
• Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.
• Patienterna kommer från Uppsala län, Sjukvårdsregion Mellansverige och övriga landet.
• Neurotrauma är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. De övriga är: Neuroendokrina tumörer, Inflammationer och Typ 1-diabetes.

För mer information/intervju, kontakta:
Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 49 68, e-post: per.enblad@neuro.uu.se