Akademiska sjukhuset

Nya rön om autoreglering av hjärnans blodflöde kan förbättra vården vid svåra hjärnskador

Dela

Nya forskningsresultat inom neurointensiven på Akademiska driver på utvecklingen mot mer individualiserad behandling för patienter med svåra skallskador. Bland annat tar man numera mer hänsyn till patienternas normala förmåga att reglera blodflödet i hjärnan.

Cirka 700 patienter vårdas årligen inom neurointensiven på Akademiska. Forskning bidrar till mer individualiserad behandling vid svåra skallskador.
Cirka 700 patienter vårdas årligen inom neurointensiven på Akademiska. Forskning bidrar till mer individualiserad behandling vid svåra skallskador.

Forskningsresultat från flera centra i världen talar för att patienternas normala förmåga att reglera blodflödet i hjärnan så att det inte påverkas av svängningar i blodtrycket, så kallad tryckautoreglering, är en viktig mekanism att ta hänsyn till i neurointensivvården där patienten med svåra skallskador vårdas.

- Studier på neurointensiven här på Akademiska har tidigare visat att behandlingsresultaten för patienter med dålig autoreglering är bättre om blodtrycket ligger lägre medan ett högre blodtryck är bättre för patienter med bevarad autoreglering, säger Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Neurointensivvårdsavdelningen är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador. Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.

Enligt Per Enblad har neurointensiven byggts upp till en unik forskningsplattform för studier av hjärnskademekanismer med standardiserad vård, ett stort antal tekniska metoder för övervakning av hjärnans och kroppens fysiologi/patofysiologi, avancerade radiologiska avbildningsmetoder och kraftigfulla datorsystem för insamling och analys av data.

- Varje minut samlas flera tusen mätvärden in från bland annat tryckgivare i hjärnan och blodkärlssystemet. Genom att alla insamlade övervakningsdata sparas kan data analyseras i detalj i efterhand och mönster kan upptäckas som ger ledtrådar till hur hjärnskador utvecklas och hur behandlingen skulle kunna förbättras, förklarar han.

En aktuell studie från forskargruppen på neurointensiven, som nyligen publicerades i den högt ansedda tidskriften Journal of Neurotrauma, visar att fixa målgränser för hjärnans perfusionstryck (skillnaden mellan blodtrycket och trycket i skallen), som nu är praxis, är sämre för hjärnans ämnesomsättning än en mer individualiserad behandling anpassad till patientens egen förmåga till autoreglering av hjärnans blodflöde.

I studien, som leddes av Teodor Svedung Wettervik, ingick 98 patienter med svår traumatisk hjärnskada. Patienterna övervakades med så kallad mikrodialysteknik där vätska från en mikrodialyskateter i hjärnan analyserades regelbundet för att se hjärnans ämnesomsättning och energitillgång. Genom att analysera tryckvärden, som mäts med mycket hög frekvens, och beräkningar på hur trycket i skallen reagerar på svängningar i blodtrycket kan man bestämma patientens förmåga att autoreglera och vid vilket blodtryck som autoregleringen fungerar bäst.

Det visade sig att hjärnan hade bäst energitillgång när perfusionstrycket låg nära den beräknade nivån för optimalt perfusionstryck. Enligt Enblad talar detta starkt för att det är av stort värde att kontinuerligt övervaka patienternas förmåga att autoreglera och att finjustera blodtrycket till den nivå där autoregleringen av blodflödet fungerar bäst vilket kan variera för olika patienter och också ändras över tid för enskilda patienter.

- Forskningsplattformen på neurointensiven utnyttjas nu för att överföra den nya kunskapen från dessa studier till att studera patienter med blödningar från pulsåderbråck i hjärnan och patienter med hjärnhinneinflammation (meningit) med mera. Förhoppningen är att kunna identifiera vad som är karakteristiskt för dessa tillstånd och utifrån detta förfina neurointensivvården även för dessa patientgrupper, avrundar han.

FAKTA: Neurointensivvårdsavdelningen Akademiska sjukhuset

  • Här vårdas cirka 700 patienter årligen, framförallt patienter med svåra hjärnskador.
  • Vårdtiden är cirka 1-2 veckor.
  • Patienterna kommer från Uppsala län, Sjukvårdsregion Mellansverige och övriga landet.
  • Neurotrauma är ett av fyra Centres of Excellence vid Akademiska sjukhuset. De övriga är: Neuroendokrina tumörer, Inflammationer och Typ 1-diabetes.

För mer information/intervju, kontakta:
Per Enblad, professor och överläkare inom neurokirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 49 68, e-post: per.enblad@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

Cirka 700 patienter vårdas årligen inom neurointensiven på Akademiska. Forskning bidrar till mer individualiserad behandling vid svåra skallskador.
Cirka 700 patienter vårdas årligen inom neurointensiven på Akademiska. Forskning bidrar till mer individualiserad behandling vid svåra skallskador.
Ladda ned bild
Per Enblad, professor och överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet Foto: privat
Per Enblad, professor och överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum