Akademiska sjukhuset

Nytt donationsråd på Akademiska ska underlätta njurtransplantationer

Dela
Numera är det möjligt att donera organ även efter att hjärtat stannat, så kallat cirkulationsstopp. Tidigare var detta endast möjligt efter hjärndöd, då cirkulationen fortfarande upprätthölls på konstgjord väg via hjärt-lungmaskin (respirator). Med den nya metoden räknar man med en 30-procentig ökning av organtransplantationer nationellt.

- Tidigare har en person i veckan avlidit i väntan på ett tillgängligt organ i Sverige. Just nu väntar 130 patienter på en ny njure i vår sjukvårdsregion. I och med den nya metoden för donation räknar vi med att betydligt fler kommer att kunna opereras. På Akademiska sjukhuset handlar det framförallt om njurtransplantationer, säger Helena Almén, specialist i anestesi och intensivvård och regionalt donationsansvarig.

För att möjliggöra organdonation från hjärndöda ändrades svensk lagstiftning 1988. Sedan dess kan man tillgodose fler individers önskan att kunna donera och tillgodose att fler organ tas tillvara. Socialstyrelsens nya regelverk, som trädde i kraft i fjol, medför att det nu är möjligt att donera organ även efter att hjärtat har slutat slå. Detta gör att några fler av de som dör inom intensivvården kan bli organdonatorer. 2018 genomfördes ett nationellt pilotprojekt, det så kallade DCD-projektet. Transplantationskirurgiska kliniken vid Akademiska medverkade då.

För att underlätta och övervaka införandet av den nya metoden har Akademiska sjukhuset inrättat ett donationsråd, som leds av chefläkaren och där verksamhetschefer för de inblandade klinikerna ingår. Även efter införandet av metoden kommer rådet att arbeta aktivt för sjukhuset ska ha ett så bra arbete kring organdonationer som möjligt.

Helena Almén berättar att man i många länder redan arbetar med organdonationer efter att blodcirkulationen upphört.

- Det är en viktig förändring. Främst handlar det om att titta i donationsregistret, men också om att tillfråga närstående före döden. Detta får göras efter att två läkare tillsammans, i ett så kallat brytpunktsbeslut, bedömt att vården uttömt alla möjligheter att rädda livet på patienten, och att man tagit ett oberoende beslut om att avbryta intensivvården, säger Helena Almén. Vi jobbar för att så många som möjligt som vill donera sina organ efter döden ska få göra det.

Efterfrågan på organ är större än utbudet. Vid årsskiftet väntade 693 individer på en njure i Sverige, men totalt sett transplanteras endast cirka 450 njurar per år på de fyra sjukhus där sådana ingrepp görs. Cirka hundra av dessa transplantationer görs på Akademiska sjukhuset som ansvarar för njurtransplantationer i Mellansverige med sina drygt två miljoner invånare i Uppsala-Örebroregionen.

Njurtransplantation ses som det bästa behandlingsalternativet för patienter med njursvikt i slutstadiet. De flesta som transplanteras har fått sin njursvikt av kronisk njurinflammation, diabetes, cystnjurar eller högt blodtryck.

Knappt 40 procent av patienterna får idag njurar från levande donatorer och tekniken går ständigt framåt vilket har minskat komplikationerna för mottagaren. Bland annat har den immunhämmande behandlingen blivit effektivare.

- Allt som kan göras för att minska väntetiden till transplantation är positivt. Tiden i dialys är ofta plågsam och ger dessutom sämre långtidsresultat för organ- och patientöverlevnad, säger Helena Almén.


För mer information/intervju, kontakta:
Helena Almén, specialist i anestesi och intensivvård, Akademiska sjukhuset, regionalt donationsansvarig i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, tel: 076-4963830, e-post: helena.almen@akademiska.se

Amir Sedigh, sektionschef transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 28, e-post: amir.sedigh@akademiska,se



FAKTA: Njurtransplantationer i Sverige

  • Njurtransplantationer i Sverige är uppdelade på fyra regioner. Akademiska Sjukhuset är transplantationssjukhuset i Uppsala-Örebroregionen med ca 2 miljoner invånare. Övriga centra finns på Sahlgrenska universitetssjukhuset (Västsverige och Norrland), Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Skåne universitetssjukhus i Malmö.
  • Njurtransplantation som behandling ges vid njursvikt, oftast orsakad av kronisk njurinflammation och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen.




Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye