Nytt förslag kan försvåra för akademiker att bli lärare

36 000 behöriga lärare kan komma att saknas 2033. För att motverka ett sådant scenario har regeringen tagit fram förslag som ska underlätta för att fler akademiker ska kunna bli lärare i grundskola och gymnasium. Förslagen ryms inom promemorian Ökad kvalitet i utbildningen och fler lärare i skolan som nyligen varit ute på remiss. Akavia, med 130 000 akademiker bland sina medlemmar, har varit en av remissinstanserna.

– Regeringens förslag innehåller många positiva delar. Ett exempel är ökningen av antalet lärarledda lektioner på utbildningarna. Men förslaget om att ändra behörighetskrav för att underlätta för akademiker att bli ämneslärare anser vi vara fel, säger Nina Forssblad, professionsanalytiker på Akavia.

Den föreslagna ändringen av de särskilda behörighetskraven berör den kompletterande pedagogiska utbildningen som leder till ämneslärarexamen för att undervisa på gymnasiet. Här vill man istället skapa en ny förkortad utbildning som förutsätter en examen med 240 högskolepoäng. I praktiken innebär det att akademiker med en kandidatexamen, som är den vanligaste examen, först måste ta en ettårig magisterexamen för att få behörighet.

– Förslaget försvårar för stora akademikergrupper som ekonomer och samhällsvetare att karriärväxla och utbilda sig till gymnasielärare. Syftet att underlätta för akademiker och att få fler lärare motverkas därmed.