Metalliska material

Nytt projekt vill förbättra litiumjonbatterier

Dela

Långtidsegenskaper och tillförlitlighet hos litiumjonbatterier är kritiskt för elektrifieringen av samhället, speciellt avseende det stora antalet elfordon som förutspås. Fogarna i dessa batterier mellan cellterminaler till busbars eller busbars till modulterminaler är mycket viktiga eftersom haverier kan leda till oplanerade reparationer eller till och med bränder. Många problem som uppstår i moderna litiumjonbatterier beror av dåliga egenskaper i fogen. Detta problem ska studeras närmare i EMPIRE, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material.

– Projektet fokuserar på förbättrade materialegenskaper, och långtidsegenskaper samt pålitlighet, i Li-jonbatterier. Intermetallerna som uppstår vid fogning skapar ett sprött beteende, vilket kan vara förödande för utmattning och långtidsegenskaper, säger Paul Kah, professor vid Högskolan Väst samt projektledare för EMPIRE.

Genom att fokusera på materialegenskaperna i fogen så är målet att hitta koncept/lösningar som kan öka duktiliteten och därmed kvaliteten på fogen. Huvuddelen av projektet kommer att fokusera på intermetaller. För ökad duktilitet i fogen kommer två koncept att studeras. Det ena är materialkoncept, och det andra är möjligheten att dopa tillsatsmaterial med bor. Projektet kommer även jämföra olika fogningsmetoder (exempelvis lasersvetsning, laserlödning) för batteritabbar med avseende på mekaniska och elektriska egenskaper.

– Konsortiet består av både metalltillverkare och metallbearbetande företag, samt Tier-1 leverantörer och slutanvändare. Detta är ovanligt när det kommer till materialutvecklingsprojekt. Projektgruppen har både djup och bred kompetens inom det tekniska området, vilket ger rätt förutsättningar för ett lyckat projekt, säger Paul Kah.

Förutom Högskolan Väst så deltar Swerim, Scania, Polarium, Gränges, Materion och Trumpf Maskin i projektgruppen.

EMPIRE har en total budget på 5,7 miljoner kronor varav 2,85 miljoner kronor kommer från Vinnova.

Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu över 56 miljoner kronor i programmets utlysning ”Metalliska material för det elektrifierade samhället”. Det är sju nya forskningsprojekt har nu beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Om

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material syftar till att förverkliga den strategiska forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material. Programmet är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på strategiska innovationsprogram och samlar Sveriges metallindustrier: stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke-järnmetaller.

 

 

Hantering av personuppgifter

Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.

 

Följ Metalliska material

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Metalliska material

Nytt projekt ska optimera stålindustrins elektrifiering27.4.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Elektrifiering av olika processer och utrustningar är idag en av de stora växande trenderna, inte bara nationellt, utan även internationellt. ELROS, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, tar sikte på att stålindustrin och dess ämnesvärmningsprocesser ska kunna använda elektrifiering på ett optimalt sätt, det vill säga rätt form av elektrisk uppvärmningsmetod sett till geometri, storlek, material, temperaturområde, temperaturjämnhet och energieffektivitet.

Additiv tillverkning ska förbättra gasturbiner26.4.2021 06:30:00 CEST | Pressmeddelande

Gasturbiner är med sin flexibilitet och snabba upprampning centrala i ett hållbart energisystem för att kunna balansera intermittent elproduktion, till exempel vindkraft. Framtida kolfri elproduktion kräver då en uppskalning av vätgas som bränsle i gasturbiner. Förbränning av vätgas i gasturbiner är fortfarande förenat med utmaningar kopplat till gasens reaktivitet i kombination med den nödvändiga högre processtemperaturen. MAGDA, ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, ska nu ta sig an dessa utmaningar.

Nytt projekt ska hjälpa till att möta vätgasbehovet23.4.2021 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I samband med elektrifieringen av ett hållbart samhälle kan SOC (Solid Oxide Cell)-, och särskilt Solid Oxide Electrolysis Cell (SOEC) -teknologin, bli ett viktigt komplement till produktionen av intermittent förnybar el. SOEC-teknologin kan användas för att balansera belastningen i elnäten. Dessutom kan SOEC-teknologin producera vätgas för stålindustrin, transportsektorn samt kolväten och andra ämnen för den kemiska industrin. Projektet FastOx, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, har som mål att utveckla en mer kostnadseffektiv SOC-teknologi.