Ökade utgifter för föräldraförsäkringen visar ny prognos
Försäkringskassans största utgiftsposter
(Miljarder kronor)
Den största andelen av Försäkringskassans utgifter rör försäkringar och ersättningar till barn och familjer. Dessa väntas öka med 12 miljarder under en femårsperiod, från 87 miljarder år 2018 till 99 miljarder år 2023 – något som främst beror på att timlönerna och prisbasbeloppet ökar men även att antalet barn stiger. Barnbidrag och föräldraförsäkringen (föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning) är de två största anslagen inom detta område.
Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering uppgick till 37,5 miljarder kronor år 2018 och beräknas utvecklas stabilt under prognosperioden. Sjukpenningutgifternas storlek beror i huvudsak på hur många sjukskrivningar som påbörjas och hur långa de blir. Båda dessa faktorer förväntas ha en stabil utveckling. Sjukpenningtalet beräknas minska svagt från dagens 9,5 nettodagar till 8,7 nettodagar 2023.
Antalet personer med aktivitets- och sjukersättningar har minskat sedan våren 2007 och förväntas fortsätta minska från 45,8 miljarder år 2018 till 36,8 miljarder 2023. Detta beror främst på att antalet person som lämnar sjukersättning till följd av att de uppnår ersättningens högsta tillåtna ålder förvänts öka samtidigt som en förhållandevis låg nivå av nya som beviljas ersättningen kvarstår.
Under prognosperioden förväntas utgifterna för assistansersättning vara stabila. Ökningen i ersättningen per timme och en svag ökning av det genomsnittliga antalet ersatta timmar per mottagare och månad har en höjande effekt på utgiften. Däremot prognostiseras antalet mottagare minska under prognosperioden. Detta beror på att de som lämnar ersättningen är fler än antalet nya assistansmottagare. Den vanligaste orsaken till att mottagare lämnar ersättningen är att de avlidit.
Fakta
Sjukpenningtalet: ersättningar som ingår är sjukpenning och rehabiliteringspenning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Med nettodagar menas att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar, exempelvis blir två dagar med halv ersättningen en nettodag.
Aktivitetsersättning beviljas de som är i åldrarna 19-29 år och som av medicinska skäl fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år.
Sjukersättning beviljas de som är i åldrarna 30-64 år och som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga, det vill säga för all överskådlig framtid. Detta kallades tidigare förtidspension.
Sjukpenning beviljas de som har fått sin arbetsförmåga tillfälligt nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. Sjukpenning som kvarstår efter 14 dagar betalas ut av Försäkringskassan.
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
50 år med föräldraförsäkringen - reformer och resultat16.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Två miljarder dagar med föräldrapenning har betalats ut sedan föräldraförsäkringen infördes i Sverige för 50 år sedan. Av dessa har 83 procent tagits ut av kvinnor. Det visar Försäkringskassans nya rapport om hur försäkringen har utvecklats och vilka resultat det har gett.
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum