Enligt Transportföretagens senaste underökning saknar branschen totalt 6800 personer och med beräknade pensionsavgångar fram till och med 2024 förväntas siffran öka till nya rekordnivåer. Det är därför dags att prioritera fordonstekniska utbildningar på yrkeshögskolenivå.

Den fordonstekniska branschen har sedan år tillbaka haft ett stort anställningsbehov och enligt den senaste undersökningen från Transportföretagen, Tempen på motorbranschen 2022, kan vi se att anställningsbehovet ökat ytterligare från redan rekordhöga tal till en nivå som gör gällande att 60 procent av branschens svarande företag uppger att de har svårt att rekrytera ny personal. Störst är bristen på kompetenta fordonstekniker. År 2022 saknar branschen som helhet 6800 personer och de kommande två åren förväntas dessutom ytterligare 1400 personer gå i pension. Motorbranschens och den fordonstekniska branschens kris är därmed här och nu och lyckas vi inte locka fler att utbilda sig till ett arbetsliv i vår sektor blir krisen total, inte bara för motorbranschen utan för samhället i stort.

Om vi ska ha en chans att förkomma en ytterligare försvårad situation för Sveriges fordonsverkstäder behövs proaktivitet och en del av lösningen finns inom ramen för yrkeshögskolan. Men då måste också Myndigheten för Yrkeshögskola aktivt välja att bevilja fler av de fordonstekniska yrkeshögskoleutbildningar olika aktörer i landet ansöker om att få bedriva.

Självfallet kommer gymnasieskolan även fortsättningsvis att vara viktigast branschens kompensförsörjning. Men även om kursinnehållet i fordonsprogrammet reviderats och anpassats efter förändrade behov kan utbildningsformen inte ge det djup en yrkeshögskoleutbildning genererar.

Gymnasieskolan kan inte heller ensamt motverka personalbristen i den takt våra fordonsverkstäder förutsätter. Utbildningssatsningar på avancerad yrkeshögskolenivå är därför en obeskrivligt viktig pusselbit för den fordonstekniska branschens behov av arbetskraft. Vi behöver personer som har djup kompetens och som kan utföra avancerade diagnoser och åtgärder på såväl gas- och elfordon samtidigt som vi behöver kompetenser som fortsatt kan utföra samma typ av arbeten i fossila bränslesystem till dess att dessa fordon är helt utfasade.

Därför ser vi det som ytterst oroväckande för vår bransch att Myndigheten för Yrkeshögskolan vid förra ansökningsomgången beviljade medel till en enda fordonsteknisk utbildning.

I en tid då marknaden skriker efter välutbildade tekniker till hela fordonsbranschen, tekniker med högvoltskompetens, samt med djup kompetens inom fordonsdiagnostik och digitalisering är detta en katastrofal siffra för hela branschen. Bristen på beviljade utbildningar skickar också tydliga men felaktiga signaler till landets olika utbildningsanordnare, något som också går att skönja i ett minskat antal ansökningar om att få bedriva fordonstekniska utbildningar. Varför ansöka om en utbildning om den ändå inte blir beviljad?

Yrkeshögskolan kan på kort tid generera välutbildad och efterlängtad personal till motorbranschen. En hög andel av de studerande går också direkt ut i jobb efter avslutad utbildning. Motorbranschen behöver fler yrkeshögskoleutbildningar för att kunna tillgodose samhällets behov av transporter och fordonsunderhåll.