Civil Rights Defenders

Organisationer kritiska till JK-beslut om medicinska åldersbedömningar

Dela

I maj 2019 lämnade Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum in en anmälan mot staten till Justitiekanslern (JK). Fallet gäller en minderårig pojke som genomgått en bristfällig medicinsk åldersbedömning och fått sina mänskliga rättigheter kränkta i samband med en asylprövning. I onsdags kom beslutet från JK, som avslår begäran om skadestånd och inte riktar kritik mot staten.

– JK:s beslut visar hur svårt det är att få upprättelse för felaktiga asylbeslut, inte minst till följd av osäkra medicinska åldersbedömningar, säger Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders.

Pojken flydde ensam till Sverige och sökte asyl hösten 2015. Han genomgick en medicinsk åldersbedömning där tillväxten av hans visdomständer och knäled undersöktes. Rättsmedicinalverket bedömde att undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre och hans ansökan om asyl avslogs.

Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum menar att pojken fick en rättsosäker bedömning av sin ålder – vilket ledde till att han nekades asyl – och JK-anmälde staten. Som juridiskt ombud begärde organisationerna skadestånd eller ett erkännande om att han fått sina mänskliga rättigheter kränkta av Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och migrationsdomstolen. Enligt artikel 3 i Europakonventionen ska Sverige garantera en rättssäker asylprocess som inte leder till att någon utvisas till ett land där det finns risk att allvarligt skadas.

Kritik mot JK:s beslut

I onsdags kom beslutet från JK, som menar att det inte skett en människorättskränkning. Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum är kritiska till ställningstagandet. JK hänvisar till att Migrationsverket beviljat ett tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Men ett uppehållstillstånd under några års tid kan inte ersätta förlorad status som skyddsbehövande, permanent uppehållstillstånd och de rättigheter som pojken hade fått om han hade beviljats asyl. Istället finns en överhängande risk att han, då som vuxen, kommer att utvisas till följd av mycket svåruppnåeliga krav för andra former av uppehållstillstånd, inklusive för arbete.

JK menar också att en kränkning inte kan ha skett eftersom utvisningsbeslutet ännu inte verkställts. Men uttalandet framstår som svårförenligt med innebörden av artikel 3 (principen om non-refoulement). Europadomstolen har vid flera tillfällen fällt Sverige utan att den asylsökande lämnat landet.

JK riktar inte heller någon kritik mot bristande medicinska åldersbedömningar, varken i det enskilda fallet eller för frågan i stort, utan hänvisar bland annat till en nytillsatt statlig utredning som ska titta på Rättsmedicinalverkets metodval för framtiden.

– Den statliga utredningen ska ta fyra år. För enskilda personer som redan drabbats är det orimligt att en sådan långdragen utredning ska hindra dem från att få en juridisk granskning av sitt ärende, säger Sofia Rönnow Pessah, jurist på Asylrättscentrum.

Stor felmarginal


Sedan Rättsmedicinalverket inledde sina kritiserade undersökningar av tänder och knäleder i mars 2017 har över 10 000 personer genomgått en medicinsk åldersbedömning. Fortfarande ifrågasätter en lång rad experter de undersökningar som görs och tillförlitligheten i de resultat som produceras. Det har bland annat framförts att en tredjedel av alla unga personer som bedömts av Rättsmedicinalverket år 2017 felaktigt kan ha bedömts som vuxna av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

 

Kommer fortsätta driva frågan

Bristfälliga åldersbedömningar är ett strukturellt problem som de senaste åren drabbat många unga som kommit till Sverige utan sina föräldrar och sökt asyl. Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum kommer se över hur fallet och frågan ska drivas vidare, för att belysa situationen för vår klient och andra asylsökande som drabbats.

– Sverige måste ta ansvar för alla de unga människor som trots sin utsatthet drabbats av ett rättsligt haveri och fått sämre tillgång till internationellt skydd, säger Tilda Pontén.

Kontakta oss 

För mer information, kontakta Civil Rights Defenders: 076 576 27 62 / press@crd.org 

Om

Civil Rights Defenders
Civil Rights Defenders
Östgötagatan 90
SE-116 64 Stockholm

076 576 27 62https://crd.org/sv/sverige/

Civil Rights Defenders är en internationell människorättsorganisation som grundades i Sverige 1982. Vi arbetar för och tillsammans med tusentals människorättsförsvarare som kämpar för att demokrati ska gälla och de mänskliga rättigheterna respekteras världen över. Vår uppgift är att se till att de kan arbeta säkrare, smartare och snabbare. Vi håller även makthavare i Sverige ansvariga när de kränker mänskliga rättigheter på hemmaplan.

Läs om vilka länder och regioner vi bevakar här.

Läs om vårt uppdrag och våra arbetsmetoder här.

Följ Civil Rights Defenders

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Civil Rights Defenders

Protester i Thailand och Stockholm i morgon – kritiken mot thailändska makthavare ökar18.9.2020 14:47:42 CESTPressmeddelande

Protesterna mot den thailändska premiärministern Prayuth Chan-ocha och militärens och kungahusets makt växer. På lördag, den 19 september, väntas ännu en omgång av landsomfattande protester. På kravlistan finns bland annat en ny konstitution, att premiärminister Prayuth Chan-ocha avgår samt att landets lése-majesté lag – som innebär att den som kritiserar kungen riskerar upp till 15 år i fängelse – tas bort.

Sverige bör uttrycka sitt stöd för Internationella brottmålsdomstolen20.8.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

I början av mars rapporterade TT att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) beslutat att inleda en utredning om krigsförbrytelser begångna av amerikanska styrkor i Afghanistan. Tidigare har ICC även meddelat att domstolen ska utreda misstänkta krigsförbrytelser i Palestina. Besluten har lett till att USA och Israel utövat kraftiga påtryckningar gentemot ICC, bland annat har USA meddelat att landet kommer att begränsa rätten till, samt dra tillbaka, visum för anställda vid domstolen. Civil Rights Defenders ser allvarligt på hoten om sanktioner och tillsammans med över 100 organisationer runtom i världen har vi undertecknat en skrift där vi uppmanar Sverige – och Romstadgans övriga parter – att visa sitt stöd för domstolen och dess oberoende. – Hot mot domstolen, och restriktioner som förhindrar ICC att utföra sitt arbete, underminerar dess mandat och möjlighet att skipa rättvisa och ge upprättelse för offer för grova människorättskränkningar, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil 

Tio år sedan journalisten Azimjon Askarov fängslades på felaktiga grunder i Kirgizistan11.6.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

På måndag den 15 juni är det exakt tio år sedan människorättsaktivisten och journalisten Azimjon Askarov arresterades i södra Kirgizistan. Trots att FN:s kommitté för mänskliga rättigheter krävde att han skulle släppas redan år 2016 är han fortsatt fängslad. Azimjon Askarov arresterades under den våldsamma konflikten i södra Kirgizistan 2010. Innan han arresterades samlade han material om konflikten som han delade med internationella organisationer och media. Azimjon Askarov dömdes för en rad brott, bland annat för att ha deltagit i mordet av en polis. Azimjon Askarov har nekat alla anklagelser och flera internationella organisationer menar att anklagelserna är fabricerade. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kom efter en utredning 2016 fram till att Askarov arresterats på godtyckliga grunder, nekats en rättvis rättegång och torterats och att han borde släppas omgående. Azimjon Askarov listas på andra plats på One Free Press Coalitionssenaste lista över journalister i akuta situati

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum