Organisationer kritiska till JK-beslut om medicinska åldersbedömningar

– JK:s beslut visar hur svårt det är att få upprättelse för felaktiga asylbeslut, inte minst till följd av osäkra medicinska åldersbedömningar, säger Tilda Pontén, jurist på Civil Rights Defenders.

Pojken flydde ensam till Sverige och sökte asyl hösten 2015. Han genomgick en medicinsk åldersbedömning där tillväxten av hans visdomständer och knäled undersöktes. Rättsmedicinalverket bedömde att undersökningen talade för att han var 18 år eller äldre och hans ansökan om asyl avslogs.

Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum menar att pojken fick en rättsosäker bedömning av sin ålder – vilket ledde till att han nekades asyl – och JK-anmälde staten. Som juridiskt ombud begärde organisationerna skadestånd eller ett erkännande om att han fått sina mänskliga rättigheter kränkta av Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och migrationsdomstolen. Enligt artikel 3 i Europakonventionen ska Sverige garantera en rättssäker asylprocess som inte leder till att någon utvisas till ett land där det finns risk att allvarligt skadas.

Kritik mot JK:s beslut

I onsdags kom beslutet från JK, som menar att det inte skett en människorättskränkning. Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum är kritiska till ställningstagandet. JK hänvisar till att Migrationsverket beviljat ett tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Men ett uppehållstillstånd under några års tid kan inte ersätta förlorad status som skyddsbehövande, permanent uppehållstillstånd och de rättigheter som pojken hade fått om han hade beviljats asyl. Istället finns en överhängande risk att han, då som vuxen, kommer att utvisas till följd av mycket svåruppnåeliga krav för andra former av uppehållstillstånd, inklusive för arbete.

JK menar också att en kränkning inte kan ha skett eftersom utvisningsbeslutet ännu inte verkställts. Men uttalandet framstår som svårförenligt med innebörden av artikel 3 (principen om non-refoulement). Europadomstolen har vid flera tillfällen fällt Sverige utan att den asylsökande lämnat landet.

JK riktar inte heller någon kritik mot bristande medicinska åldersbedömningar, varken i det enskilda fallet eller för frågan i stort, utan hänvisar bland annat till en nytillsatt statlig utredning som ska titta på Rättsmedicinalverkets metodval för framtiden.

– Den statliga utredningen ska ta fyra år. För enskilda personer som redan drabbats är det orimligt att en sådan långdragen utredning ska hindra dem från att få en juridisk granskning av sitt ärende, säger Sofia Rönnow Pessah, jurist på Asylrättscentrum.

Stor felmarginal

Sedan Rättsmedicinalverket inledde sina kritiserade undersökningar av tänder och knäleder i mars 2017 har över 10 000 personer genomgått en medicinsk åldersbedömning. Fortfarande ifrågasätter en lång rad experter de undersökningar som görs och tillförlitligheten i de resultat som produceras. Det har bland annat framförts att en tredjedel av alla unga personer som bedömts av Rättsmedicinalverket år 2017 felaktigt kan ha bedömts som vuxna av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

 

Kommer fortsätta driva frågan

Bristfälliga åldersbedömningar är ett strukturellt problem som de senaste åren drabbat många unga som kommit till Sverige utan sina föräldrar och sökt asyl. Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum kommer se över hur fallet och frågan ska drivas vidare, för att belysa situationen för vår klient och andra asylsökande som drabbats.

– Sverige måste ta ansvar för alla de unga människor som trots sin utsatthet drabbats av ett rättsligt haveri och fått sämre tillgång till internationellt skydd, säger Tilda Pontén.

Kontakta oss 

För mer information, kontakta Civil Rights Defenders: 076 576 27 62 / press@crd.org