Åklagarmyndigheten

Överklagande om hets mot folkgrupp

Dela

Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att 14 personer, som på den punkten friades av hovrätten, ska fällas för hets mot folkgrupp. Ärendet avser en demonstration i Göteborg i september 2017.

Efter en olaglig demonstration åtalades 14 personer för hets mot folkgrupp för att de spritt meddelande med nedsättande åsikter om andra folkgrupper än främst den nordiska med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det gjorde man genom att bland annat bära enhetlig uniformsliknande klädsel, bära plakat där namngivna personer av judisk härkomst utpekades som kriminella och i ett tal peka ut dessa personer som ansvariga för folkmord på det nordiska folket. Man bar också kläder, fanor och sköldar med symbolen tyrrunan. Tyrrunan är Nordiska motståndsrörelsens symbol.

Personerna dömdes för andra brott, men friades alltså för hets mot folkgrupp.

Symbolen tyrrunan

Den fråga som riksåklagaren vill att högsta domstolen ska pröva är om det kan anses vara hets mot folkgrupp att bära symbolen tyrrunan på allmän plats under sådana omständigheter som rådde vid demonstrationen.

Både tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet för hets mot folkgrupp, men man resonerade lite olika. Eftersom tyrrunan var tryckt på de olika föremålen ska föremålen likställas med tryckta skrifter, vilket innebär att tryckfrihetsförordningen ska tillämpas. Det är bara Justitiekanslern som kan åtala för brott mot tryckfrihetsförordningen. Tingsrätten menade att det ändå fanns ett litet utrymme att pröva användningen av tyrrunan i det aktuella brottmålet, medan hovrätten avvisade åtalet i de delarna. Båda domstolarna kom dock fram till att de omständigheter som åklagaren åberopat varken var för sig eller tillsammans kunde utgöra hets mot folkgrupp.

– Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh.

Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av de som överlevt Förintelsen och deras ättlingar. Det borde också ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap.

Riksåklagarens bedömning

– Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh.

Överklagandet

Kontakt

Byråchefen My Hedström, 010-562 50 27.


Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Nyckelord

Om

Åklagarmyndigheten
Åklagarmyndigheten



https://www.aklagare.se/

Åklagaren utgör en viktig länk i rättskedjan – polis, åklagare, domstol och kriminalvård. Det är åklagaren som inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är också åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstolen. Åklagarmyndigheten ska bidra till att brottsligheten minskar och människors trygghet ökar genom att se till att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Följ Åklagarmyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Åklagarmyndigheten

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum