Film i Väst

Pandemin och filmen - hur ser framtiden ut för film och tv-drama?

Dela

Hur ser det filmlandskapet ut på andra sidan pandemin? Vad händer om kinesiskägda AMC, som i sin tur äger Filmstaden, går i konkurs? Hur många filmaktörer och hur många frilansare kommer försvinna under krisen? Kommer produktionerna repatrieras? Blir det några skatterabatter i Sverige? Vad får streamingtjänsternas framfart för följder? Vad händer med kvalitetsfilmen? Film i Västs omvärldsanalytiker Tomas Eskilsson ger en tillståndsbeskrivning av filmen, internationellt och på hemmaplan, och spanar in i framtiden. Texten är också publicerad i Point of View.

Det är inte helt lätt att skriva en text med pretentionen att teckna en bild av hur den pågående pandemin påverkar filmen just nu och i framtiden. Risken är att texten blir obsolet i samma ögonblick som den hamras ner. Det är också en större utmaning att försöka titta på filmen som ett isolat. Det alldeles oavsett om man tar ett större grepp och inbegriper medier och massmedier i stort. Men jag tar ändå risken ställer mig längst ut på kanten på tian, riktar blicken stadigt mot horisonten och hoppar.

Världen är på väg mot en recession. IMF talar om en kris av 30-talsmått. Hur djup den ekonomiska krisen blir avgörs i grunden av hur länge ”samhället” och olika sektorer behöver vara helt eller delvis nedstängda. För filmen (produktion) handlar det också om hur länge det finns reserestriktioner kvar och hur de utövas. Och utan produktion påverkas alla former av spridare och visare.

Vad händer med biograffilmen i ekonomiska kristider? Svaret är inte lika självklart som det varit de senaste hundra åren. Film på biograf är inte längre ett billigt nöje och med pandemins omstöpande kraft finns det mycket som talar för att biografen i den relativt nära framtiden förvandlas till salonger med sköna stolar, små bord att njuta mat och dryck på; och upplevelsesalonger för blockbusters (4D, IMAX…). Biografen blir än mer ett tempel för en medelklass med en stabil ekonomi.

För att förstå vad som händer och vad som kan komma att hända långsiktigt tror jag att det är viktigt att utgå från att film- och dramaserieproduktion, spridning och visning redan innan krisen höll på att ”växa ihop” och ändra karaktär. Det pågår ett paradigmskifte. Min tes är att Sars Cov 2/Covid-19 påskyndar utvecklingen mot ett nytt ekosystem, ett nytt filmlandskap.

Nuet
I nuläget är de flesta biograferna i USA och Europa stängda. I Kina har man öppnat på nytt, men besökstalen är relativt sett små. Alla illusioner om att det inom kort skulle gå att öppna upp biograferna i Europa är idag borta. Det mesta talar för en generell öppning av biograferna i Europa dröjer till en bit in i hösten. Detta givet att det inte kommer ett nytt virusutbrott. Och under tiden går stora som små biografer och biografkedjor på knäna.

Kinesiska Dalian Wandaägda AMC drogs redan inom pandemin med stora ekonomiska problem. AMC äger som läsaren vet bland annat Filmstaden. AMC har nu i sin helhet ställt in alla sina betalningar. I svensk media har de inställda hyresbetalningarna uppmärksammats, men inte det faktum att distributörer och filmägare inte får ut sin andel av redan intjänade intäkter för sina filmer.

AMC är världens största biografkedja med 1 000 biografer och 11 000 salonger. Lyckas rekonstruktionen eller går man i konkurs? Vem är idag beredd att köpa hela eller delar av en biografkedja? Och vad händer under alla omständigheter med Filmstaden som ett normalår säljer närmare två tredjedelar av alla biobiljetter i Sverige? En kvalificerad gissning är att Filmstaden överlever i någon form, men med annan ägare.

För många andra biografaktörer är längden på pandemin helt avgörande, men inte bara det utan också när publiken på allvar återvänder in i biomörkret. Det är inte troligt att alla aktörer kommer att kunna härda ut och återuppstå efter pandemin.

De stor amerikanska studiorna har annonserat att man skjuter på sina tänkta blockbusterpremiärer framåt i tiden. I skrivande stund till tidigast mitten av november och i ett antal fall till 2021. Det stora aktörerna vill vara säkra på att biograferna inte bara öppnat utan att publiken verkligen återvänt. Samtidig blöder alla studior och inte bara på grund av produktionsstopp och stängda biografer. Theme parks som inte kan hållas öppna innebär stora intäktstapp för Disney och Universal.

Aktörer som ansvarar för den så kallade fysiska distributionen påverkas avsevärt av situationen. Pandemin orsakar ett stort intäktstapp som bara delvis kan pareras med exempelvis permitteringar. Mycket talar för att internationella säljbolag också får problem när mötesplatser och marknader på löpande band förvandlas till virtuella rum. Detta även om försäljningen till såväl streamingaktörer som traditionella broadcasters slår rekord.

Inspelning av film och dramaserier är i princip stoppad i hela Europa med ett undantag – Sverige. Det innebär inte att den svenska produktionsbranschen inte lidit skada. En rad svenska projekt har skjutits upp eller avbrutits under pågående produktion. Det finns ännu ingen beräkning av hur stor ekonomisk skada produktionsbolagen lidit, inte heller av hur andra aktörer drabbats ekonomiskt.

Det är i nuläget osäkert när inspelning kan komma igång i Europa och resten av världen. Allt hänger på när olika former av restriktioner hävs. Det gäller framför allt krav på social distansering, gruppers maximala storlek och rörlighet inom och mellan länder.

En rad film- och dramaserieprojekt har under pandemins tidiga fas måst läggas ned eller skjutas på framtiden. Detta skapar hål i tv-bolagen och streamingtjänsternas utbud av innehåll som måste fyllas med gamla rättigheter. Den tidigare stora ökningen av kapital till innehållsproduktion är för tillfället bruten.

En knapp miljon filmarbetare är för närvarande arbetslösa i Europa. I Australien räknar man med att den så kallade screen sektorn förlorat 3 miljarder kronor den sista dryga månaden. 119 produktioner har ställts in eller skjutits upp. I Norge räknar producentföreningen med att produktionsbolagen lider en skada på 150 miljoner kronor efter stoppad, inställd och/eller uppskjuten produktion.

Problemet av leveranser av gestaltat innehåll drabbar alla aktörer i branschen, också icke reklamfinansierade kanaler. Kostnaderna för att täcka hålen och för att täcka merkostnader i avbrutna/uppskjutna produktioner är avsevärd.

Helt eller delvis reklamfinansierade medier har och står inför stora ekonomiska utmaningar när annonsintäkterna minskar som en direkt konsekvens av pandemin, men också som ett resultat av den osäkra och skakiga ekonomiska situationen. De prognoser som finns för april förutspår en halvering av annons-/reklamintäkterna. En lång rad internationella tv-jättar genomför mycket stora besparingsprogram som i den akuta situationen både påverkar investeringar i innehåll och storleken på personalstyrkan. Samtidigt lever många av aktörerna i ett landskap där man konkurrerar med såväl mängden innehåll som kvaliteten på detta. De aktörer som klarar tricket att både bromsa och gasa samtidigt torde ha den bästa möjligheten att vara framgångsrika post pandemin.

Produktionsbolagens situation är prekär i Sverige och resten av Europa. Ett stort antal bolag är beroende av att snabbt komma i produktion för att överleva. Många har redan lidit ekonomisk skada när man måst skjuta på inspelning eller måst stå helt stilla.

Kapitalstarka ägare är en väsentlig överlevnadsfaktor. Samtidigt som många aktörer brottas med stora problem är det gyllene tider att köpa. Ett exempel: ViacomCBS har köpt en lång rad bolag runt om i världen under senare tid. Man kan konstatera att trenden mot större och färre aktörer inte minst på produktionsområdet förstärks medan pandemin pågår. Denna utveckling behöver inte nödvändigtvis vara synonym med färre varumärken.

Pandemins ekonomiska effekter påverkar filmens finansieringsmöjligheter. Privata equityinvesterare lämnar filmområdet. Skälen varierar. En del aktörer har gjort stora förluster på andra områden, andra refererar till den stora osäkerheten kring när marknaden ska börja fungera igen, främst när biograferna på nytt kommer att generera intäkter/besök av någon omfattning. Den minskade investeringsviljan från denna typ av aktörer är inte unik för film- och medieområdet, men blir extra tydlig i vår sektor.

Under pandemin tvingas film- och dramaserievärlden att på nytt luta sig tungt mot offentliga insatser. I en lång rad länder har det tagits fram särskilda stödåtgärder som har den audiovisuella sektorn som utpekat prioriterat område – så inte i Sverige.

Disney+ har i skrivande stund nått halvvägs till målet för 2024 och har idag 50 miljoner prenumeranter. Disney+ skyndar på expansionen genom att sluta avtal med aktörer som paketerar ”kanaler” och tjänster, exempelvis Sky. Det är inte osannolikt att Disney+ är på den tänkta 2024-nivån efter sommaren.

Det är svårt att i nuläget ha exakta siffror på hur expansionen på streamingmarknaden ser ut, klart är att den både omfattar nischade aktörer och de som erbjuder ett stort samlat utbud för olika intressen och målgrupper. De första tre veckorna i mars ökade det samlade globala tittandet på strömmat innehåll med 22 %, samtidigt minskade tablåtittandet något. Netflix har fått 15 miljoner fler prenumeranter under första kvartalet (182 miljoner totalt). Den förhållandevis lilla arthousevod-tjänsten Draken film har mer än tre gånger så många prenumeranter som före utbrottet av Sars Coronavirus 2/Covid-19 – många av dem är förstagångsprenumeranter på en strömningstjänst.

Eskapism är dagens ledord för innehåll. En stor brittisk studie visar att det är det vi i första hand väljer att se när vi väljer ett gestaltat innehåll i pandemins tid. Produktionsjätten Banijay har också eskapism som ledord för sin nutida och framtida beställnings-/produktionsstrategi. TV4 letar efter komediserier för att fylla hålen under nedstängningen. Ledordet är eskapism.

Det pågående paradigmskiftet förstärks. Sars Cov 2/Covid-19 förändrar var, när och hur vi konsumerar gestaltat innehåll, men inte bara det utan också hur filmer sprids. Här och nu upphävs fönsterstrukturen, inte minst för filmer som inte på förhand definierats som potentiella blockbusters. Frågan är om någon form av fönsterstruktur kommer att återskapas och vilka längder de olika fönstren då kommer att ha.

Framtiden

Det är naturligtvis svårt att veta exakt vad som kommer att hända efter det stålbad som både samhället och ekonomin kommer att gå igenom under 2020 och kanske också delar av 2021. Två centrala aspekter för ett framtidsresonemang är längden på pandemin som sådan parat med längden på de åtgärder som vidtas som påverkar filmens olika beståndsdelar, enkelt uttryckt produktion, spridning och visning. Här kommer regionala skillnader inom och mellan länder avseende smittspridning och flockimmunitet att spela stor roll.

Det finns avgörande frågetecken kring skatteintäkter, köpkraft och tillväxt på både kort och lång sikt. Går världen in i en stor recession? Vilka satsningar kommer att prioriteras för att få fart på ekonomin igen i Sverige, men också i vår omvärld? Filmproduktion har under en lång tid varit beroende av finansieringsmöjligheter utanför det egna landet. Hur ser det landskapet ut på andra sidan pandemin? Det är rimligt att anta att det i en del länder kommer att ske neddragningar i satsningarna på kultur, de besparingarna omfattar också produktionsincitament i form av produktionsrabatter och så kallade tax incentives.

De allmänna frågeställningarna om ekonomi är också giltiga för filmen. Hur kommer arbetsmarknaden att påverkas? Kan tjänstesektorn resa sig likt en Fågel Fenix ur askan? Finns de många frilansande filmarbetare som gjorts arbetslösa kvar när produktionen av film och seriedramatik startar igen eller har man under tiden tvingats att byta inriktning och bransch? Vilka leverantörer och företag av filmspecifika tjänster finns kvar på andra sidan? Vilken infrastruktur och kapacitet finns att arbeta med såväl hemma som utomlands? Kommer det att ske en psykologiskt driven repatriering av inspelningar? Det tror många för vem vågar ta risken att gränserna stängs igen.

Hur kommer det offentliga i Sverige och vår omvärld förhålla sig till filmens ekosystem som helhet? Vad kommer att vara viktigast att slå vakt om i en offentlig ekonomi som kan förväntas vara betydligt svagare än idag?

Det är vist att säga att i nuläget är det svårt att se helt klart i kristallkulan. Det nedanstående ska ses som resonemang utifrån vad vi vet idag. Vare sig mer eller mindre. Och frågorna är fler än svaren.

Det är få internationella analytiker som inte tror att biografnäringen kommer att lida långsiktig och ganska stor skada. Det är rimligt att anta att det kommer att dröja mer än ett halvår innan biografledet börjar hämta sig. Detta givet att den första virusvågen ebbar ut under sommaren och att Sars Cov 2 när det återkommer gör det i mildare och försvagad form – vissa amerikanska experter spår tvärtom. Fram till dess politiker, beslutsfattare och de många människorna är överens om att det nu är riskfritt att vara nära varandra och andas samma luft kommer effekterna av viruset att påverka oss, detta alldeles oavsett om epidemin är över eller inte. Det som krävs är kanske ett bevisat effektivt vaccin.

Den framtida biografstrukturen i Sverige är en osäker faktor. Det är helt avgörande vad som händer med Filmstadens biografer, men också med andra mindre biografkedjor. Hur biografsituationen ser ut på andra sidan pandemin kommer att central för svensk films möjligheter att bli publikt framgångsrik på biograf i framtiden.

En vanlig gissning hos internationella debattörer och analytiker är att den bild jag tecknar i inledningen över biografsituationen är den som gäller fem år från nu. Antalet biobesök i västvärlden kommer att vara avsevärt mycket färre och vi kommer att betala substantiellt mer för biobiljetten. Frågan är hur stor minskningen av antalet sålda biobiljetter kommer att vara – en optimistisk prognos är just nu 25 % färre biobesök – låt oss hoppas att den är allt för pessimistisk.

Under pandemin har inte fönsterstrukturen i sin helhet upphävts, men den har naggats i kanten. En del filmer som från början var menade att ha en traditionell exploatering med start på biograf har gått direkt till vod alternativt haft ett mycket kort biograffönster. Ett möjligt scenario är att betydligt färre filmer än idag kommer att ha en traditionell distribution/spridning. Teoretiskt skulle en fördel med det kunna vara att kapaciteten och det möjliga utfallet för de filmer som tänks ha en större biografdistribution blir större än idag. Något som talar för att det skulle kunna bli så är att det i skrivande stund erbjuds otaliga ”kurser” och webinarier om hur man ställer om till en ny affärsmodell där biograffönstret tänks bort.

Frågan om vilket innehåll/vilka filmer som kommer att ha en traditionell biografdistribution kommer både i ett kort och ett långt perspektiv att formuleras skarpare. Efter krisen står studiornas uppskjutna filmer på rad redo att belägga så stor del av den befintliga kapaciteten som möjligt och det betyder obönhörligt sämre möjligheter för andra filmer att nå ett acceptabelt publikt resultat. Det är rimligt att anta att både filmägare och biografnäringen kommer att reflektera noggrannare kring vilken releasestrategi som är klokast att arbeta med. Om den samlade biografkapaciteten (läs salonger och stolar) minskar kan man möjligen också förvänta sig en än mer selektiv utbudsstrategi från biografägarnas sida – allt beroende på vilket ”nöjestempel” man tänker driva.

Biografen har efter home entertainments nedgång och fall spelat en helt avgörande roll för filmägarnas ekonomi. Intäkterna till filmägarna kommer att vara jämförelsevis mycket små 2020. Det är rimligt att anta att det kommer att ta tid att reparera de ekonomiska skadorna. Risken är också stor för att väsentliga finansiärer kommer att ha knappare resurser och vara försiktigare med vad man investerar i. Detta kommer att ha en avgörande inflytande på vilka filmer som görs och vilka resurser produktionsledet kommer att kunna arbeta med.

Streamingtjänsterna tillväxer just nu avsevärt mer än förväntat mätt i såväl tittande som antal prenumerationer. Det är förvisso i en mening bra, men intäkterna till filmägare som inte säljer till eller deläger streamingtjänster är fortsatt blygsam om man nu inte gör ”the Netflix deal”. Internationell försäljning för vissa typer av innehåll (barn och familj, thrillers, andra tydliga genrer och inte minst under överskådlig tid det innehåll som kan etiketteras med labeln eskapism) kommer fortsatt att tillväxa relativt kraftigt. Mer oklart är hur våra förändrade tittarvanor under pandemin påverkar vad vi väljer att se på den stora duken och vad vi ser på skärmar på andra sidan.

Ekosystemet för film och seriedramatik kommer att förändras snabbare som en direkt effekt av Sars Cov 2. I grunden drivs paradigmskiftet av teknisk utveckling och förändringar av konsumtionsmönstren. Pandemin skärper frågeställningarna och tempot i omställningen. Och på andra sidan startar på nytt kampen om regionalt och globalt herravälde där mängden innehåll är en central aspekt. Stora mängder kapital är nödvändiga för att åstadkomma volym och kommer post pandemin på nytt att finnas för produktion av innehåll till olika streamingaktörer.

Majoriteten av de kvarvarande produktionsbolagen av film har små om ens några marginaler. Det gäller i Sverige, Norden och resten av Europa. Man kan räkna med att pandemin ytterligare förstärker den pågående konsolideringen och koncentrationen av ägande. I Sverige är det rimligt att anta att en del bolag kommer att stängas för att inte återuppstå i närtid. Rena konkurser kommer dock att vara ovanliga.

Om reserestriktionerna kvarstår eller återuppstår kommer bolag som är beroende av internationell medfinansiering att blöda ekonomiskt. Den finansiering som faller bort kan inte på något enkelt sätt ersättas av hemmamarknader av Sveriges storlek. Om vi nu peppar, peppar inte begåvas med ett svenskt produktionsincitament på andra sidan.

Den stora majoriteten av dramaseriebolagen i Sverige och Europa ägs av ett stort globalt verksamt mediebolag. De stora jättarna på dramaseriearenan kommer förvisso att ha problem med uppskjutna inspelningar och förseningar av leveranser, men man kan räkna med att de rider ut stormen och i förlängningen gynnas av förstärkt och snabbare omvandling av film- och seriedramatiklandskapet. Det betyder inte att det är omöjligt att jättarnas verksamheter rationaliseras och funktioner och bolag/varumärken slås ihop. Stora produktionsbolag har blött kraftigt under pandemin och måste räta upp sin ekonomi.

I skrivande stund drabbas både de stora nordiska aktörernas ”distributionsarmar” hårt. Det är svårt att göra en prognos för hur stora de långsiktiga förlusterna kommer att vara. Allt hänger i slutändan på när biografledet börjar fungera fullt ut igen. Både Nordisk Film och SF Studios planerar stora inspelningar som är tänkta att i väsentliga delar förläggas utanför Norden. Tidtabellerna för dessa projekt är osäker. Det gör också att intjäningen av exploateringen inte kommer när man tänkt sig. Både SF Studios och Nordisk Film har starka ägare som garanterar långsiktigheten i verksamheterna. Min bedömning är att de båda studiorna fortsatt kommer att spela en stor roll i svenskt och nordiskt filmliv. Förflyttningar av verksamheternas prioriteringar kommer mer att styras av paradigmskiftet än av effekterna av Sars Cov 2/Covid-19.

Marknader och mötesplatser kommer att börja fungera analogt igen, man kan dock inte vara säker på att alla kommer att ha ridit ut stormen. En del lär gå under, andra återuppstå. Produktion och distribution behöver analoga mötesplatser även i framtiden. Under de närmsta månaderna lär det komma data om hur pandemin har påverkat marknaden för filmfinansiering och försäljning/licensiering av rättigheter.

Det är inte enkelt att sia om hur Sars Cov 2/Covid-19 kommer att påverka offentlig filmfinansiering och offentliga filmaktörer. I det korta perspektiv kommer film- och dramaseriebranschen att vara mer beroende av offentliga insatser för att lindra effekter av pandemin – precis som det är för andra delar av näringslivet. I det långa perspektivet handlar det om hur stor negativ effekt Sars Cov 2/Covid-19 får på den offentliga ekonomin och vilka prioriteringar nationer och regioner väljer att göra.

Offentliga sektor är en nödvändig krockkudde om ekonomin bromsar in väldigt kraftigt och vi får en större recession. Det är inte troligt att det blir några större generella besparingar inom den offentliga ekonomin under de närmaste åren i Sverige och Norden. Lika säkert är det inte att det kommer att se ut så i andra delar av världen. Många analytiker räknar med att det tar fyra till fem år för den globala och nationella ekonomin att reparera de skador som pandemin skapat.

Kampen om knappa resurser kommer att prägla kulturområdet också i Sverige. Man kan antas att det vare sig blir frågan om några större besparingar eller några större tillskott på nationell och regional nivå. Filmens aktörer måste vässa sina argument, men också bli bättre på att leverera i första hand publika framgångar med god kvalitet. Det blir än viktigare att upprätta varumärket svensk film. Det är hur svensk film uppfattas i de många människornas ögon som kommer att vara avgörande för hur väl filmen kommer att lyckas i resurskampen. För säkerhets skull: arthouse är redan en stark svenskgren och den lär inte bli långsiktigt svagare, snarare tvärtom.

Tro på det vi trodde på trots allt?
Långt innan Sars Cov 2/Covid-19 pågick ett paradigmskifte. Nya aktörer, unikt kapitalstarka aktörer och den gamla världens jättar kreerade en aldrig tidigare skådad expansion av innehåll och kapital. Det pågick en kamp om regionalt och globalt herravälde. En sockerbit av oanade dimensioner attraherade de mest intressanta kreatörerna och de skickligaste hantverkarna. Så släcktes allt ner, om inte över en natt så nästan. Men allt föll inte i dvala, kampen om herraväldet och publikens gunst har fortsatt om än med mindre kraft i pandemins tid.

På andra sidan kommer världen att vara ny, men de utvecklingstrender som fanns redan tidigare kommer att existera i en delvis annorlunda kontext. Vad gör vi i svenskt filmliv nu och sen, vi som tenderar att tro på det vi trodde på trots allt. Kanske är det nu och inte sen som vi utan att skölja ut barnet med badvattnet måste samla oss och hitta en gemensam hållning i frågor som rör strukturer, makt och resurser. Allt under devisen att hålla fast vid något av det vi trodde på trots allt, men främst formulera den nya plattform som svensk film ska vila på. Kris är också möjligheternas moder!

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Film i Väst
Film i Väst
Åkersjövägen 4
46153 Trollhättan

0708-643736http://www.filmivast.se

Film i Väst är en av Europas mest framgångsrika regionala filmfonder och efter Svenska Filminstitutet näst största finansiären av svensk film och TV-drama. Sedan starten 1992 har Film i Väst samproducerat fler än 1 000 svenska och internationella långfilmer, TV-drama, dokumentär- och kortfilmer. Samproduktionerna har vunnit Oscar, Golden Globe, Emmy och European Film Awards. Även på världens främsta filmfestivaler som Berlin och Cannes har Film i Västs samproduktioner varit framträdande.Film i Väst är en del av Västra Götalandsregionen, Sveriges ledande filmregion.

Följ Film i Väst

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Film i Väst

Ruben Östlund’s Triangle of Sadness återupptar inspelningarna med Woody Harrelson på plats i Trollhättan1.7.2020 14:05:00 CESTPressmeddelande

Inspelningarna av Ruben Östlunds satir Triangle of Sadness startade i februari, men fick ta en paus med anledning av coronapandemin. Nu återupptas inspelningarna med den stjärnspäckade internationella ensemblen bestående av Harris Dickinson, Charlbi Dean och den trefaldigt Oscarsnominerade världsstjärnan Woody Harrelson, som nu har landat i Sverige och är på plats i Film i Västs studio Trollhättan.

Film i Väst Talks: Tomas Eskilsson om filmen efter pandemin19.5.2020 09:45:32 CESTPressinbjudan

Välkommen till Film i Väst Talks med Tomas Eskilsson som i en intervju av Ulrika Grönérus reflekterar över filmlandskapet på andra sidan pandemin. Vad händer med biograferna? Hur många filmaktörer och hur många frilansare kommer försvinna under krisen? Kommer produktionerna att återupptas? Blir det några skatterabatter i Sverige? Vad får streamingtjänsternas framfart för följder? Vad händer med kvalitetsfilmen?

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum