Parlamentet antar nytt mål för kolsänkor som höjer EU:s klimatinsatser för 2030
Parlamentet antog på tisdagen med 479 röster för, 97 röster emot och 43 nedlagda röster översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Den ska förbättra de naturliga kolsänkorna så att EU ska kunna bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050 och förbättra den biologiska mångfalden i linje med EU:s klimatsatsning, den gröna given.
Mål både på EU-nivå och nationellt för att förbättra kolsänkorna senast 2030
EU:s mål för 2030 för nettoupptag av växthusgaser inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska nu fastställas till 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är cirka 15 procent mer än i dag. Tanken med det här nya EU-målet är att ytterligare minska EU:s växthusgasutsläpp 2030 från 55 procent till ungefär 57 procent jämfört med 1990 års nivåer.
Alla EU-länder ska ha nationellt bindande mål för 2030 för koldioxidupptag och koldioxidutsläpp i markanvändnings- och skogsbrukssektorerna baserat på upptag från den senaste tiden och på potentiellt ännu större upptag. De nuvarande reglerna gäller till 2025 och enligt dem måste EU-länderna se till att utsläppen inom sektorn inte överstiger den mängd som har upptagits. Från och med 2026 kommer EU-länderna att ha en fyraårig budget för 2026–2029 i stället för bindande mål varje år.
Styrning, flexibilitet och övervakning
För att nå sina nationella mål kan EU-länderna köpa och sälja utsläppskrediter mellan de två olika utsläppsrättssystemen i förordningen om införande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och i förordningen om ansvarsfördelning. En mekanism ska också införas så att EU-länderna får ersättning om det inträffar naturkatastrofer, exempelvis skogsbränder.
Övervakningen, rapporteringen och verifieringen av utsläpp och upptag ska förbättras. Det ska bland annat ske genom att använda en större mängd geografiska data och genom att tillämpa fjärranalys, så att EU-ländernas framsteg mot att uppnå sina mål kan följas mer noggrant.
EU-länderna måste nu bättra sig om deras mål inte uppnås. Det blir också påföljder om landet inte uppfyller skyldigheterna: 108 procent av växthusgasutsläppen över landets budget för 2026–2029 kommer att läggas till målet för 2030. För att EU:s mål ska uppnås ska EU-kommissionen lägga fram en lägesrapport senast ett halvår efter den första globala inventeringen som man kom överens om i Parisavtalet. Vid behov ska kommissionen följa upp med lagstiftningsförslag.
Citat
Efter omröstningen sa föredraganden Ville Niinistö (De gröna/EFA, Finland), så här: ”EU:s kolsänkor har minskat under det senaste årtiondet. Den här lagen tvingar markanvändningssektorn att ta sitt ansvar i klimatkrisen, eftersom vi nu har högre uppställda mål och bättre skyddsåtgärder, inte minst bättre data och strängare rapporteringskrav, mer öppenhet och en översyn senast 2025. För första gången får vi en lag som samtidigt hanterar förlusten av biologisk mångfald och kampen mot klimatförändringarna. EU-länderna måste nu också ta hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada.”
Nästa steg
Nu måste texten formellt godkännas av rådet. Den kommer sedan att offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft 20 dagar senare.
Bakgrund
Översynen av förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk är en del i det så kallade 55-procentspaketet (”Fit for 55”), EU:s plan för att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i linje med EU:s klimatlag.
Kontakter
Viktor AlmqvistPressansvarig, Europaparlamentets presstjänst i Bryssel
Tel:(+32) 2 28 31834Tel:(+32) 470 88 29 42viktor.almqvist@ep.europa.euTiia MustonenPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:08-562 444 54Tel:0709-989 627tiia.mustonen@ep.europa.euTherese DomischPressansvarig, Europaparlamentets kontor i Sverige
Tel:0709-989 606therese.domisch@ep.europa.euOm
Regeringsgatan 65
111 56 Stockholm
08-562 444 55https://www.europarl.europa.eu/portal/sv
Europaparlamentet är EU:s enda direktvalda institution och stiftar EU-lagar tillsammans med ministerrådet. Europaparlamentets presstjänst levererar fullständig och opartisk information till media och svarar på pressfrågor om Europaparlamentets dagliga verksamhet samt hjälper Europaparlamentariker i deras kommunikationsverksamhet.
Följ Europaparlamentet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Europaparlamentet
Pressträff den 19 april inför sista plenarsessionen17.4.2024 09:05:00 CEST | Pressmeddelande
Välkommen till en digital pressträff med Europaparlamentarikerna Evin Incir (S) och Arba Kokalari (M) den 19 april kl. 10.00. Vi går igenom de viktigaste debatterna och omröstningarna inför den här mandatperiodens sista plenarsession den 22-25 april.
Vad står på spel i EU-valet? Träffa Europaparlamentets Sverigekontor i Sundsvall17.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Om mindre än två månader är det EU-val. Inför det anordnas Europaforum 2024 i Sundsvall den 17-18 april. Europaparlamentets kontor i Sverige närvarar på plats, tillgänglig för media.
Världsläget gör det ännu viktigare att rösta i EU-valet17.4.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Europaparlamentets sista Eurobarometer före EU-valet i juni visar på medvetenhet bland medborgare och oro för den aktuella geopolitiska situationen.
"Lärarrummet" vinner prestigefyllt EU-filmpris16.4.2024 19:33:27 CEST | Pressmeddelande
Filmen "Lärarrummet" av Ilker Çatak vinner årets LUX-publikpris för europeisk film, som delas ut av Europaparlamentet och European Film Academy (EFA) i partnerskap med Europeiska kommissionen och Europa Cinemas.
Europaparlamentet godkänner EU:s nya migrations- och asylpakt10.4.2024 18:38:58 CEST | Pressmeddelande
Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer På torsdagen antog Europaparlamentet tio lagtexter för att reformera europeisk migration och asylpolitik i enlighet med överenskommelsen med EU-länderna från december. Solidaritet och ansvar För att hjälpa de EU-länder där migrationen är som störst måste de andra länderna välja mellan att omplacera asylsökande till deras territorium, ge ekonomiska bidrag eller tillhandahålla operativt och tekniskt stöd. De kriterier enligt vilka ett EU-land är ansvarigt för att pröva ansökningar om internationellt skydd (de så ka
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum