• 28 folkvalda ska väljas från gemensamma kandidatlistor med en jämn geografisk representation
• Tillåt poströstning i alla EU-länder, en gemensam valspärr ska införas och 18-åringar ska få ställa upp
• Jämställdheten ska garanteras med varvade listor eller kvoter
• Valet ska hållas den 9 maj i alla EU-länder

På tisdagen antog parlamentet ett lagstiftningsinitiativ som är tänkt att se över reglerna för EU-valet. Utkastet till rättsakt godkändes med 323 röster för, 262 emot och 48 nedlagda röster. Den tillhörande resolutionen antogs med 331 röster för, 257 röster emot och 52 nedlagda röster.

Enligt det system som parlamentarikerna har tagit fram ska varje väljare ha två röster: en för att välja Europaparlamentariker i nationella valkretsar och en för att rösta i en gemensam EU-valkrets med ytterligare 28 mandat. För att säkra en jämn geografisk representation ska medlemsländerna delas in i tre grupper efter befolkningsstorlek. Listorna ska sedan fyllas proportionerligt med kandidater från dessa tre grupper. Gemensamma EU-kandidatlistor ska skickas in av olika valenheter i EU, t.ex. koalitioner av nationella politiska partier och/eller nationella sammanslutningar av väljare eller europeiska politiska partier.

För parlamentarikerna är jämställdheten viktig. Trots en allmän förbättring i de senaste valen påpekar de ändå att vissa länder inte ens lyckats välja in en enda kvinnlig Europaparlamentsledamot. I texten föreslås obligatoriska varvade listor (växelvis kvinnliga och manliga kandidater) eller kvoter, utan att detta inkräktar på icke-binära människors rättigheter.

Andra förslag för att göra valen mer europeiska är bland annat följande:

• 9 maj som gemensam europeisk valdag.
• Alla EU-medborgare över 18 år ska ha rätt att ställa upp i EU-valet.
• En obligatorisk 3,5-procentspärr för valkretsar med över 60 mandat.
• Lika tillgång till EU-valet för alla medborgare, även personer med funktionsnedsättning, och möjlighet till poströstning.
• EU-medborgarna ska ha rätt att rösta på en kommissionsordförande i ett system med toppkandidater via de gemensamma EU-listorna.
  
  

En ny EU-valmyndighet ska inrättas för att övervaka valförfarandet och se till att de nya reglerna följs.

Nästa steg

I enlighet med artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt måste parlamentets lagstiftningsinitiativ godkännas enhälligt av rådet. Initiativet kommer sedan tillbaka till parlamentet för att parlamentsledamöterna ska kunna ge sitt samtycke innan det godkänns av alla medlemsländer i enlighet med deras respektive konstitutionella krav. Förhandlingarna med rådet inleds när medlemsländerna antagit sin ståndpunkt.

Citat

"Denna reform kommer att öka de europeiska politiska partiernas synlighet och göra det möjligt för dem (och särskilt för deras kandidater på de EU-omfattande listorna) att bedriva kampanjer i hela EU, så att vi kan skapa en verklig alleuropeisk debatt. Människor kommer att veta att de röstar på europeiska politiska enheter och toppkandidater till posten som EU-kommissionens ordförande. Parlamentet har sänt ett starkt budskap till rådet om att det är hög tid att ändra EU:s vallagstiftning så att vi kan ha val som på ett korrekt sätt återspeglar dagens politiska verklighet", sade föredragande Domènec Ruiz Devesa (S&D, Spanien).

En presskonferens med föredraganden kommer att äga rum på tisdagen den tredje maj 2022 klockan 17.00. Information om hur du kan delta (fysiskt eller på distans) samt följa den direkt på nätet eller i efterhand finns här.

Bakgrund

Den europeiska valakten sträcker sig tillbaka till 1976 (ändrad 2002 och 2018, men den senaste ändringen har ännu inte trätt i kraft). I den finns gemensamma principer som måste följas i medlemsländernas EU-vallagar. Men i den vallag vi har i dag finns inget enhetligt valsystem för hela EU.