Parlamentet kräver en massiv ökning av det militära stödet till Ukraina

På torsdagen antog Europaparlamentet en resolution som betonar att resultaten av de så kallade ”folkomröstningarna” som Ryssland nyligen genomförde under vapenhot för att annektera de ukrainska regionerna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja är ”ogiltiga”. Ledamöterna uppmanar också EU-länderna att anta ytterligare hårda sanktioner mot regimen i Moskva.

Öka det militära stödet till Ukraina

Samtidigt som de hyllar det ukrainska folkets mod och kamp för att försvara sitt land och de europeiska värdena uppmanar ledamöterna de länder både i och utanför EU som stödjer Ukraina att massivt öka sitt militära stöd till landet, särskilt på de områden som den ukrainska regeringen efterfrågar. De mer ”tveksamma” EU-länderna måste också bistå med sin rättmätiga del av det nödvändiga militära stödet, vilket skulle bidra till att förkorta kriget.

Ledamöterna varnar för att de senaste ryska hoten om att använda kärnvapen i kriget är oansvariga och farliga. De uppmanar EU-länderna och internationella parter att förbereda ett snabbt och beslutsamt svar om Ryssland genomför ett kärnvapenangrepp mot Ukraina. Varje försök från rysk sida att framställa attacker mot ockuperade territorier i Ukraina som en attack mot Ryssland självt, och därmed som en grund för ett kärnvapenangrepp, är olagligt och grundlöst och kommer inte att avskräcka EU från att ytterligare bistå Ukraina.

Parlamentet fördömer också den militära mobiliseringen i Ryssland och de åtgärder som vidtagits från ryskt håll för att tvinga invånare i de tillfälligt ockuperade territorierna i Ukraina att tjänstgöra i Rysslands väpnade styrkor eller hjälptrupper, handlingar som också strider mot den fjärde Genèvekonventionen. För att upprätthålla stabiliteten i södra Kaukasus och Centralasien uppmanar ledamöterna också till ökat stöd till de länder i regionen som nyligen upplevt en tillströmning av ryska medborgare, särskilt Georgien, Kazakstan, Uzbekistan, Armenien och Kirgizistan.

Behov av att öka skyddet av europeisk kritisk infrastruktur

När det gäller de senaste explosionerna på Nord Stream-ledningarna i Östersjön framhåller Europaparlamentet att spekulationerna ökar om att incidenterna var resultatet av en statlig aktörs samordnade och avsiktliga handlingar. Explosionerna visar också hur farlig politiken för att öka beroendet av ryska fossila bränslen var, anser ledamöterna, som också framhåller att det ryska användandet av energikällor som vapen nu har tagits till en ny nivå. I resolutionen uppmanas EU-länderna också att prioritera skyddet av europeisk kritisk infrastruktur, att öka sådan infrastrukturs motståndskraft mot attacker utifrån samt att ytterligare stödja motståndskraften hos EU:s partnerländer i Östeuropa och på västra Balkan.

Parlamentet kräver slutligen att det inrättas en tillfällig internationell domstol för att utreda ryska aggressionsbrott mot Ukraina. Domstolens främsta uppgift skulle vara att åtala Rysslands president Vladimir Putin samt alla de ryska civila och militära tjänstemän som är ansvariga för att ha planerat, startat och genomfört kriget mot Ukraina.

Resolutionen antogs med 504 röster för, 26 röster emot och 36 nedlagda röster.