Akademiska sjukhuset

Personcentrerad vård ska stärkas för medvetslösa patienter

Dela

Kan omvårdnadsronder öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan? Det ska utvärderas i en planerad studie på Akademiska sjukhuset. Detta uppmärksammas på internationella sjuksköterskedagen 12 maj.

I en planerad studie på Akademiska ska man utvärdera om omvårdnadsronder kan öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan. Fotograf: Johan Alp
I en planerad studie på Akademiska ska man utvärdera om omvårdnadsronder kan öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan. Fotograf: Johan Alp

Personcentrerad vård blir allt viktigare inom sjukvården. Det innebär att man fokuserar på hela personen, med dennes unika behov, resurser och erfarenheter, inte enbart på sjukdomen. För medvetslösa och sövda patienter är detta en stor utmaning, särskilt nu under pandemin då närstående inte kan närvara på samma sätt. En omvårdnadsrond är ett komplement till den medicinska ronden och innebär att sjuksköterskor systematiskt identifierar patientens alla omvårdnadsbehov, i samråd med patient och närstående, och där evidensbaserade omvårdnadsåtgärder ordineras.

- Personcentrerad vård kräver kunskap och insikt hos sjuksköterskorna. Det är extra svårt att bedriva personcentrerad vård inom neurointensivvården eftersom patienterna som vårdas där ofta är både medvetslösa och sövda vilket medför att de inte själva kan föra sin talan och uttrycka vilka behov de har och vad som är viktigt för dem. Dessutom befinner sig anhöriga ofta i chock vilket gör det svårt för dem att föra patientens talan. På grund av pandemin råder dessutom besöksförbud på sjukhuset vilket medför att närstående inte kan vara med på samma sätt som tidigare, säger Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Inom ramen för den aktuella studien ska forskarna följa patienterna löpande under vårdtiden men också inhämta information efter den akuta vårdtiden, när de lämnat neurointensivvården. Detta för att ta reda på vad patienterna skulle ha föredragit och vad som var viktigt för dem under vårdtiden. Kunskapen ska sedan användas i vidareutveckling av de omvårdnadsronder som redan nu görs på avdelningen.

- Vi räknar med att inkludera ett femtiotal patienter löpande, som vi följer och observerar i realtid. Dessutom kommer cirka 15 patienter att intervjuas ungefär tre månader efter att de vårdats på en neurointensivvårdsavdelning. Denna kunskap kan komma framtida patienter till nytta som inte kan kommunicera, både inom neurointensiven och andra enheter på sjukhuset, berättar Lena Nyholm.

Ett viktigt syfte med studien är att förbättra omvårdnadsronderna genom att ännu tydligare involvera patientens syn på vilka av deras svårigheter som bör prioriteras. Forskarna ska också utvärdera huruvida omvårdnadsronderna bidrar till möjligheten att erbjuda personcentrerad och evidensbaserad vård och på det sättet identifiera och lösa patienternas individuella behov och problem. Man ska också studera om ronderna möter önskemålen om delaktighet från närstående.

Ronderna genomförs genom samtal mellan sjuksköterskor och när det är möjligt deltar patient och/eller närstående . Syftet är att man som patient och närstående ska bli informerad och få tillfälle att ge information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården. Annan forskning visar att omvårdnadsronder minskar komplikationer, likaså att medverkande sjuksköterskor känner ökad tillfredsställelse i arbetet.

Enligt Lena Nyholm är det av stor vikt att omvårdnadsinsatser kan utföras på ett personcentrerat sätt och i enlighet med tillgänglig evidens.

- Vår hypotes är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård, bland annat genom att patienternas behov identifieras av en erfaren sjuksköterska på ett systematiskt sätt, förklarar hon. Härmed kan evidensbaserade insatser sättas in och utvärderas. En annan aspekt är att omvårdnadsronder kan ge ökad kännedom om vad som motiverar patienter att kämpa vidare i sin sjukdom samt vad som kan ge vila, avslappning och glädje korta stunder i en annars för patienten väldigt krävande situation. Omvårdnadsronder kan också vara ett sätt att systematiskt introducera ny kunskap i omvårdnadsarbetet.


För mer information, kontakta:
Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel:018-611 99 06, e-post, Lena.Nyholm@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

I en planerad studie på Akademiska ska man utvärdera om omvårdnadsronder kan öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan. Fotograf: Johan Alp
I en planerad studie på Akademiska ska man utvärdera om omvårdnadsronder kan öka möjligheten att bedriva personcentrerad vård även för medvetslösa och sövda patienter som inte kan föra sin egen talan. Fotograf: Johan Alp
Ladda ned bild
Lena Nyholm, , specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Lena Nyholm, , specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum