Personcentrerad vård ska stärkas för medvetslösa patienter
Personcentrerad vård blir allt viktigare inom sjukvården. Det innebär att man fokuserar på hela personen, med dennes unika behov, resurser och erfarenheter, inte enbart på sjukdomen. För medvetslösa och sövda patienter är detta en stor utmaning, särskilt nu under pandemin då närstående inte kan närvara på samma sätt. En omvårdnadsrond är ett komplement till den medicinska ronden och innebär att sjuksköterskor systematiskt identifierar patientens alla omvårdnadsbehov, i samråd med patient och närstående, och där evidensbaserade omvårdnadsåtgärder ordineras.
- Personcentrerad vård kräver kunskap och insikt hos sjuksköterskorna. Det är extra svårt att bedriva personcentrerad vård inom neurointensivvården eftersom patienterna som vårdas där ofta är både medvetslösa och sövda vilket medför att de inte själva kan föra sin talan och uttrycka vilka behov de har och vad som är viktigt för dem. Dessutom befinner sig anhöriga ofta i chock vilket gör det svårt för dem att föra patientens talan. På grund av pandemin råder dessutom besöksförbud på sjukhuset vilket medför att närstående inte kan vara med på samma sätt som tidigare, säger Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Inom ramen för den aktuella studien ska forskarna följa patienterna löpande under vårdtiden men också inhämta information efter den akuta vårdtiden, när de lämnat neurointensivvården. Detta för att ta reda på vad patienterna skulle ha föredragit och vad som var viktigt för dem under vårdtiden. Kunskapen ska sedan användas i vidareutveckling av de omvårdnadsronder som redan nu görs på avdelningen.
- Vi räknar med att inkludera ett femtiotal patienter löpande, som vi följer och observerar i realtid. Dessutom kommer cirka 15 patienter att intervjuas ungefär tre månader efter att de vårdats på en neurointensivvårdsavdelning. Denna kunskap kan komma framtida patienter till nytta som inte kan kommunicera, både inom neurointensiven och andra enheter på sjukhuset, berättar Lena Nyholm.
Ett viktigt syfte med studien är att förbättra omvårdnadsronderna genom att ännu tydligare involvera patientens syn på vilka av deras svårigheter som bör prioriteras. Forskarna ska också utvärdera huruvida omvårdnadsronderna bidrar till möjligheten att erbjuda personcentrerad och evidensbaserad vård och på det sättet identifiera och lösa patienternas individuella behov och problem. Man ska också studera om ronderna möter önskemålen om delaktighet från närstående.
Ronderna genomförs genom samtal mellan sjuksköterskor och när det är möjligt deltar patient och/eller närstående . Syftet är att man som patient och närstående ska bli informerad och få tillfälle att ge information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården. Annan forskning visar att omvårdnadsronder minskar komplikationer, likaså att medverkande sjuksköterskor känner ökad tillfredsställelse i arbetet.
Enligt Lena Nyholm är det av stor vikt att omvårdnadsinsatser kan utföras på ett personcentrerat sätt och i enlighet med tillgänglig evidens.
- Vår hypotes är att omvårdnadsronder kan stärka personcentrerad vård, bland annat genom att patienternas behov identifieras av en erfaren sjuksköterska på ett systematiskt sätt, förklarar hon. Härmed kan evidensbaserade insatser sättas in och utvärderas. En annan aspekt är att omvårdnadsronder kan ge ökad kännedom om vad som motiverar patienter att kämpa vidare i sin sjukdom samt vad som kan ge vila, avslappning och glädje korta stunder i en annars för patienten väldigt krävande situation. Omvårdnadsronder kan också vara ett sätt att systematiskt introducera ny kunskap i omvårdnadsarbetet.
För mer information, kontakta:
Lena Nyholm, specialistsjuksköterska inom neurointensivvården på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel:018-611 99 06, e-post, Lena.Nyholm@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum