Skolverket

Positiv svensk PISA-trend håller i sig

Dela
PISA 2018 bekräftar att trendbrottet i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Svenska 15-åringar presterar nu över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden som PISA undersöker. I läsförståelse är det bara fyra OECD-länder som har bättre resultat. De svenska resultaten är nu tillbaka på samma nivå som 2006, innan de började sjunka.

– PISA 2018 är ett kvitto på att många elever, lärare och rektorer gör ett bra arbete. Svensk skola har problem att brottas med, men att den svenska skolan generellt är dålig är en myt, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Resultaten pekar i rätt riktning

PISA mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I PISA 2012 presterade svenska elever långt under genomsnittet bland OECD-länderna i samtliga tre ämnesområden. I PISA 2015 vände resultaten uppåt och i PISA 2018 har Sveriges resultat i ett internationellt perspektiv förbättrats ytterligare då svenska elever nu presterar över OECD-genomsnittet inom alla tre ämnesområden. När enbart de svenska elevernas resultat jämförs över tid har resultaten förbättrats jämfört med PISA 2012. Jämfört med PISA 2015 ökar visserligen den uppmätta poängen men förbättringen är inte statistiskt säkerställd.

  • Läsförståelse. PISA 2018: 506 poäng. PISA 2015: 500 poäng. PISA 2012: 483 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 487 poäng. Bara fyra OECD-länder har nu statistiskt säkerställt högre resultat än Sverige, däribland Finland.

  • Matematik. PISA 2018: 502 poäng. PISA 2015: 494 poäng. PISA 2012: 478 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.
  • Naturvetenskap. PISA 2018: 499 poäng. PISA 2015: 493 poäng. PISA 2012: 485 poäng. OECD-genomsnittet i PISA 2018 är 489 poäng.

– PISA 2018 bekräftar att de förbättrade resultaten i PISA 2015 inte var en tillfällighet. Vi ser också en positiv utveckling i alla andra internationella studier under senare år. Det går inte att peka ut någon enskild orsak till de förbättrade resultaten. Däremot vet vi vilka kvaliteter som behövs för att nå goda resultat. Det handlar om att ha koll på elevers lärande, säkra arbetsron med tydliga regler och rutiner, fokusera på skolans kunskapsuppdrag och ha höga förväntningar på både elever och lärare, säger Peter Fredriksson. 

Glappet mellan pojkar och flickor minskar

Att flickor presterar genomsnittligt bättre i skolan är välkänt och PISA är inget undantag. I läsförståelse har dock skillnaderna minskat från 51 poäng i PISA 2012 till 34 poäng i PISA 2018. I PISA 2012 var skillnaderna större än OECD-genomsnittet men har nu minskat till samma nivå som OECD.

Likvärdigheten har inte blivit bättre

I ett internationellt jämförande tidsperspektiv, det vill säga jämfört med övriga OECD-länder, ligger Sverige kvar på en genomsnittlig nivå när det gäller hur likvärdigt skolsystemet är. Svensk skola är mindre likvärdig än skolan i övriga Norden. Det går inte att se någon förbättring under senare år.

Brister i den kompensatoriska resurstilldelningen

Resultaten i PISA visar att elever som går i skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk elevsammansättning riskerar att få sämre undervisning. Rektorerna i skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning svarar i PISA-enkäten att de i högre grad upplever problem med lärarrekrytering och lärares kompetens och förutsättningar. Andelen behöriga lärare är också lägre på dessa skolor. Elevernas enkätsvar i PISA visar dessutom att stökigt klassrumsklimat, skolk och sen ankomst tycks vara ett större problem på skolor med en mindre gynnsam elevsammansättning.

– Erfarna och behöriga lärare kan göra stor skillnad på de här skolorna. Svensk skola behöver bli bättre på att kompensera för elevers olika förutsättningar. PISA bekräftar det vi har sagt många gånger - skolsegregation, lärarbrist och den lokala styrningen av skolan är ödesfrågor som måste hanteras. Skolverket och alla med ansvar för skolan måste fokusera på att sätta in stöd och resurser där det behövs mest, säger Peter Fredriksson.

Mer om PISA

PISA står för Programme for International Student Assessment. Det är en internationell studie som organiseras av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Skolverket ansvarar för studien i Sverige. Studien som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har genomförts vart tredje år sedan år 2000. Totalt deltar 79 länder, varav samtliga 37 OECD-länder i PISA 2018. Totalt 600 000 15-åringar deltog i PISA 2018. I Sverige deltog 5 500 elever i 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor. Eleverna genomför ett datorbaserat prov och en elevenkät. Skolornas rektorer svarar också på en skolenkät

Kontaktinformation

För frågor till Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst på 08-527 333 00

För frågor om PISA-rapporten kontakta undervisningsråd Anders Auer 08-527 333 17 eller undervisningsråd Maria Axelsson 08-527 332 27

Kontaktpersonerna kan nås på telefon efter presskonferensen tisdagen 3/12.

Nyckelord

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye