För att förbättra kunskapsläget om biologisk mångfald i skogsbruket har Skogsindustrierna låtit ta fram rapporten Skogens biologiska mångfald – om arter, miljöarbete och statistik, författad av Mats Hannerz och Per Simonsson. 

– Rapporten visar att förutsättningarna för den biologiska mångfalden i skogen har förbättrats påtagligt och mätbart sedan omläggningen av skogspolitiken på 1990-talet med jämställda produktions- och miljömål. Många trender i skogen går åt rätt håll tack vare den hänsyn som lämnas i skogsbruket och de avsättningar som skogsägarna gör, i kombination med samhällets investeringar i reservat, säger Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna.  

Nya mål för biologisk mångfald 

Utgångspunkten för Skogsindustrierna är att skogen ska brukas så att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet. Kopplat till rapportens offentliggörande fastställer också Skogsindustrierna nya mål för medlemmarnas arbete med biologisk mångfald, som väntas få stor påverkan framöver. Till 2030 ska arealen gammal skog, arealen lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd öka med ytterligare minst 10 procent vardera. 

– Vi satsar på den biologiska mångfalden i skogsbruket. Jag hoppas att rapporten kan bidra till att diskussionen om tillståndet i skogen blir mer nyanserad och faktabaserad. Genom ökad kunskap kan vi få en mer meningsfull diskussion om skogsbrukets bidrag till en hållbar utveckling, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.   

Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna, är inne på samma spår. Han menar att rapporten är ett viktigt underlag för politiker i Sverige och EU.  

– Rapporten visar att det inte är så illa ställt med biologisk mångfald i skogsbruket som det ofta påstås i debatten. Tvärtom går mycket åt rätt håll. Det är en viktig insikt nu när vi står inför avgörande politiska beslut i både Sverige och EU, och det är av yttersta vikt att de fattas på rättvisande och faktabaserad grund.  

Viktiga slutsatser i rapporten: 

• Det finns både positiva och negativa trender för biologisk mångfald i skogen. Den övergripande trenden är att utvecklingen går åt rätt håll. 
• Bevarande och utveckling av biologisk mångfald i skogslandskapet sker effektivt genom formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn. Samtliga åtgärder behövs och kompletterar varandra. Tillsammans skapar de möjligheter för skogens arter att både finnas kvar och etablera sig i nya områden. 
• Tolkningen av rödlistan, miljömålsuppföljning, data om skyddad areal och naturtypsrapportering måste nyanseras och problematiseras. 
• Det behövs mer forskning om arters utveckling i brukade skogar med god miljöhänsyn.  
• Värden kopplade till större sammanhängande områden med mycket höga naturvärden behöver värnas. 

Om rapporten 

Författarna bakom rapporten är Mats Hannerz, doktor i skoglig genetik, tidigare verksam vid SLU och Skogforsk, driver nu Silvinformation AB och Per Simonsson, doktor i naturvårdsbiologi, tidigare verksam vid länsstyrelsen i Västernorrland och SLU, som skogsekolog hos SCA Skog och numera pensionär.  

Rapporten presenterades på ett livesänt webbinarium där bland annat generaldirektörerna Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen, och Björn Risinger, Naturvårdsverket, samt skogspolitiska talespersoner för Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet deltog.