Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Positiva tendenser men också svåra levnadsvillkor för unga

Dela

Ungas levnadsvillkor har förbättrats på flera områden, som att andelen arbetslösa minskar. Men det finns också negativa tendenser, som att färre blir behöriga att söka till gymnasiet. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ungas levnadsvillkor har på flera områden blivit bättre. Andelen arbetslösa och långtidsarbetslösa unga minskar. Ungas ekonomiska situation förbättras, vilket bland annat märks i att färre unga har skulder och att fler studenter tycker att studiestödet räcker till.

Samtidigt finns det negativa tendenser i ungas levnadsvillkor. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet minskar, liksom andelen som fått arbete eller börjat på en utbildning efter att ha deltagit i program med aktivitetsstöd. Det är också fler unga som har sjukpenning och aktivitetsersättning.

Dessa tendenser redogör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälle för i sin nya rapport Ung idag 2016, som under fredagen lämnats till regeringen. Rapporten bygger på data från ett antal myndigheter och presenteras på webbplatsen ungidag.se. Förändringarna gäller i de flesta fall 2010-talet.

Även där det finns en positiv eller oförändrad tendens, kan det vara många unga som har bristfälliga levnadsvillkor. Exempelvis uppger fortfarande runt hälften av 13–18-åringarna att de har psykosomatiska symtom minst en gång i veckan och nästan 40 procent i åldern 20‒24 år bor kvar i föräldrahemmet.

Ett annat stort problem är att drygt 30 procent av avgångseleverna i gymnasiet saknar behörighet att läsa vidare på högskola.

När det gäller ungas deltagande i det demokratiska livet, så ökar ungas valdeltagande och det väljs in fler unga i folkvalda församlingar. Unga politiker avgår dock fortfarande från sina uppdrag i större utsträckning än äldre.

Ungas levnadsvillkor varierar också utifrån olika bakgrundsvariabler. Statistiken visar på stora skillnader i levnadsvillkor beroende på i vilken kommun eller i vilket län den unge bor, om man är tjej eller kille, och om man är född i Sverige eller utomlands. Exempelvis är 80 procent av tjejerna som går ut gymnasiet behöriga till högskolan, medan endast 63 procent av killarna är det.

- Det är glädjande att arbetslösheten bland unga minskar och att ekonomin för unga förbättras. Samtidigt måste vi konstatera att det fortfarande finns ett mycket stort behov av att förbättra ungas villkor. Många unga lider av psykiska besvär, många saknar behörighet att söka högre utbildning och gruppen unga som varken arbetar eller studerar minskar inte. Detta är utmaningar som samhället måste ta sig an, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Kontakt:Kommunikationschef Anders Hagquist, 070 - 663 39 18.

Kontakter

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Medborgarplatsen 3
118 26 Stockholm

08-56621900https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum