Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Psykisk ohälsa ökar bland unga tjejer – trötthet och stress vanligaste symptomen

Dela
Foto: Foto: Aleksandr Davydov
Foto: Foto: Aleksandr Davydov

Allt fler unga har symtom på psykisk ohälsa och ökningen är större bland tjejer än bland killar. Trötthet, stress och sömnbesvär är några av de vanligaste symptomen.

Det visar del tre i Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors, MUCF, stora studie av ungas attityder och värderingar.

Vi behöver förstå mer om orsakerna och undersöka vilka faktorer som bidrar till att den psykiska ohälsan är så omfattande. Det är en mycket oroande utveckling som måste tas på största allvar från alla aktörer som finns runt våra unga, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtidär den sista av tre delrapporter om ungas attityder och värderingar som MUCF publicerar i år. Den bygger på en enkät till 6 000 slumpvis utvalda unga 16–29 år och den genomfördes hösten 2018. Tidigare rapporter presenterades i maj och juni och handlade om vilka samhällsfrågor som är viktigast för unga, hur de ser på politik- och demokratifrågor, på studier och på arbete och arbetsmarknad.

I den tredje och sista delen undersöker MUCF hur unga ser på sin egen fysiska och psykiska hälsa, på sin fritid, på livet i stort och på sin framtid. För första gången undersöker MUCF också hur unga ser på religion och tro.

Attityd- och värderingsstudien är en del av uppföljningen av den statliga ungdomspolitiken och genomfördes första gången 1993 av dåvarande Barn- och ungdomsdelegationen och därefter av MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) 1997, 2003, 2007 och 2013. I rapporten presenteras inte bara ungas attityder och värderingar, utan deras svar jämförs också med en äldre kontrollgrupp (30 år och äldre).

- Generellt så svarar dagerns unga att de är nöjda med sitt liv och sju av tio unga ser ljust på sin framtid. Men, vi ser skillnader mellan tjejer och killar. I den yngsta undersökta åldersgruppen (16-19 år) är det mindre vanligt att tjejer är nöjda med livet, säger Lena Nyberg.

De flesta unga ganska nöjda med sin fysiska hälsa, andelen nöjda killar är större än andelen nöjda tjejer. Det är också vanligare att unga tjejer är mycket missnöjda med sin fysiska hälsa.

Psykisk ohälsa ökar över tid

MUCF:s studie mäter sex olika psykiska besvär - huvudvärk, ont i magen, svårt att somna, känt sig stressad, trött under dagarna och sovit dåligt på natten - och hur ofta besvären förekommit det senast halvåret. Besvär varje dag eller flera gånger i veckan tolkas som symptom på psykisk ohälsa.

De vanligaste symptomen på psykisk ohälsa i åldern 16–29 år är att känna sig stressad och att vara trött under dagarna. Samtliga symptom utom huvudvärk är vanligare bland unga som är 16-19 år än bland de som är 20–29 år.

- Vi ser att andelen unga som upplever symptom på psykisk ohälsa ökar över tid. Fram till 2007 ser vi ingen ökning av psykisk ohälsa bland unga men därefter ökar den i varje undersökning, säger Lena Nyberg.

- Redan 2002 års undersökning visade att psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland tjejer än bland killar. Skillnaderna mellan könen ökar också över tid. Det här en utveckling som oroar och som vi kan se även i andra studier.

Resultatet från MUCF:s attityd- och värderingsstudie är i linje med flera andra studier, bland annat visar en studie från Folkhälsomyndigheten att flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet, men därefter ökar skillnaderna mellan könen. Den senaste undersökningen av skolbarns hälsovanor i Sverige gjordes 2017/18 av Folkhälsomyndigheten och den visar att bland 15-åringar är besvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnsvårigheter nästan dubbelt så vanliga bland flickor jämfört med bland pojkar.

Fritid och föreningar

Studien visar också hur unga ser på sin fritid, om de är medlemmar i någon förening och hur de ser på tillgången på fritid. Det vanligaste svaret, nio av tio unga, är att det är viktigt att ha roligt på fritiden. Unga vill också lära sig nya saker och kunna utrycka sin personlighet. Nästan fyra av tio unga, främst killar, är medlem i en eller flera föreningar.

Ungefär hälften av alla unga, främst killar, tycker att de har lagom mycket fritid. En av tre unga tycker att de har för lite fritid och att de har svårt att hinna med det de vill göra. Den upplevelsen är vanligare bland tjejer, där var fjärde tjej upplever att deras fritid inte räcker till. Däremot är det bland killar vanligare att uppleva för mycket fritid och att de inte vet vad de ska göra med sin tid.

FAKTA/PSYKISK OHÄLSA

  • Psykisk hälsa definieras av WHO (World Health Organisation) som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle hen lever i. Psykisk hälsa är alltså något mer än enbart frånvaro av psykisk ohälsa.
  • Psykisk ohälsa används ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Psykiska besvär är olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller har symptom så som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Symptomen kan påverka personens liv och funktionsförmåga, men är inte så omfattande att det går att sätta en diagnos på psykisk sjukdom. Oftast är de istället normala reaktioner för en individ som har en påfrestande livssituation (Folkhälsomyndigheten).

Länk till rapporten ”Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtid” (delrapport 3)

Länk till rapporten ”Unga med attityd 2019 – arbete och arbetsmarknad (delrapport 2)

Länk till pressmeddelandet Så påverkar ”sms-jobb” ungas ekonomi och livssituation” 

Länk till rapporten Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati” (delrapport 1)

Länk till pressmeddelandet ”Ny rapport från MUCF: Sjukvården viktigaste frågan för unga – ökad oro för klimatet, krig och brottslighet”

Länk till Folkhälsomyndighetens rapport ”Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport”.

Länk till Folkhälsomyndighetens rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? Utvecklingen under perioden 1985–2014”.

Länk till pressbilder på generaldirektör Lena Nyberg

Kontakter

Bilder

Foto: Foto: Aleksandr Davydov
Foto: Foto: Aleksandr Davydov
Ladda ned bild
Foto: Felix Oppenheim
Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye