Folkhälsomyndigheten

Psykiska besvär vanliga vid ekonomiska problem

Dela

Bland personer som har ekonomiska problem är det tre gånger så vanligt med psykiska besvär jämfört med de som har det bättre ställt. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.

Tolv procent av Sveriges befolkning svarar att de har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar det senaste året. Det är också fler i denna grupp som uppger att de har psykiska besvär, visar nya resultat från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor som genomfördes under våren 2022.

År 2022 var andelen som uppgav stress, svåra besvär av ängslan, oro eller ångest och suicidtankar tre gånger högre bland de som hade ovanstående ekonomiska problem än bland övriga. Var femte person, 20 procent, uppgav till exempel svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, vilket kan jämföras med 6 procent av de som hade det bättre ställt.

̶ Vi vet att ekonomiska problem har samband med psykiska besvär, och det sambandet är dubbelriktat. Ungefär hälften av gruppen med någon form av ekonomiska problem svarade dessutom att de har en långvarig sjukdom. Att ha hälsoproblem kan inverka på arbetsförmågan och därmed påverka privatekonomin. Dessutom kan ekonomiska problem i sig påverka den psykiska hälsan negativt, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppger psykiska besvär och suicidtankar har legat ungefär på samma nivå sedan 2018. I ett längre perspektiv har dock andelen med psykiska besvär ökat, och den är särskilt hög bland de som har en ansträngd ekonomisk situation.

När enkäten genomfördes sågs ingen ökning i andelen som att hade svårt att klara löpande utgifter eller saknade kontantmarginal. Med tanke på den senaste tidens inflation och prisökningar finns det skäl att anta att fler har fått det svårare att klara de löpande utgifterna.

̶ De ökade kostnaderna för mat, el, transport och annat drabbar ju alla, men de med mindre ekonomiska marginaler drabbas extra hårt. Att inte veta om pengarna ska räcka till det mest nödvändiga är mycket stressande, och kan påverka både den kroppsliga och psykiska hälsan. Det är för tidigt att säga hur utvecklingen påverkar den psykiska hälsan i befolkningen i stort, eftersom det är fler faktorer än ekonomisk trygghet som är viktiga, säger Hillevi Busch.

En god och jämlik hälsa i hela befolkningen stärker hela samhällets utveckling.
Det behövs insatser för att förebygga och främja en god psykisk hälsa, särskilt bland grupper som löper störst risk för ohälsa. Här ingår det att säkerställa att alla i befolkningen har möjlighet att upprätthålla en skälig levnadsnivå.

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV, undersöker hur Sveriges befolkning mår och att följer förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen som publiceras den 16 november är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna och enkäten besvarades 2022 av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Nobels väg 18
17165 Solna

010-2052000http://www.folkhalsomyndigheten.se

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Följ Folkhälsomyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Folkhälsomyndigheten

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum