Rapport: Förseningarna i kollektivtrafiken kostar miljarder

Två tredjedelar av kostnaden beror på att förseningarna minskar resenärernas tillgänglighet till samhället. Kostnaden beror delvis på minskade arbetsintäkter eftersom förseningarna i kollektivtrafiken minskar människors arbetsmarknadsregioner och gör det svårare för företagen att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket i sin tur minskar produktiviteten och lönerna. Analyserna visar att inkomsterna i Sverige skulle vara cirka 2,4 miljarder högre om förseningarna inte fanns. Detta motsvarar en ökning av den totala lönesumman med nästan 0,1 procent.

Förseningarna minskar även förtroendet för kollektivtrafiken. När människor väljer bilen istället för kollektivtrafiken ökar utsläppen, liksom antalet dödade och skadade i trafiken. Förtroendetappet minskar dessutom människors vilja att arbetspendla och att det blir svårare att använda kollektivtrafiken för regional utveckling. Istället för att resa väljer människor att bosätta sig närmare arbetet.

Analysen visar att över 80 procent av kostnaderna beror på förseningar i den regionala trafiken och mindre än 20 procent på förseningar i den interregionala trafiken, framförallt i tågtrafiken.

- Regeringen och Trafikverket måste därför fokusera på att minska förseningarna i den regionala kollektivtrafiken, säger Helena Leufstadius, vd på Svensk Kollektivtrafik.

- Regeringen, riksdagens partier och kommunerna måste anpassa politiken till att en punktlig, snabb och väl fungerande kollektivtrafik i dag är avgörande för att vidga arbetsmarknadsregionerna och förbättra matchningen på arbetsmarknaden, fortsätter Helena Leufstadius. För att öka tillväxten, minska utsläppen och höja trafiksäkerheten måste minskade förseningar och stärkt kollektivtrafik vara bärande delar i nästa nationella plan för transportinfrastrukturen.

Kapacitetsproblem och brister i infrastrukturen är den vanligaste orsaken till förseningar i både tågtrafiken och busstrafiken.

- Trafikverket behöver skaffa sig bättre koll på järnvägsanläggningen och var flaskhalsarna i vägnätet finns och hur de påverkar, kommenterar Lars Sandberg, analytiker på Svensk Kollektivtrafik. De mest störningskänsliga stråken behöver prioriteras, men behåll helhetssynen. Annars flyttar man bara flaskhalsarna.

I rapporten lägger Svensk Kollektivtrafik fram fler förslag för att minska förseningarna, bland annat:

• Den regionala tågtrafiken måste få fler tåglägen för att minska störningskänsligheten och öka produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten.
• I längden kan inte trängsel och dålig framkomlighet byggas bort med ytterligare väginvesteringar. Kollektivtrafiken behöver i högre utsträckning prioriteras framför biltrafiken.
• Kommunerna måste införa busskörfält, prioritera kollektivtrafiken vid trafiksignalerna, minska gatuparkeringarna och planera vägarbetena bättre.