Statens veterinärmedicinska anstalt

Rapport – matförsörjning i kris säkras bäst av en bra plan

Dela
I en färsk rapport, Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris, har SVA, SLU, MSB och Jordbruksverket synat sårbarheten inom svensk djurhållning. En viktig lärdom är att produktionsanläggningarna måste få hjälp att skapa ordentliga krishanteringsplaner. En annan att det kan behövas politiska beslut om till exempel lagerhållning av insatsvaror och kontinuerligt underhåll, även på landsbygden, av samhällets infrastruktur, såsom elnät, vägar och IT.
Ny rapport om hur tillgång på livsmedel ska säkras under kris.
Ny rapport om hur tillgång på livsmedel ska säkras under kris.

Med hjälp av rådgivningsorganisationer och berörda myndigheterna bör krishanteringsplaner upprättas av varje producent, i samverkan med andra producenter. På regional nivå behövs krishanteringsplaner för exempelvis reservvatten och hjälp vid foderbrist exempelvis med mark för bete eller grovfoderskörd. Projektledare och en av författarna till rapporten är Ann Albihn, laborator på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Under arbetet har jag reagerat på att det är så glest med slakterier och mejerier i vissa delar av landet, speciellt i norr. Om ett faller bort så kan det bli stora problem. Oroande är också att gårdarna är så beroende av frekventa intransporter av oumbärliga insatsvaror och foder men även av uttransporter för mjölk och slaktdjur. Att infrastrukturen fungerar är centralt, ett transportstopp eller problem med nättäckning kan få svåra följder. Producenterna vet ofta om sina sårbarheter men saknar ofta resurser att åtgärda eller så ligger sårbarheten utom räckhåll för dem att påverka, säger Ann Albihn.

En klimatanpassad svensk animalieproduktion behöver utökade möjligheter att lagra både det som behövs till produktionen och det som kommer ut av den. Dinah Seligsohn är forskningsassistent på SVA och medförfattare till rapporten.

– De lantbrukare som vi träffat och intervjuat till rapporten upplevde att de hade en viss krisberedskap själva på gårdarna men att de beroendekedjor som sträckte sig utanför gården, till exempel foderleveranser, var mer sårbara eftersom de ligger utanför lantbrukarnas egen kontroll, tillägger Dinah Seligsohn.

Lantbruket påverkas också av klimatförändringen genom att nya smittor dyker upp exempelvis via nya insektsarter och vilda djur.

– På SVA förväntar vi oss en ökad och ändrad spridning av klimatkänsliga smittsamma sjukdomar. Vi behöver övervaka även smittspridande insekter och fästingar samt säkra att vi har en fungerande diagnostik och bekämpning av sjukdomar även under en kris, avslutar Ann Albihn.

Rapporten baseras på ett samarbetsprojekt mellan SVA, SLU Future Food, MSB och Jordbruksverket och finansieras av SMHI. Nedan finns stycket Slutsatser från rapporten.

Länk till rapporten, PDF 

Stycket Slutsatser saxat ur rapporten Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris.

Idag är sårbarheten för livsmedelsproduktionen stor vid klimatrelaterade händelser, såväl på gården som i efterföljande led. Vid extremväder som torka och översvämning är det vanligen primärproduktionen som drabbas hårdast i livsmedelssystemet. Effekten på livsmedelsproduktionen av kommande kriser kan bara förutses till en del och det är svårt att särskilja effekten av klimatkris från kriser av annan orsak. Vidare så kan en klimatorsakad kris ge upphov till exempelvis ett sjukdomsutbrott, handelsrestriktioner eller annat och då finns parallella kriser att hantera.

Primärproducenterna är ofta väl medvetna om sin sårbarhet men en betydande del av vad som kan göras för att minska sårbarheten ligger bortanför vad som kan påverkas av den enskilda producenten. Här kan behövas politiska beslut om till exempel lagerhållning av insatsvaror och kontinuerligt underhåll av samhällets infrastruktur, såsom elnät, vägar och IT. Likaså kan anpassningar i det bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet behövas, exempelvis för att underlätta anläggande av bevattningsdammar. Ökad konkurrenskraft och lönsamhet behövs för att ge producenten utrymme för investeringar som minskar sårbarheten, såsom reservkraft, bevattningsdamm, stallar som fungerar under en värmebölja och underhåll av enskild väg. En mer flexibel produktion hos primärproducenten, liksom ökad lagerhållning av insatsvaror, foder, m.m. ger minskad sårbarhet men även ökade kostnader.

Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt att anläggningarna har en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera exempelvis fler slaktdjur eller mer mjölk.

Vi föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av rådgivningsorganisationerna och de berörda myndigheterna, och i samverkan med andra producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas avseende exempelvis reservvatten och för att bistå primärproducenten vid foderbrist med nyttjande av annan mark för bete eller grovfoderskörd. På nationell nivå kan ökad kunskap om och vaksamhet för vissa klimatkänsliga sjukdomar behövas, och en säkrad tillgång till veterinär, diagnostik och behandling under kris.

Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om animalieproduktionens anpassning, såsom om effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ny rapport om hur tillgång på livsmedel ska säkras under kris.
Ny rapport om hur tillgång på livsmedel ska säkras under kris.
Ladda ned bild
Ann Albihn
Ann Albihn
Ladda ned bild
Dinah Seligsohn
Dinah Seligsohn
Ladda ned bild

Länkar

Om

Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ulls väg 2 B
756 51 Uppsala

018-67 40 00https://www.sva.se

Farliga djursmittor kan få allvarliga konsekvenser, från lidande hos djur och människor till ekonomiska förluster och störningar i matförsörjningen. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet som genom diagnostik, forskning och rådgivning stärker Sveriges förmåga att bekämpa djursjukdomar som utgör hot mot kritiska samhällsfunktioner.

Friska djur – trygga människor.

www.sva.se

 

 

Följ Statens veterinärmedicinska anstalt

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye