Rapport – matförsörjning i kris säkras bäst av en bra plan
Med hjälp av rådgivningsorganisationer och berörda myndigheterna bör krishanteringsplaner upprättas av varje producent, i samverkan med andra producenter. På regional nivå behövs krishanteringsplaner för exempelvis reservvatten och hjälp vid foderbrist exempelvis med mark för bete eller grovfoderskörd. Projektledare och en av författarna till rapporten är Ann Albihn, laborator på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
– Under arbetet har jag reagerat på att det är så glest med slakterier och mejerier i vissa delar av landet, speciellt i norr. Om ett faller bort så kan det bli stora problem. Oroande är också att gårdarna är så beroende av frekventa intransporter av oumbärliga insatsvaror och foder men även av uttransporter för mjölk och slaktdjur. Att infrastrukturen fungerar är centralt, ett transportstopp eller problem med nättäckning kan få svåra följder. Producenterna vet ofta om sina sårbarheter men saknar ofta resurser att åtgärda eller så ligger sårbarheten utom räckhåll för dem att påverka, säger Ann Albihn.
En klimatanpassad svensk animalieproduktion behöver utökade möjligheter att lagra både det som behövs till produktionen och det som kommer ut av den. Dinah Seligsohn är forskningsassistent på SVA och medförfattare till rapporten.
– De lantbrukare som vi träffat och intervjuat till rapporten upplevde att de hade en viss krisberedskap själva på gårdarna men att de beroendekedjor som sträckte sig utanför gården, till exempel foderleveranser, var mer sårbara eftersom de ligger utanför lantbrukarnas egen kontroll, tillägger Dinah Seligsohn.
Lantbruket påverkas också av klimatförändringen genom att nya smittor dyker upp exempelvis via nya insektsarter och vilda djur.
– På SVA förväntar vi oss en ökad och ändrad spridning av klimatkänsliga smittsamma sjukdomar. Vi behöver övervaka även smittspridande insekter och fästingar samt säkra att vi har en fungerande diagnostik och bekämpning av sjukdomar även under en kris, avslutar Ann Albihn.
Rapporten baseras på ett samarbetsprojekt mellan SVA, SLU Future Food, MSB och Jordbruksverket och finansieras av SMHI. Nedan finns stycket Slutsatser från rapporten.
Stycket Slutsatser saxat ur rapporten Klimatanpassning av svensk animalieproduktion – säkrare tillgång på livsmedel under en kris.
Idag är sårbarheten för livsmedelsproduktionen stor vid klimatrelaterade händelser, såväl på gården som i efterföljande led. Vid extremväder som torka och översvämning är det vanligen primärproduktionen som drabbas hårdast i livsmedelssystemet. Effekten på livsmedelsproduktionen av kommande kriser kan bara förutses till en del och det är svårt att särskilja effekten av klimatkris från kriser av annan orsak. Vidare så kan en klimatorsakad kris ge upphov till exempelvis ett sjukdomsutbrott, handelsrestriktioner eller annat och då finns parallella kriser att hantera.
Primärproducenterna är ofta väl medvetna om sin sårbarhet men en betydande del av vad som kan göras för att minska sårbarheten ligger bortanför vad som kan påverkas av den enskilda producenten. Här kan behövas politiska beslut om till exempel lagerhållning av insatsvaror och kontinuerligt underhåll av samhällets infrastruktur, såsom elnät, vägar och IT. Likaså kan anpassningar i det bidragssystem och regelverk som styr producentens verksamhet behövas, exempelvis för att underlätta anläggande av bevattningsdammar. Ökad konkurrenskraft och lönsamhet behövs för att ge producenten utrymme för investeringar som minskar sårbarheten, såsom reservkraft, bevattningsdamm, stallar som fungerar under en värmebölja och underhåll av enskild väg. En mer flexibel produktion hos primärproducenten, liksom ökad lagerhållning av insatsvaror, foder, m.m. ger minskad sårbarhet men även ökade kostnader.
Sårbarheten i mellanledet behöver minska på samma vis som hos primärproducenten men även genom en större geografisk spridning av anläggningarna, minskat transportbehov samt att anläggningarna har en viss överkapacitet för att tillfälligt kunna hantera exempelvis fler slaktdjur eller mer mjölk.
Vi föreslår att krishanteringsplaner upprättas av varje producent, med hjälp av rådgivningsorganisationerna och de berörda myndigheterna, och i samverkan med andra producenter. Även på en regional nivå behöver krishanteringsplaner upprättas avseende exempelvis reservvatten och för att bistå primärproducenten vid foderbrist med nyttjande av annan mark för bete eller grovfoderskörd. På nationell nivå kan ökad kunskap om och vaksamhet för vissa klimatkänsliga sjukdomar behövas, och en säkrad tillgång till veterinär, diagnostik och behandling under kris.
Vi föreslår vidare forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskapen om animalieproduktionens anpassning, såsom om effekten av olika anpassningsåtgärder, om risker och möjligheter med att använda alternativa resurser, om varningssystem och om hur utvecklandet av producenters krishanteringsplaner kan stöttas.
Nyckelord
Kontakter
Ann AlbihnLaborator
Tel:018-674319ann.albihn@sva.seBilder
Länkar
Om
Farliga djursmittor kan få allvarliga konsekvenser, från lidande hos djur och människor till ekonomiska förluster och störningar i matförsörjningen. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet som genom diagnostik, forskning och rådgivning stärker Sveriges förmåga att bekämpa djursjukdomar som utgör hot mot kritiska samhällsfunktioner.
Friska djur – trygga människor.
Följ Statens veterinärmedicinska anstalt
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Statens veterinärmedicinska anstalt
Nya MASK-appen för häst lanseras idag18.3.2024 06:50:00 CET | Pressmeddelande
När hästägare använder en webbapp istället för pappersremiss får de som bonus också överblick över hästarnas parasitstatus över tid. Hästägande förenklas när analyser kan beställas, svar erhållas och avmaskningar läggas in direkt i mobilen.
Rapportera Fästing – 40 intressanta fynd följs upp20.12.2023 06:50:00 CET | Pressmeddelande
Nu har fästingsäsongen börjat avta och det är dags att utvärdera första året med Rapportera Fästing. Webbverktyget Rapportera Fästing lanserades i början av maj och sedan dess har mer än 20 300 fästingfynd rapporterats över hela landet.
SVA-forskare får Nobelpristagare som samarbetspartner8.12.2023 16:50:09 CET | Pressmeddelande
EU-kommissionen finansierar ett fyraårigt projekt för att utveckla ett vaccin mot Krim-Kongovirus. Projektet leds av Ali Mirazimi som arbetar vid Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt är adjungerad professor vid Karolinska Institutet. Ali Mirazimi har ett etablerat forskningssamarbete med Drew Weissman, årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, sedan 2017.
Kartteknologiskt samarbete viktig del i arbetet mot afrikansk svinpest, ASF5.12.2023 06:55:00 CET | Pressmeddelande
Ett 1000 kvadratkilometer stort område ska avsökas för att hitta vildsvinskadaver. Den digitala lösning som skapats för att kartlägga avsökta områden och kadaverfynd krävde kunskap och vilja att samarbeta från myndigheter, företag och Svenska jägareförbundet.
Hippocampusdagen 2023: Från betäckning till unghäst2.11.2023 06:50:00 CET | Pressmeddelande
På årets Hippocampusdag delar svenska hästexperter sin kunskap om hästens reproduktion och uppväxt. En unik möjlighet för hästmänniskor att tillgodogöra sig mycket kunskap på bara en dag. Alla är välkomna att delta digitalt fredagen den 10 november kl 9-16.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum