– Projektet handlar inte bara om att rädda en art – det är en del i ett större arbete för att på sikt rädda den biologiska mångfalden. Vitryggen är en värdemätare för biologisk mångfald i våra skogar. När vitryggens livsmiljö försvinner finns det en risk att många andra hotade och rödlistade arter också gör det, säger Karin Lexén generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Att antalet vitryggiga hackspettar ökar beror i stor utsträckning på arbete med att återskapa vitryggens livsmiljöer, gamla lövskogar med mycket död ved, och att vitryggar flugit in i norra Sverige från Finland. Men även Naturskyddsföreningens mångåriga arbete för att förstärka den vilda populationen, då ungfåglar uppfödda i avel släpps ut i det fria.

– Vi befinner oss i en naturkris med den kraftigaste minskningen av växt- och djurarter i mänsklighetens historia. Vi är därför mycket glada att kunna rapportera om att häckningarna ökar för denna lilla skara fåglar av en akut hotad art, säger Karin Lexén.

Naturskyddsföreningens arbete inom Projekt vitryggig hackspett har pågått i över trettio år, vilket inte hade varit möjligt utan ett stort ideellt engagemang och samarbete med andra aktörer. Arbetet går till stor del ut på att bevara och återställa vitryggens skogar genom att samverka och påverka myndigheter, markägare och arbeta för en ny skogspolitik.

– Men det räcker inte. Vill vi ha kvar vitryggen i Sverige krävs ett betydligt mer omfattande arbete för att skydda och återskapa vitryggens livsmiljö. Det handlar om skogar med lövträd och mycket död ved, en skogstyp som nästan försvunnit i Sverige till följd av det moderna skogsbruket med kalhuggning som främsta metod, säger Karin Lexén.

Häckningarna det senaste året har ägt rum i mellansverige och utmed Norrlandskusten.

I början av 1900-talet var vitryggig hackspett en häckfågel i större delar av landet. Men artens utbredningsområde minskade med drygt 90 procent under framför allt senare hälften av 1900-talet.

FAKTA OM VITRYGGIG HACKSPETT

• Vitryggig hackspett är en av Sveriges mest hotade fågelarter. Den är rödlistad som akut hotad (CR) och har varit det sen 1970-talet. 2022 har det observerats minst 60 individer i Sverige.
• Arten är beroende av lövskogar med en stor mängd död lövved, där den hittar sin föda som består av bland annat insektslarver.
• Huvudsakligt hot mot arten är bristen på äldre skogar med hög andel lövträd och gamla döda träd.