Rekordmånga får Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium ska bidra till att ge författare och översättare en möjlighet till fördjupning och arbetsro och därmed bidra till höjd litterär nivå och större läsupplevelser. I år kunde även översättare ansöka för att introducera okända, värdefulla författarskap och språk som annars inte så lätt hittar fram till förlagen.

Stipendiet har delats ut sedan 2011 och har ökat i antal. I år är det hela 16 personer som tilldelas 100 000 kronor vardera.

Stipendiater inom skönlitteratur:
Hana Al-Khamri skriver en roman om tre systrar som driver en separatistisk skönhetssalong i en Stockholmsförort. En berättelse om innanförskap i ett område som präglas av utanförskap. En salong som rymmer gemenskap såväl som intriger i skuggan av en tuff tillvaro.

Elisabeth Berchtold vill blottlägga språket som skapare av våra värderingar och världsbilder och skriva om komplexa existentiella teman som ifrågasätter könsroller och samhällsnormer. Genom poesi utforskar hon myter och känslor - om kärlekens frukt och döden som seglar in som ett gistet skepp på floden Styx.

Kerstin Norborg skriver en roman som utspelar sig under Honorine Hermelins sista månader. Den kända pedagogen och rektorn för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad håller på att förlora sitt språk och sina minnen, och vet om det. Vad händer med en människa som burits av sitt språk när det försvinner? Vad blir kvar?

Lydia Sandgren skriver en roman som kretsar kring sanning, skapande och berättande. Om en författare som får i uppdrag att skriva om en död dirigent där efterforskningarna leder till sådant som döljs, förtigs eller bara hamnat i skuggan - också i sin egen historia.

Stipendiater inom sakprosa:
Henrik Brandão Jönsson arbetar med ett projekt om migration som utgår från det portugisiska uttrycket saudade som beskriver en bitterljuv känsla av att både längta bort och längta hem. När allt fler föds i ett land och lever i ett annat håller saudade på att bli ett universellt begrepp.

Elin Anna Labba skriver en bok som för samman sin egen språklösa historia med sin fars samiska generation och deras trasiga minnen av nomadskoletiden i Sverige. Vad kan hon hämta, vad kan hon laga och vad måste hon bara lämna?

Sara Lövestam skriver om utseendet på och användningen av de bokstäver vi använder i svenska språket. Det ska bli en bok som går på djupet med bokstävernas historia, utveckling och betydelse, med särskilt fokus på Skandinavien.

Lawen Mohtadi skriver om unga kvinnor som gick med i den kurdiska befrielserörelsen i Iran på 70-talet och som idag lever i Sverige. En litterär skildring baserad på djupintervjuer – om utsatthet, vänskap, förlust och den omöjliga drömmen om frihet.

Elinor Torp skriver boken Staten och skuggstädarna där vi möter Chilo, som greps utanför statsministerns bostad tre dagar före julafton 2021 och många fler kvinnor som städar vårt land – utanför den svenska modellen

Johanna Westeson skriver om sin farfar som var präst i Karesuando på 1910-talet, under en tid och på en plats där grunden till så mycket av dagens samepolitik lades. Han var en kugge i det koloniala maskineriet och tycks samtidigt ha varit helt omedveten om sin roll som politisk aktör. Genom den berättelsen vill hon vidga och fördjupa kunskapen om Sveriges koloniala historia i Sápmi.

Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur:
Teresa Glads berättelse utspelar sig på en gård av radhus i Östra Orminge på 80-talet. Ulf Lundell är full och klär ut sig i gorilladräkt på den årliga karnevalen och Tommy, Conny och Jimmy visar snopparna i sandlådan. Livet är både hemskt och ibland så vackert att hjärtat vill sprängas i bröstet.

Oskar Kroon skriver om kärlek och minnen. Om en sommar när allt förändras. Om robotgräsklippare, näktergalar och om krigsfartygen som plötsligt bara finns där. En flicka som vill göra motstånd, en pojke som bara vill hem. Och pojkens glömska morfar som börjar få slut på livsluft.

Kristina Sigunsdotter skriver ett äventyr fyllt av magisk realism, mytologiska varelser och hemliga föreningar. Boken ska bli en illustrerad kapitelbok som utgår från Karin Boyes liv, texter och akvareller.

Stipendier inom översättning:
I väntan på rädslan – en novellsamling av Oğuz Atay (turkiska)
Mats Andersson vill bidra till att fördjupa och nyansera bilden av Turkiets litterära liv genom att översätta denna novellsamling från 1975 till svenska. Novellerna handlar just om rädslor - rädslor som kan födas av det obetydligaste av ting eller av de oväsentligaste av händelser men som gradvis tar över och förlamar den drabbades tankevärld på samma sätt som murgrönans rankor kan kväva ett ursprungligen starkt och friskt träd.

Rysk dikt – från Igorkvädet till Pussy Riot – en antologi (ryska mfl.)
Alan Asaid vill ge en översyn och en tentativ summering av ryskspråkig diktning genom kända och mindre kända texter och öden. Han vill visa en sorts historieskrivning genom poesi med kommenterande texter för en djupare förståelse.

Och de vände sina blickar mot Gud av Zora Neale Hurston (engelska)
Sofia Nordin Fischer vill översätta Their Eyes Were Watching God från 1937 som i USA räknas till de största litterära verken och som är obligatorisk läsning i många amerikanska skolor. Zora Neale Hurston – svart, kvinna, och uppväxt i amerikanska Södern – var en av de tongivande författarna inom den så kallade Harlemrenässansen i New York.

För mer information och kontakt med stipendiaterna, vänligen kontakta:
Karin Tengby, Natur & Kultur
Telefon: 073-040 4801, karin.tengby@nok.se