Riksåklagaren begär resning till nackdel för en person som frikänts för våldtäkt

Den tilltalade åtalades den 23 juni 2010 för våldtäkt mot barn. Attunda tingsrätt dömde den tilltalade den 10 november 2010 för bland annat våldtäkt mot barn till fängelse i två år och fyra månader. I mars 2011 ändrade Svea hovrätt (målnummer B 9043–10) tingsrättens dom och ogillade åtalet om våldtäkt mot barn.

- Åklagaren som har handlagt ärendet inkom den 20 maj 2019 med information till riksåklagaren om att Nationellt forensiskt centrum (NFC) på begäran av polisen gjort en förnyad analys av ett arkiverat DNA-prov. Denna gav stöd för att målsägandens DNA fanns på det material som säkrades 2010. Riksåklagaren beslutade därför den 3 juli 2019 att förundersökningen mot den tilltalade skulle återupptas, säger Lisbeth Johansson, överåklagare för handläggning av resningsärenden.

Förundersökning har nu genomförts. Ett nytt analysresultat har inkommit. Med anledning av vad som framkommit i den nya utredningen har riksåklagaren i dag ansökt om resning till nackdel för den i hovrätten frikända personen.

Kontakt

På grund av förundersökningssekretess kommer överåklagare Lisbeth Johansson inte att kunna uttala sig mer i resningsärendet.

Fakta

Resning i Högsta domstolen

En av få möjligheter som finns att angripa en dom som vunnit laga kraft är att, med stöd av nya omständigheter eller bevis, ansöka om resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång. När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning.

Resning till men, dvs. nackdel, för en åtalad

Ansökan om resning till nackdel för en åtalad person sker inte ofta i Sverige. Det har hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna.Sedan en brottmålsdom har vunnit laga kraft får resning beviljas till nackdel för den tidigare åtalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § rättegångsbalken. Målet får resas om brottet kan ge fängelse i mer än ett år. Det krävs att den som begär resning åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den åtalade sannolikt skulle ha dömts för brottet, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i det ursprungliga målet. En resning förutsätter dessutom att den som begär resning visar att det är sannolikt att det inte varit möjligt att åberopa omständigheten eller beviset vid rättegången eller genom att överklaga domen, eller att det funnits en giltig ursäkt för att inte göra det. Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att man får kännedom om det som man grundar sin ansökan på (58 kap. 4 §).

 

---

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20