Så hanterar vi gränsen mellan arbete och fritid

Bärbara datorer och smarta telefoner har gett oss nya möjligheter som gjort att gränsen mellan arbetstid och fritid alltmer suddas ut. Arbetslivet spiller över på privatlivet, och vice versa, på gott och ont.

– Riskerna är ett högre stresspåslag för hjärnan och att man inte får vila när man faktiskt behöver det. Det kan också leda till konflikter i hemmiljö. Och i förlängningen riskerar långvarig stress att bli en kostnad rent ekonomiskt för både arbetsgivare och för samhället, samtidigt som det orsakar lidande för individen om han eller hon blir utbränd och sjukskriven på grund av det, säger Kristina Palm, forskare på Karolinska Institutet.

Tillsammans med forskarkollegorna Ann Bergman och Calle Rosengren undersöker hon hur det nya gränslösa arbetslivet påverkar arbetet, individen och familjen.

– Men den nya tekniken är intressant, för den möjliggör ju också ett flexiblare arbete, vilket många vill ha. Och den gör kanske att man lättare kan kombinera arbetsliv och familjeliv. Så det är inte så att vi säger att tekniken är dålig, utan det gäller att vi lär oss hur man kan använda den på ett sätt som är hållbart för individen, säger Kristina Palm.

Genom intervjuer med medarbetare och deras partners, chefer och HR-experter hoppas projektet kunna ta fram någon form av riktlinjer som kan vara till hjälp för såväl medarbetare som chefer och HR-avdelningar.

– Så vitt man vet idag leder det här oreglerade arbetet till krockar mellan arbetslivet och privatlivet och skapar extra stress, både för den enskilde arbetstagaren och för familjen. Det här ligger inom ramen för Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, eftersom det har med psykosocial arbetsmiljö och arbetstider att göra. Så vi kommer också att fokusera på vad chefer och HR-avdelningar kan gör för att det ska bli hållbart, säger Kristina Palm.

I den första delen av projektet fick medarbetarna föra aktivitetsdagböcker över var, när och hur de använder den digitala tekniken för privata respektive arbetsrelaterade uppgifter.

Analysen av resultaten visar på sju olika beteenden (se nedan). Det finns inte ett som är bäst. Ett beteende som är bra för en person kan stressa en annan. Men om beteendet påverkar välmåendet finns det all anledning att se över sitt beteende.

– Vi kan redan nu se att en del av de som fyllt i aktivitetsdagboken ändrat sitt beteende. Så den här dagboken kan kanske i sig bli ett verktyg för att jobba med de här frågorna ute i olika organisationer, säger Kristina Palm.

Sju olika sätt att hantera det gränslösa arbetslivet på

1. Totalsepareraren
Totalsepareraren håller isär arbete och privatliv helt och hållet.

2. Platssepareraren
Platssepareraren låter den fysiska platsen bestämma vad som är arbete och privatliv. Arbetet sker på arbetsplatsen, och hellre än att ta med jobbet hem sitter platssepareraren kvar tills det är klart.

3. Tidssepareraren
Tidssepareraren låter arbetstiden bestämma. Själva arbetet kan utföras på arbetsplatsen, hemma eller på ett kafé till exempel.

4. Privatlivsintegreraren
Privatlivsintegreraren låter privatlivet spilla över på arbetslivet men inte tvärtom. Bokar till exempel läkarbesök eller kollar sociala medier på arbetet.

5. Arbetslivsintegreraren
Arbetslivsintegreraren låter arbetet komma in i privatlivet men inte tvärtom. Kollar exempelvis jobbmail i alla möjliga privata sammanhang.

6. Totalintegreraren
Totalintegreraren låter det vara ett fritt flöde mellan arbete och privatliv utifrån behov.

7. Inkonsekventen
Inkonsekventen beter sig på olika sätt och har ingen tydlig strategi. Vill kanske vara en tidsseparerare men lyckas inte och byter inriktning.

Källa: Ny Teknik