Så här ser lärarna på gymnasieskolan efter reformen
– Svaren visar att lärarna upplever att det har blivit tydligare vad de ska undervisa om. Detta är positivt för likvärdigheten eftersom det gör att eleverna i större utsträckning lär sig samma saker under sin gymnasietid oavsett skola, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.
Gymnasiereformen 2011 innebar många förändringar för gymnasieskolan. Den skulle bli tydligare och mer likvärdig. Alla elever ska nå målen och fler ska klara sina studier på tre år. Skolverkets enkät om vilka förändringar reformen har inneburit besvarades av drygt 3 600 gymnasielärare och genomfördes 2015.
Tydligare och mer relevant innehåll
Nio av tio lärare tycker att de nya ämnesplanerna gör det tydligt vad undervisningen ska innehålla. Många anser att det därmed har blivit lättare att planera sin undervisning men att friheten att avvika från innehållet i ämnesplanerna har minskat. Nära varannan yrkeslärare tycker att innehållet i ämnena för respektive bransch är mer relevant nu än före reformen. 14 procent anser att relevansen har minskat.
Elever ser målen tydligare
En majoritet av lärarna är överens om att eleverna bättre förstår vad de måste prestera för de olika betygen. Omkring hälften av lärarna anser också att innehållet i de olika utbildningarna har blivit tydligare för eleverna. Samtidigt ser många lärare att fler elever behöver stöd och hjälp och att insatserna för dessa elever har förbättrats.
Sämre förkunskaper
Med gymnasiereformen 2011 höjdes antagningskraven för att eleverna skulle vara bättre förberedda för sina gymnasiestudier. Nu krävs bland annat fler godkända betyg för att bli behörig till de nationella programmen. Trots detta anser nästan var fjärde gymnasielärare att elevernas förkunskaper har försämrats jämfört med före reformen. Endast sju procent av lärarna anser att elevernas förkunskaper har förbättrats.
– En viktig del av reformen var att gymnasieskolan skulle ta vid efter grundskolans nivå. Vi kommer att fortsätta undersöka hur skolformerna hakar i varandra och om det finns skäl till att ändra något, säger Torun Rudin.
Hög nivå i ämnesplanerna
Nästan varannan lärare svarar i enkäten att ämnesplanerna håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Detta framkom även i motsvarande enkätstudie som Skolverket gjorde 2012. Uppfattningen gäller både lärare i yrkesämnen och lärare i teoretiska ämnen, med viss variation mellan de olika ämnena.
Vid två tillfällen, 2012 och 2015, har Skolverket genomfört enkätstudier där gymnasielärare har fått svara på frågor om hur de upplever förändringar efter gymnasiereformen 2011 (Gy 2011). Många frågor har upprepats vilket gör att svaren går att jämföra över tid.
För frågor om gymnasieskolan kontakta
Torun Rudin, enheten för gymnasieskola, 08-527 336 04
För frågor om undersökningen kontakta
Thomas Furusten, undervisningsråd, 08-527 336 93
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum