Skolverket

Så här ser lärarna på gymnasieskolan efter reformen

Dela
Tydligare innehåll i undervisningen för både lärare och elever. Eleverna förstår bättre vad de måste prestera för olika betyg. Samtidigt håller ämnesplanerna för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Detta är några av gymnasielärarnas uppfattningar i Skolverkets senaste enkät om vad gymnasiereformen 2011 har inneburit.

– Svaren visar att lärarna upplever att det har blivit tydligare vad de ska undervisa om. Detta är positivt för likvärdigheten eftersom det gör att eleverna i större utsträckning lär sig samma saker under sin gymnasietid oavsett skola, säger Torun Rudin, enhetschef på Skolverket.

Gymnasiereformen 2011 innebar många förändringar för gymnasieskolan. Den skulle bli tydligare och mer likvärdig. Alla elever ska nå målen och fler ska klara sina studier på tre år. Skolverkets  enkät om vilka förändringar reformen har inneburit besvarades av drygt 3 600 gymnasielärare och genomfördes 2015.

Tydligare och mer relevant innehåll

Nio av tio lärare tycker att de nya ämnesplanerna gör det tydligt vad undervisningen ska innehålla. Många anser att det därmed har blivit lättare att planera sin undervisning men att friheten att avvika från innehållet i ämnesplanerna har minskat. Nära varannan yrkeslärare tycker att innehållet i ämnena för respektive bransch är mer relevant nu än före reformen. 14 procent anser att relevansen har minskat.

Elever ser målen tydligare

En majoritet av lärarna är överens om att eleverna bättre förstår vad de måste prestera för de olika betygen. Omkring hälften av lärarna anser också att innehållet i de olika utbildningarna har blivit tydligare för eleverna. Samtidigt ser många lärare att fler elever behöver stöd och hjälp och att insatserna för dessa elever har förbättrats.

Sämre förkunskaper

Med gymnasiereformen 2011 höjdes antagningskraven för att eleverna skulle vara bättre  förberedda för sina gymnasiestudier. Nu krävs bland annat fler godkända betyg för att bli behörig till de nationella programmen. Trots detta anser nästan var fjärde gymnasielärare att elevernas förkunskaper har försämrats jämfört med före reformen. Endast sju procent av lärarna anser att elevernas förkunskaper har förbättrats.

– En viktig del av reformen var att gymnasieskolan skulle ta vid efter grundskolans nivå. Vi kommer att fortsätta undersöka hur skolformerna hakar i varandra och om det finns skäl till att ändra något, säger Torun Rudin. 

Hög nivå i ämnesplanerna

Nästan varannan lärare svarar i enkäten att ämnesplanerna håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Detta framkom även i motsvarande enkätstudie som Skolverket gjorde 2012. Uppfattningen gäller både lärare i yrkesämnen och lärare i teoretiska ämnen, med viss variation mellan de olika ämnena.

Vid två tillfällen, 2012 och 2015, har Skolverket genomfört enkätstudier där gymnasielärare har fått svara på frågor om hur de upplever förändringar efter gymnasiereformen 2011 (Gy 2011). Många frågor har upprepats vilket gör att svaren går att jämföra över tid.

För frågor om gymnasieskolan kontakta

Torun Rudin, enheten för gymnasieskola, 08-527 336 04

För frågor om undersökningen kontakta

Thomas Furusten, undervisningsråd, 08-527 336 93

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye