Skolverket

Så kan betygssystemet förbättras

2.5.2016 07:00 | Skolverket

Dela

De flesta lärare är positiva till att det införts fler betygssteg men majoriteten anser att kunskapskraven är otydliga. Skolverkets utvärdering visar också att många lärare upplever problem med tröskeleffekter - att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav.

- Många lärare tycker att betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upplever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer. Därför presenterar vi flera förslag till förbättringar. En av åtgärderna kan börja användas redan nu i vårens betygsättning, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket.

Utvärdering visar på problem

Den nya betygskalan med A-F och kunskapskrav för betygsstegen A, C och E infördes 2011 som en del i regeringens reform med nya läroplaner och kursplaner. Syftet var att skapa tydlighet och precisera mål och krav för att öka likvärdigheten och förbättra elevernas kunskaper. Skolverkets utvärdering av betygsskalan och kunskapskraven bygger på enkäter och intervjuer med lärare och elever i årskurs 7-9 i grundskolan och gymnasieskolan samt analyser av statistik.

  • En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg har införts eftersom de anser att det möjliggör en mer rättvis betygsättning.
  • Nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg. Samtidigt anser en majoritet av lärarna att det finns problem med tröskeleffekter. Det upplevs exempelvis som orättvist att ge betyg D till en elev som uppnått alla delar av kunskapskravet för A utom en del där eleven presterat på E-nivå.
  • Mindre än hälften av lärarna upplever att kunskapskraven är tydliga. Den största svårigheten ligger i att konkretisera och tolka de värdeord som skiljer de olika betygsstegen åt. Färre elever upplever att det är tydligt vad som krävs för olika betygssteg än tidigare.
  • Likvärdig betygssättning betyder att elevers kunskaper bedöms på samma sätt oavsett vilken klass eller skola eleven går i. Mer än hälften av lärarna anser att det finns problem med att uppnå en likvärdig betygssättning i den egna skolan. Ännu fler lärare anser att det är svårt att uppnå en likvärdig betygssättning inom kommunen och nationellt. Analyser av statistik visar att likvärdigheten i betygssättningen inte har förbättrats.

Åtgärder för bättre betygssättning

I uppdraget från regeringen ingår också att komma med förslag till förändringar i betygsystemet. Några av förslagen handlar om sådant som kan förändras på sikt eller behöver utredas mer. Skolverket presenterar också en förändring som kan användas av lärare direkt.

  • Utvidga innebörden av ” till övervägande del” för betygsstegen B och D. Betygsstegen B och D har inga egna kunskapskrav. För att få B eller D ska eleven ha uppnått alla delar i kunskapskravet för det underliggande betygssteget och ”till övervägande del” för det närmast överliggande betygssteget. Det har sedan tidigare inneburit att en elev som uppfyller hela kunskapskravet för C och merparten av kunskapskravet för A, får B i betyg. Skolverket utvidgar nu betydelsen av ”till övervägande del”. Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B istället för C, och tröskeleffekterna minskar. Den utvidgade innebörden av "till övervägande del" kan tillämpas omedelbart och den kommer också att förtydligas i Skolverkets allmänna råd och stödmaterial.
  • Motverka konsekvenser av mycket ojämna kunskapsprofiler. Elever som uppnår A-nivå i alla delar av ett kunskapskrav utom ett där eleven inte når mer än E-nivå kan idag inte få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärare i dessa fall ges möjlighet att även sätta C eller B. Även detta är ett sätt att motverka tröskeleffekter. Hur en sådan regeländring skulle se ut behöver först utredas för att avgöra vilka konsekvenser det får, bland annat för urval till högre utbildning. Förslaget kräver beslut från regeringen.
  • Ändra i kunskapskraven. I en del ämnen finns mycket snäva och detaljerade formuleringar i kunskapskraven. Detaljer i kraven försämrar lärarnas möjligheter att vid flera tillfällen pröva elevernas kunskaper mot alla delar av ett ämnes kunskapskrav. Istället ökar riskerna att enstaka sämre prestationer får oproportionerligt stor betydelse för elevernas betyg. Mer övergripande beskrivningar motverkar tröskeleffekter och ger ett bättre stöd för en allsidig bedömning och betygssättning. Åtgärden skulle samtidigt leda till att kunskapskraven blir mindre omfattande och får ett rakare och enklare språk. I samband med denna justering ser Skolverket också över vilka kunskapsuttryck och värdeord som används. Dessa förändringar kan Skolverket besluta om för grundskolan men det kräver regeringsbeslut för de ämnen som alla elever i gymnasieskolan ska läsa.
  • Utred fler steg för underkänt och riktmärken istället för kunskapskrav. I arbetet med att ta fram förslag har Skolverket tittat på betygssystem internationellt. I Sverige är gränsen mellan godkänt och icke godkänt skarp. I några länder finns flera betygssteg för underkänt. Det syftar främst till att motivera elever att komma närmare den godkända gränsen. I några andra länder används riktmärken istället för kunskapskrav för olika betygssteg. Ett kunskapskrav anger en lägsta gräns för att få ett betyg. Ett riktmärke anger de typiska kunskaperna hos en elev med ett visst betyg. Det skulle öppna upp för en mer kompensatorisk bedömning av elevers kunskaper. Dessa två förändringar - fler steg för underkänt och riktmärken - är stora och genomgripande förändringar vars konsekvenser behöver utredas ordentligt innan man eventuellt går vidare med förändringar.

- Flertalet av de åtgärder vi presenterar kan göras inom ramen för det nuvarande betygssystemet. Andra förslag innebär större förändringar. Vi lämnar nu över våra förslag till regeringen som får avgöra hur de vill gå vidare, säger Karin Hector Stahre. 

Kontaktuppgifter

För frågor om Skolverkets förslag kontakta Karin Hector- Stahre, enhetschef 08-52733276

För frågor om utvärderingen kontakta projektledare Katalin Bellaagh 08-527 332 50

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Fleminggatan 14
106 20 Stockholm

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Skriv in din e-postadress så får du ett mejl när vi har något nytt att berätta.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

PISA: Var femte 15-åring känner sig ensam i skolan9.5.2017 07:00Pressmeddelande

Omkring var femte 15-åring känner sig ensam och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Endast drygt två av tre elever känner sig hemma i skolan. Det visar enkätsvar från PISA 2015 som publiceras i en ny rapport. Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest. Rapporten visar också att var sjätte svensk 15-åring utsatts för mobbning i skolan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum