Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Så påverkar ”sms-jobb” ungas ekonomi och livssituation

Dela

I dag presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, delrapport två i attityd- och värderingsstudien bland unga. Den visar hur unga i dag ser på studier, arbete och arbetsmarknad.

- Dagens unga vill ha ett meningsfullt arbete och som går att kombinera med fritid- och familjeliv. Vi ser också att unga med till exempel sms-anställningar är lika oroade för sin ekonomi och bostadslöshet som unga arbetslösa, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten Unga med attityd 2019 – arbete och arbetsmarknadär den andra av tre delrapporter om ungas attityder och värderingar som MUCF publicerar i år. Den bygger på en enkät till 6 000 slumpvis utvalda unga i åldern 16–29 och den genomfördes hösten 2018.

- Ungas inträde och etablering på arbetsmarknaden är i första hand en fråga om unga människors möjlighet till egen försörjning och ett självständigt liv. Samtidigt är ungas inträde på arbetsmarknaden också en förutsättning för god samhällsekonomi, säger Lena Nyberg.

- En trend är att tidsbegränsade anställningar för unga blir allt vanligare, det som i debatten ibland kallas ”ring och spring” eller ”sms-anställning”. Därför har vi årets enkät valt att ta med dessa i frågor om psykisk ohälsa och oro bland unga med olika anställningsformer.

Studerar för bättre jobb

Rapporten visar att 57 procent av de unga studerar eller planerar att studera vidare. De två vanligaste skälen, både bland tjejer och killar, är att ”få större möjligheter till ett bättre jobb” och att ”få det jobb som jag verkligen vill ha”. Färre studerar vidare för att slippa vara arbetslösa. Var sjätte ung person uppger det som skäl, medan var fjärde gjorde det år 2007 och år 2013.

Det är också vanligare att killar vill studera vidare för att utvecklas som person och ha roligt under studenttiden.

Eget ansvar för att få jobb

Allt fler unga tycker att de själva har ansvar för att komma in på arbetsmarknaden. Det blir också allt vanligare bland unga att tycka att det är okej med lägre lön än vuxna om det ger fler jobb, drygt tre av tio unga tycker så och andelen är högre bland killar än bland tjejer. Sedan frågan ställdes första gången har andelen som instämmer ökat vid varje mättillfälle, från 23 procent 2007 till 34 procent 2018.

Unga prioriterar förutsägbarhet och trygghet i anställning, att veta när en ska arbeta nästa gång. Nästan åtta av tio unga tycker att det är viktigt med fast anställning för att de ska vara intresserade av ett arbete. Det blir också vanligare att unga vill ha ett arbete på den ort där de bor.

Otrygga anställningar påverkar

Resultaten visar att unga (16–29 år) med behovsanställning i samma utsträckning som unga arbetslösa har svårigheter med löpande utgifter och oroar sig för sin ekonomi och för bostadslöshet. Unga med fast anställning har mindre psykisk ohälsa, än unga med tillfälliga anställningar och unga arbetslösa. Unga som varit arbetslösa en längre tid, eller flera kortare perioder, har mer psykisk ohälsa än unga som enbart varit arbetslösa vid ett tillfälle och de som aldrig varit ofrivilligt arbetslösa.

- Andelen unga som inte är nöjda med sina arbeten ökar, jämfört med år 2013. Varför vet vi inte riktigt men vi ser att otrygga anställningsformer tydligt påverkar ungas levnadsvillkor och det är en fråga som måste diskuteras mer. Goda villkor för unga på arbetsmarknaden är en förutsättning för att det ungdomspolitiska målet ska kunna realiseras, säger Lena Nyberg.

Attityd- och värderingsstudien är en del av uppföljningen av den statliga ungdomspolitiken. Den genomfördes första gången 1993 av dåvarande Barn- och ungdomsdelegationen och därefter av MUCF (tidigare Ungdomsstyrelsen) 1997, 2003, 2007 och 2013. I rapporten presenteras inte bara ungas attityder och värderingar, utan deras svar jämförs också med en äldre kontrollgrupp (30 år och äldre).

Den första delen av studien ”Unga med attityd 2019” presenterades i maj i år. Rapporten heter Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati”, och den visar bland annat att sjukvården för första gången är den viktigaste samhällsfrågan för unga, både bland tjejer och killar. Varannan ung rankar sjukvården högst. Migration, integration, klimat och jämställdhet är andra viktiga frågor. Studien visar också att intresset för politik ökar bland unga.

Kontaktperson: Sofia Zere, avdelningschef, 010-160 10 08, sofia.zere@mucf.se

Läs mer om MUCF:S uppföljning av den statliga ungdomspolitiken

Läs mer om Attityd- och värderingsstudien på MUCF:S hemsida

 

Nyckelord

Bilder

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye