"Så ska Stockholm växa med kvalitet"

Till år 2040 beräknas regionen ha tre miljoner invånare, varav 1,3 miljoner bor i Stockholms stad. Joakim Larsson(M) är Stockholms stadsbyggnadsborgarråd och därmed ansvarig för stadsbyggnadsfrågorna. Att hålla en fortsatt hög takt i bostadsbyggandet är nödvändigt och kvalitet ska gå hand i hand med kvantitet. Stockholm ska växa hållbart och fortsätta vara en attraktiv stad, för både stockholmare och för omvärlden.

Vad lägger du in i begreppet attraktivitet, när vi talar om bostäder?
”Attraktivitet grundar sig på många faktorer. Med vår stora tillväxt måste Stockholm vara attraktivt för människor i alla skeden av livet. Stockholm ska kunna tillfredsställa en rad olika behov och erbjuda ett ständigt växande antal människor möjligheten att växa upp, bo, studera, arbeta, skaffa familj och ha en fin livskvalitet även på ålderns höst”, säger Joakim.

”Här har Einar Mattsson och andra byggherrar, såväl tidigare som senare, bidragit till Stockholms utveckling och själ. Staden har ju vuxit fram i olika skeden och vi brukar tala om att stadens ”årsringar” representerar olika tidsepoker. Idag har vi en mångfald som kan tilltala många olika smaker och som gör att de allra flesta kan finna en plats att trivas på i Stockholm”.

Hög kvalitet i stadsutvecklingen
I somras antog Stockholms stad Vision 2040, styrdokumentet som ska visa vägen framåt. Där slås det bland annat fast att Stockholm ska bli känt som en av världens tryggaste, renaste och mest tillgängliga storstäder.

Hur viktiga är aspekter som trygghet och miljö för Stockholms attraktivitet?
”De är centrala – det handlar om människors livsmiljö. Miljömässigt ligger vi sedan länge väldigt bra till. Stockholm är en grön och blå stad där vi kan njuta av grönområden och bada i stadens centrala delar och dessutom finns rika naturmiljöer bara några tunnelbanestationer bort. För tiotalet år sedan utsågs Stockholm till Europas första miljöhuvudstad och det var ett resultat av ett arbete som pågått under väldigt många år och olika politiska majoriteter. Trygghetsarbetet är också ett långsiktigt, ständigt pågående arbete som involverar alla aktörer som bidrar till att Stockholm växer och utvecklas”.

Vilken roll har fastighetsägarna i trygghetsarbetet?
”Välskötta och välplanerade områden är en otroligt viktig del av trygghetsaspekten. Ser man till att klottersanera, att belysning fungerar, att det är snyggt och prydligt, så får inte otryggheten det fäste som den annars riskerar få. Där fastighetsägare dessutom tar gemensamt ansvar för den offentliga miljön blir de positiva effekterna ännu större. Det här är en utveckling som jag gärna ser mer av och det finns många fastighetsägare som på olika sätt gör insatser för att människor ska känna sig trygga i staden”.

Vad vill du se i stadsutvecklingen?
”Jag tror på en blandad stad, där det som byggs är av hög kvalitet. Vi ska se till att ha en stadsmässighet, att vi bygger vidare på de erfarenheter som man fått när staden vuxit fram. Till exempel att man gör skillnad på vad som är offentligt och privat i stadsmiljön, att man har kvartersstruktur och möjlighet till slutna gårdar där det passar. Att man undviker alltför öppnaytor där människor kan känna otrygghet. Kvalitet handlar också om att ta vara på det som redan finns på platsen. Att vara noga med anpassningen, så att ett tillägg upplevs positivt och inte tvärt om. Det handlar mycket om arkitektur, men framför allt om att förstå helheten på platsen. När man växer så snabbt som vi gör i Stockholm, så behöver man jobba tillsammans med de berörda i ett område och lyssna in vad som gör området speciellt”.

Långsiktighet och innovationsförmåga
Människor kommer alltid att ha olika behov i olika skeden i livet. Under pandemiåret 2020 har vi dessutom sett prov på förändrade beteendemönster och behov som mycket väl kan bli mer eller mindre permanenta. Till exempel att behovet av service och utbud närmare bostaden ökar för många.

Vad är viktigt för att bygga en stad som fungerar för många?
”Om man bygger både bostadsrätter och hyresrätter i ett område så är det ju klart att det finns större förutsättningar för människor att välja hur man vill bo. Varierande lägenhetsstorlekar, anpassade lösningar och olika upplåtelseformer skapar möjligheter för fler att hitta sitt ideala boende. I pandemins spår har dessutom distansarbete blivit en nödvändighet och det ställer nya krav på hemmets funktionalitet. Här gäller det för alla att tänka till i planarbetet – att kunna arbeta och bo i samma område blir oerhört viktigt. För att kunna bygga bostäder måste det också finnas fungerande infrastruktur och kommunikationer, tillgång till arbetsplatser och skola, vårdinrättningar och äldreomsorg, butiker och kultur. Rätt funktioner och service behöver finnas för att staden ska vara attraktiv och hållbar”.

Hur kan bostadsaktörerna bidra för att hjälpa till att möta nya behov?
”Genom att jobba på som vanligt. Många tror att det är politiken som bestämmer hastigheten i utvecklingen, men så är det faktiskt inte. Mycket av utvecklingen kring miljöarbete, innovativt byggande och social hållbarhet kommer från aktörerna själva, som ligger närmast marknaden. Man vet vad som efterfrågas och vill leva upp till det. Därför har vi idag en fantastisk utveckling inom byggsektorn. När sedan ett fastighetsprojekt är sjösatt är det viktigt att det finns en flexibilitet i planarbetet, att man vid behov kan ställa om. Det kan till exempel handla om att små lägenheter behöver bli större, eller vice versa, samt att möjliggöra för olika verksamheter”.

Med tanke på målsättningen framåt, vad värdesätter du främst hos en bostadsaktör i Stockholm?
”Den frågan är enkel att svara på. Vi vill jobba med aktörer som är långsiktiga, som är här för att vara en del av Stockholms utveckling. Det duger inte med ’tomtebloss’ i stadsutvecklingen. De aktörer som står för långsiktighet i både byggande och förvaltning är otroligt viktiga för staden. De känner till agendan, förstår utmaningarna och ser möjligheterna. Till långsiktigheten hör också att tänka på staden mellan husen – att bygga för en trygg och levande stad där människor ser varandra. 2020 har visat att det går att bygga en stad trots rådande kris. Och det beror på alla de människor som ändå är positiva och ser möjligheter”, avslutar Joakim Larsson.