WSP

Så utmanas Sveriges elsystem enligt ny kartläggning – skillnaderna i landet är stora

Dela

Fram till 2045 kommer Sveriges totala elanvändning att öka med mellan 40 och 60 procent. Mot bakgrund av detta har analys- och teknikkonsultföretaget WSP gjort en genomlysning av svenska kommuners förutsättningar. Resultatet visar att bristerna kring elförsörjningen kommer bli påtagliga på fler håll framöver. En rejäl ökning av vindkraft samt ny teknik för lagring väntas bli lösningen, men först behöver ansvarsfrågan redas ut, menar WSP.

Prognos av det framtida elbehovet.
Prognos av det framtida elbehovet.

År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet. Den omställning som väntar ställer även krav på både beslutsfattare och branschen. Det visar WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”. Framförallt krävs en tydligare ansvarsfördelning, om samhället ska klara av framtidens elförsörjning:

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan idag och kommer öka ytterligare. Nu när effektbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut. Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner? I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.

Enligt rapporten väntas industrin i Sverige öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år. Enligt rapporten finns det lösningar på detta, men det är bråttom. Med väderberoende energikällor behövs krav på nya lösningar för lagring av el, där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.

– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Vi behöver övergå till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.  

WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop” i korthet: 

  • De regionala skillnaderna måste tas på allvar. Som det ser ut i dag får skillnaderna bland annat som konsekvens att nya verksamheter inte kan etablera sig på vissa platser i landet och att invånare påverkas olika mycket av avbrott i energiförsörjningen beroende på var de är bosatta. Kommunerna har olika strategier och det behövs en gemensam nationell plan för att balansera de olika regionala förutsättningarna.
  • Den nuvarande marknadsmodellen medför att elpriserna minskar när utbudet ökar med mer sol och vind i elsystemet. Det behövs en justerad marknadsmodell, en övergång till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande.
  • I ett elsystem med stora andelar sol- och vindkraft är det viktigt att kunna lagra el. De två lagringsformer som kommer att vara dominerande är batterier och vätgas. Under 2020 antog EU en vätgasstrategi, som kommer att driva på utvecklingen och de tekniska lösningar som krävs för att kunna utnyttja vätgasens potential.
  • Vindkraft och vattenkraft kommer att vara stommen i framtidens energimix. Dock finns stora hinder för utbyggnad av vindkraft, som till exempel kapacitetsbrist i näten och långsamma tillståndsprocesser. Detta behöver utredas skyndsamt för att vi ska klara av omställningen till hållbar energiproduktion. Svensk Vindenergi spår att havsbaserad vindkraft kommer att öka markant efter år 2026, och potentialen för sådan vindkraft är stor.
  • Underhållet av elnätet är eftersatt, stora delar av Sveriges elsystem närmar sig en ålder på 50 år och en majoritet av nätet kommer behöva bytas ut. Därtill behöver ledningarna från norr till söder byggas ut. Här är tillståndsprocesserna för att bygga nya kraftledningar det största hindret för snabb utbyggnad, men också brist på personal som ska utföra arbetet.
  • Ansvarsfrågan behöver redas ut och tydliggöras under 2021.

På wsp.com kan du läsa mer och ser hur det ligger till i din kommun

Ladda ner rapporten i sin helhet (pdf)

Kontakter

Bilder

Prognos av det framtida elbehovet.
Prognos av det framtida elbehovet.
Ladda ned bild
Anna Nordling, energiexpert WSP
Anna Nordling, energiexpert WSP
Ladda ned bild
Patrik Nilsson, Nordic head of strategic energy advisory
Patrik Nilsson, Nordic head of strategic energy advisory
Ladda ned bild

Om

WSP
WSP
Arenavägen 7
12188 Johanneshov

010-7225000http://www.wsp.com

WSP är en av världens ledande rådgivare och konsultbolag inom samhällsutveckling. Vi utvecklar allt ifrån städer och transportsystem till vattenförsörjning och höga hus. Med 48 700 medarbetare i över 40 länder samlar vi experter inom analys och teknik, för att framtidssäkra världen. I Sverige har vi omkring 4 150 medarbetare.

Följ WSP

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WSP

Resa kollektivt säkrare än matbutiker menar pendlare - ny forskningsrapport om attityder i kollektivtrafiken under pandemin11.1.2021 06:45:00 CETPressmeddelande

Antalet resenärer i kollektivtrafiken har minskat dramatiskt sedan Covid-19 började spridas. Men pandemin har inte bara påverkat antalet resenärer, utan också känslorna hos de som reser. Stämningen i kollektivtrafiken har blivit mildare, och en sorts gemensam respekt har vuxit fram. Samtidigt har en del osäkerhet kring tidigare självklara beteenden uppstått, exempelvis vilket agerande som är rätt då en medpassagerare behöver hjälp.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum