Samordningen och informationen runt restnoterade läkemedel ska förbättras

– Tillgänglighet av läkemedel är en viktig samhällsfråga och ett av våra fokusområden. Läkemedelsverket kommer inte att kunna förhindra att bristsituationer uppstår, men vi tror att det här uppdraget kan leda fram till lösningar som kan lindra restnoteringarnas konsekvenser för patienter och hälso- och sjukvården,säger Maja Marklund direktör vid Läkemedelsverket.
 
I ett första steg handlar uppdraget om att utreda och föreslå lämpliga former för samordning mellan berörda intressenter inom försörjningskedjan för läkemedel.

I uppdragets andra del ingår att se över hur Läkemedelsverket kan vidareutveckla sin information vid bristsituationer eller potentiellt kritiska bristsituationer till följd av restnoteringar eller andra störningar i försörjningskedjan.

– Slutmålet med arbetet som vi nu påbörjar är att minimera antalet som leder till allvarliga bristsituationer, avslutar Maja Marklund.

Ett läkemedel kallas restnoterat när det under en period inte går att beställa från tillverkaren, det vill säga när innehavaren av godkännande för försäljning av läkemedlet, inte kan leverera det.

Det kan finnas flera olika anledningar till att ett företag tillfälligt inte kan leverera sitt läkemedel; till exempel problem i tillverkningen, brist på aktiv substans eller att efterfrågan på läkemedlet blir oväntat hög. När det under en period inte går att beställa ett läkemedel från en tillverkare så arbetar man på flera håll för att hitta en lösning för patienten.

Läkemedelsverket ansvarar dels för att uppdatera en restnoteringslista med information och råd kring anmälda restnoteringar, dels för den e-tjänst där företag anmäler restnoteringar.

Den första delen av uppdraget, som rör samordning mellan berörda aktörer, ska redovisas senast den 31 januari 2020. Den andra delen av uppdraget, som rör vidareutveckling av informationsgivning, ska redovisas senast den 30 juni 2020.