Satellitbilder avslöjar: ju längre norrut desto sämre ungskogar
Den nya statistiken visar att ungskogen mår sämre ju längre norrut i landet man kommer. I Norrbotten är 42 000 hektar eller 19 procent av ungskogen mycket gles. Motsvarande siffra för Jämtland är 19 000 hektar som i länet motsvarar 10 procent av ungskogen. (Se karta nedan!)
─ Våra nya resultat visar att läget är mest allvarligt i Norrbottens län och att ungskogen i inlandet har en sämre utveckling jämfört med kusten, säger Tobias Gramner, projektledare för samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige.
2019 kunde Skogsstyrelsen slå larm om att en stor andel av ungskogarna i Norrbotten och Västerbotten är glesa, växer dåligt och till och med riskerar att dö. Begreppet multiskadad skog etablerades eftersom träden ofta drabbats av flera skador samtidigt (mer fakta nedan).
Sedan dess har tekniken förfinats för att bli mer träffsäker och bättre på att identifiera och avgränsa ungskogar som utvecklas mycket dåligt. Analysen baseras på 20–30 år gamla hyggen där statistik från satellitbilder beräknats för olika delar av varje enskilt hygge. Genom att jämföra gamla och nya satellitbilder kan ungskogarnas utveckling följas över tid.
Törskatesvamp och älgbete främsta orsakerna
Skogsstyrelsen bedömer att huvudorsaken till de glesa ungskogarna och att de växer dåligt är ett högt betestryck av älg men även olika skadesvampar. Framför allt har skador från törskatesvamp påverkat ungskogarna negativt, inte sällan i kombination med andra skador.
─ Förutom att skogsägare drabbas ekonomiskt innebär skadorna i ungskogen att skogens bidrag till varor och tjänster som kan ersätta vårt fossilberoende minskar men också att koldioxidupptaget sjunker och påverkar vårt klimat negativt, säger Tobias Gramner.
I värsta fall är skadorna så allvarliga att skogsägaren tvingas avverka i förtid och plantera ny skog vilket medför stora förluster. Det är viktigt att skogsägare lär sig känna igen de vanligaste skadorna och vad de kan göra åt dem. I skadade och glesa ungskogar måste skötseln ofta anpassas vilket ställer stora krav på skogsägaren.
Ny digital webbutbildning
Därför lanserar nu Skogsstyrelsen en digital utbildning som riktar sig till skogsägare i norra Sverige.
─ Många har svårt att känna igen olika skadesvampar och är osäkra på hur skadade bestånd kan skötas. Vi hoppas att så många som möjligt går utbildningen för att skaffa sig mer kunskap och därmed minska skadorna, säger Tobias Gramner.
Här kan du se filmerna om olika skador som ingår i den nya utbildningen: Skogsstyrelsen - Multiskadad ungskog
Mer fakta:
Samverkansprojektet Multiskadad ungskog i norra Sverige: För att försöka vända trenden och inhämta mer kunskap om orsakerna bakom de dåligt växande ungskogarna startade Skogsstyrelsen upp ett samverkansprojekt 2020. Deltagare i projektet: SLU, Skogforsk, Svenska Kyrkan, Svenska Jägareförbundet, Holmen, SCA, Norra Skog och Sveaskog.
Multiskadad ungskog: Skogen kallas för multiskadad när flera skadefaktorer tillsammans påtagligt påverkar trädens vitalitet, tillväxt och överlevnad. I norra Sverige är tallskogarna mest utsatta. I dagsläget bedöms älg och törskatesvamp ha förorsakat de största skadorna och de största ekonomiska förlusterna. Bland andra skador finns gremmeniella, knäckesjuka och snöskytte på tall samt granrost, skvattramrost och grankotterost på gran. De olika skadorna kan förekomma i olika kombinationer och frekvens från plats till plats, fläckvis också som en enda skada.
Mer information:
Tobias Gramner, projektledare, Skogsstyrelsen, 0970-643 45, 072-514 66 11, tobias.gramner@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se
Bilder
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Satsning på kompetens ska göra skogsbruket mer miljösmart26.2.2024 08:00:53 CET | Pressmeddelande
Nu satsar Skogsstyrelsen på att höja skogsbrukares kompetens inom miljövärden i skogen. Målet är att över 5 000 personer ska lära sig mer, och på så sätt bli bättre på att bidra till att miljömålet Levande skogar nås.
Ny statistik: Skogar nära tätorter har mer lövskog och mindre skydd5.2.2024 08:02:30 CET | Pressmeddelande
Skogen nära våra tätorter, som är den skog de allra flesta kommer i kontakt med, ser annorlunda ut jämfört med övrig skog. Ny statistik som Skogsstyrelsen tagit fram för första gången visar att den innehåller mer lövskog, fler grova träd men har samtidigt lägre andel skyddad skog.
Kraftig ökning av ersättningar i fjällnära skog30.1.2024 09:50:18 CET | Pressmeddelande
Under 2023 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 309 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en ökning med 25 procent jämfört med året innan. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för, den lägsta sedan 1998.
Mer än var tionde tallplanta på Gotland skadad av rådjursbete25.1.2024 08:14:13 CET | Pressmeddelande
Elva procent av tallplantorna på Gotland har de senaste åren skadats av bete från rådjur. Det visar resultaten från en inventering som Skogsstyrelsen gjort under tre års tid. Betesskadorna orsakar varje år omfattande förluster när skogsägare tvingas plantera om, ibland kanske flera gånger, för att få upp ny skog.
Så mycket är vi beredda att betala för biologisk mångfald i skogen18.1.2024 08:19:48 CET | Pressmeddelande
Svenskarna är i genomsnitt beredda att betala 360 kronor per person och år för att skydda mer biologisk mångfald i svenska skogar, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Det motsvarar ett årligt värde på 2,6–3,7 miljarder kronor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum