Rymdstyrelsen

Satellitdata viktig grund för FN:s klimatrapport

Dela

Forskare varnar för att hotet från klimatförändringarna ökar. FN:s alarmerande klimatrapport visar att klimatet förändras i en takt utan motstycke och att människan är orsaken till det. Med hjälp av observationer från satelliter levereras viktig data som hjälper forskare att följa händelseförloppet och att mäta utvecklingen över tid.

Observationer från Copernicus satelliter hjälper forskarna att följa klimatförändringarna över tid. Foto: Copernicus Climate Change Service
Observationer från Copernicus satelliter hjälper forskarna att följa klimatförändringarna över tid. Foto: Copernicus Climate Change Service

Under måndagen släppte FN:s klimatpanel, IPCC, en krisrapport över klimatförändringarna. Den alarmerande rapporten visar att klimatet förändras i mycket snabb takt, vilket får förödande effekter för vår planet. Stigande havsnivåer, smältande isar och extremväder som blir allt vanligare är några av effekterna som rapporten kunnat koppla till klimatförändringarna, och det råder ingen tvekan om att dessa har orsakats av människans påverkan på planeten. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att rapporten ska tolkas som "röd flagg" för mänskligheten. 

För att kunna mäta och observera förändringarna i klimatet över tid spelar satellitdata och rymdteknik en helt avgörande roll. Dessutom används rymddata till att förutse väder och ge prognoser även på kort sikt.

SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC och representeras i klimatpanelen av Markku Rummukainen, professor i klimatologi.

– De pågående klimatförändringarna är omfattande, snabba och i vissa fall saknar de motstycke. Att människan värmer upp jorden är otvetydigt och klimatförändringen har lett till ökat extremväder, säger han i ett uttalande

Uppmätta förändringar grunden för rapporten

Slutsatserna i ICC:s klimatrapport baseras på uppmätta förändringar och alltså inte på klimatmodeller. Forskarna bakom studien menar att flera extrema väderhändelser sannolikt inte hade inträffat om inte människan orsakat de utsläpp som skyndat på klimatförändringarna.

På flera håll har värmeböljor drabbat världen, till exempel i Sibirien där orten Verchojansk, norr om polcirkeln, registrerade en temperatur på 38 grader under sommaren 2020. Värmeböljorna har också lett till fler skogsbränder vilket har slagit ut skördar, tvingat människor på flykt och resulterat i flera dödsfall. IPCC slår i rapporten fast att många av effekterna beror på den ökade halten av växthusgaser i atmosfären som människan har orsakat genom utsläpp sedan slutet av 1800-talet.

I rapporten har forskarna även kunnat visa på en mycket starkare koppling mellan klimatförändringarna och det ökade extremväder som drabbat alla världsdelar.

Satelliterobservationer följer förändringen över tid

Observationer från satelliter har varit helt avgörande för att kunna mäta förändringen över tid. I rapporten framgår att förmågan att observera förändringarna på senare år har förbättrats tack vare fler register över klimatdata från satelliter och förbättrade analyser på global och regional nivå. Tack vare satellitobservationer kan forskarna få en ständigt uppdaterad information från hela jorden och även mäta dessa över tid – i atmosfären, på land, i haven, sjöar och på istäcken.

Idag finns flera viktiga instrument ombord på våra vädersatelliter som också mäter strålning från olika nivåer i atmosfärer. Det ger ovärderlig information om bland annat temperatur, luftfuktighet och vind. Det finns även instrument som kan mäta gaser och föroreningar i atmosfären, liksom instrument som mäter is- och snötjockhet samt havsytenivåer globalt. 

Copernicus bidrar till samlade obervationer

Det europeiska satellitobservationsprogrammet Copernicus satelliter bidrar till attt vi kan få samlade observationer över hur vår planet förändras. EU har tillsammans med ett antal europeiska rymdorganisationer, däribland den svenska Rymdstyrelsen, tagit initiativ till satellitprogrammet som levererar viktig data, bland annat för att mäta klimatförändringarna.

Satellitdata ger en bild av miljötillståndet och kan användas för att kontrollera hur väl världens länder efterföljer de internationella överenskommelser som finns inom miljö- och klimatområdet. Observationer via satelliter kan göras oberoende av vilken terräng som finns i ett område och länder kan heller inte förbjuda satelliter att flyga över ett visst område. Satellitdata är därför helt väsentlig för att samla in underlag kring hur klimatförändringarna påverkar vår planet och ger forskarna en viktig grund för att kunna dra faktabaserade slutsatser som politiker kan använda vid viktiga beslut.

Läs också: Satelliter informerar om läget på vår jord 

Bilder

Observationer från Copernicus satelliter hjälper forskarna att följa klimatförändringarna över tid. Foto: Copernicus Climate Change Service
Observationer från Copernicus satelliter hjälper forskarna att följa klimatförändringarna över tid. Foto: Copernicus Climate Change Service
Ladda ned bild

Om

Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen
Box 4006
171 04 Solna

08-40 90 77 00https://www.rymdstyrelsen.se/

Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet

Rymdstyrelsen är myndigheten som stödjer rymdforskning och utveckling i Sverige. Vi företräder Sverige i internationella rymdorganisationer och arbetar för att sprida kunskap om och skapa intresse för rymden. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet.

Läs mer om myndigheten på Rymdstyrelsen.se

Följ Rymdstyrelsen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Rymdstyrelsen

Fotoutställning i Kungsträdgården11.6.2021 09:22:34 CEST | Pressmeddelande

Samtliga sexton vinnare av Rymdstyrelsens astrofototävling går nu att se i Kungsträdgården, mitt i centrala Stockholm. Bilderna är tagna av fotografer från hela landet som fotat rymden från sina balkonger, från skogen, från bryggor eller fält. Astrofoto är ett bra verktyg för att lära sig om vår plats i universum och vad det är man ser på himlen. Vi ville med denna tävling uppmärksamma astronomin och även ge alla möjligheten att få visa upp sina fantastiska bilder.

På väg mot rymden31.3.2021 06:00:00 CEST | Pressmeddelande

Idag börjar ansökningsperioden för den som vill bli Europas nästa rymdfarare. Tusentals kommer att söka men bara en handfull blir, efter en minutiös process, uttagna till grundutbildningen. Drömmen om att bli astronaut, att få färdas tyngdlöst ut mot den internationella rymdstationen ISS, mot månen, vidare ut i rymden. Vad handlar den egentligen om? Vi frågade Anna Hidalgo Larsson som till sommaren är färdig civilingenjör i teknisk fysik vid KTH i Stockholm.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum