Akademiska sjukhuset

SCAPIS-databas ska underlätta forskning på hjärtlungsjukdom

Dela

Åren 2013-2018 pågick den nationella SCAPIS-studien där drygt 30 000 svenskar ingick och fick genomgå omfattande hälsoundersökning, bland annat vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att hitta riskfaktorer/markörer och kunna behandla personer som har en risk för sjukdom i hjärta, kärl och lungor innan de blir sjuka. Den 17 mars blir studiens databas öppen för storskalig forskning.

Deltagarna i SCAPIS-studien genomgick bland annat undersökning med datortomografi (skiktröntgen) av lungorna, enstaka snitt genom buken och lår samt fullständig undersökning av kranskärlen. På bilden syns Anna, Monica, Kristina och Amanda, röntgensjuksköterskor inom BFC. Foto: Maria Storgärds
Deltagarna i SCAPIS-studien genomgick bland annat undersökning med datortomografi (skiktröntgen) av lungorna, enstaka snitt genom buken och lår samt fullständig undersökning av kranskärlen. På bilden syns Anna, Monica, Kristina och Amanda, röntgensjuksköterskor inom BFC. Foto: Maria Storgärds

- Att databasen nu blir tillgänglig för forskare knutna till svenska universitet är en viktig milstolpe. SCAPIS blir en värdefull källa för forskning under många år framöver. På längre sikt är förhoppningen att kunna minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer, säger Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, huvudansvarig för SCAPIS Uppsala.

Uppsala var ett av sex studiecenter som välkomnade deltagare i SCAPIS. Region Uppsala och Uppsala universitet finansierade delar av denna insamling. Totalt deltog 5038 personer i åldern 50-64 år.

- Varje generation behöver sin egen representativa kohortstudie. Vi har bra kännedom om kopplingen mellan riskfaktorer och hjärt-lungsjukdom från tidigare studier, men de totala effekterna på hjärt-lungsjukdomarna behöver studeras inom ramen för det riskfaktormönster som respektive generation har, framhåller Johan Sundström.

Som exempel nämner han att fetma och diabetes är vanligare i befolkningen idag jämfört med för flera decennier sedan när den så kallade Framinghamstudien gjordes. Samtidigt har andelen rökare minskat.

- I SCAPIS har vi dessutom kunnat samla in en stor mängd mycket värdefulla data som inte funnits att tillgå i tidigare studier, bl a med skiktröntgen av hjärta och lungor, fortsätter Johan Sundström. 

Av totalt cirka 90 000 svenskar som avlider årligen dör närmare 40 000 av hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt Johan Sundström är det lite av en paradox att det finns en välkänd nollvision för antalet omkomna i trafikolyckor men inte samma medvetenhet när det gäller den absolut vanligaste dödsorsaken i västvärlden.

- Enligt det europeiska hjärthälsofördraget har Sverige faktiskt skrivit under nollvisionen att alla födda efter 2000 har rätt att leva till åtminstone 65 års ålder utan att dö av hjärt- eller kärlsjukdom som kan förebyggas. Detta till trots är det idag ungefär 20 gånger fler än de trafikdöda – omkring 3500 personer – som dör av hjärt- och kärlsjukdom innan de fyllt 65. Om vi har tur kommer vi att med hjälp av SCAPIS lära oss hitta tidiga tecken på hjärt-kärlsjukdom som vi inte känner till idag, och kunna ge dessa personer en chans till överlevnad, avrundar Johan Sundström. 

Läs mer om SCAPIS. 

För mer information/intervju, kontakta:
Johan Sundström, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset/professor vid Uppsala universitet, tel: 018-617 04 08 eller 072-141 45 46, e-post: johan.sundstrom@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Deltagarna i SCAPIS-studien genomgick bland annat undersökning med datortomografi (skiktröntgen) av lungorna, enstaka snitt genom buken och lår samt fullständig undersökning av kranskärlen. På bilden syns Anna, Monica, Kristina och Amanda, röntgensjuksköterskor inom BFC. Foto: Maria Storgärds
Deltagarna i SCAPIS-studien genomgick bland annat undersökning med datortomografi (skiktröntgen) av lungorna, enstaka snitt genom buken och lår samt fullständig undersökning av kranskärlen. På bilden syns Anna, Monica, Kristina och Amanda, röntgensjuksköterskor inom BFC. Foto: Maria Storgärds
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll23.4.2021 11:28:57 CEST | Pressmeddelande

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare. Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes14.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

Bäst omhändertagande för ensamstående som genomgår donationsbehandling fokus för studie12.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur kan den svenska mödra- och barnhälsovården ta hand om och ge stöd till ensamstående kvinnor som genomgår spermie eller embryodonationsbehandling samt deras barn? Det ska en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. För att kunna besvara frågan kommer forskarna att fokusera på kvinnornas hälsa och sociala situation, men även barnets hälsa, anknytning och utveckling över tid.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum